I går var det för en gång skull kul att åka hem från djursjukhuset. Notan var på hela 312:- 
men det roligaste var att min lilla häst var så gott som frisk. Nu kommer hon ju inte att kunna åka ut på tävlingsbanorna igen och inte heller nötas runt på i paddoken, men ut och rida i skogen och bara ha det roligt några lätta pass då och då på ridbanan och galoppera på ängarna ska inte vara några som helst problem. Tror lilla Ärtan kände det på sig och i morse när jag släppte ut henne i hagen bjöd hon på en hel del underhållning. Det var full galopp, bocksprång och bakut sparkar.
På kvällen var jag och Simon ute och samlade små hjärtan till vår resa. Calvin somnade i vagnen efter fem minuter men Alicia höll låda hela vägen och envisades med att dra av sig sin mössa hela tiden. När vi kom hem blev det en kvällsmacka och sedan hopp i säng. Inte en minuts tv på hela kvällen, inte för att vi är familjen som tittar på tv direkt, kanske blir det 1 timme max varje dag, men att inte ens sätta på tvn var ganska skönt, man kan ju umgås i stället, så mycket trevligare.
Idag har Calvin låst in mig och Alicia i lekstugan, roligt till en början, men när jag insåg att han faktiskt inte tänker låsa upp, var jag glad att jag hade min telefon med mig. Den briljanta iden med att muta honom med en tablettask om han låste upp funkade tillslut i alla fall. phhuuu. Men det var jobbigt ett tag när han bara skrattade och gick när jag upplyste honom om att mamma & Alicia faktiskt ville komma ut.
Hoppas att Simon har lite Calvin och Alicia längtan, så jag kan ta mig en sväng på hästryggen när han kommer hem i kväll. även om vädret kanske inte är det roligaste är det skönt att kom ut på en liten tur. Han kan ju ta med sig barnen i vagnen och hänga med så blir det ett hjärta till i kalendern = )
Klumpen i magen inför morgondagen har redan gjort sig påmind, hoppas att det blir någon klarare efter morgondagen besök på Varbergs Sjukhus och att vi kan få ett datum i alla fall eller en liten fingervisning om vad som komma skall.
På onsdag ska Matts begravas och jag önskade att jag hade en fin sångröst och kunde sjunga, då hade jag sjungit för honom på begravningen. Det finns inget så fint som solosång i kyrkan, men nu är det ju så att jag är helt värdelös på att sjunga tyvärr.
Jag hoppas ändå att solen skiner på onsdag och att det blir en fin begravning och ett fint minne att bevara även om begravningar är fruktansvärt hemska och sorgliga. Ussh ja det kommer att bli en tung dag.
Ha en fortsatt mysig dag
Kram,Kram
P.s här kommer några kort från i måndags då vi körde in allt spån och var på lite promenad. Kort från lekstugan & på min fina galje som nu har kommit på plats
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
