Idag är det då dags ! Det blev inte så mycket till sömn i natt men dom timmarna jag har sovit har jag konstigt nog sovit gott. Det var svårt att somna och jag somnade nog inte förrän vi 00.30-snåret. Klockan 4 vaknade jag och få gick det inte att somna om. Jag ska nu hoppa upp ur sängen och ta en promenad upp till Simon på sjukhuset. Och sedan väntar en låååååång dag av bara väntan på det där samtalet från läkaren som kommer att komma sent i eftermiddag då operationen är klar. I morgon är vi på andra sidan och då börjar en ny tid av rehabilitering. Jag inte säga att man mår speciellt bra, jag vaknade med ett tryck över bröstet och man är orolig i magen och väldigt nervös och om jag känner så, så kan jag bara tänka mig hur Simon känner sig. Ja mina vänner i dag är det dags för den värsta och längsta dagen i mitt 35-åriga liv utan tvekan. Så nu håller jag alla tummar och tår jag har för att det ska gå bra! Jag lovar att återkomma när jag vet något mer. Kram Tess och var rädda om varandra