Mitt namn är Linda och jag är 38 år. Jag är uppvuxen i något som ofta kallas för Norrland men närmare bestämt i Skellefteå. Sedan 15 år tillbaka är jag bosatt i Göteborg. Jag lärde känna Tessan genom vårat stora hästintresse och min förra häst Julia bodde många år på Kastanjegården. Det var också där som min häst Bahia föddes och det var där som Julia lämnade jordelivet. Själv har jag många fina och viktiga minnen därifrån!
I adventskalendern tänkte jag skriva några rader om en vän som har vandrat vid min sida i 34 år. Hon var min första ”syster” och när jag mötte henne för första gången, så hade hon stödhjul på sin cykel och vi var båda fyra år. Jag minns att jag ställde ett krav, att om hon ville bli min vän så fick hon lära sig att cykla utan stödhjul. För med stödhjulen på så skulle hon inte kunna cykla lika fort som jag.(Jag hoppas att jag inte ställer lika själviska krav på mina vänner idag). Oavsett så är jag oerhört tacksam att hon tog mitt krav på allvar och tog bort stödhjulen, för utan henne hade mitt liv sett väldigt annorlunda ut. Genom åren har hon många gånger varit mina stödhjul i livet och jag förhoppningsvis hennes. Våra namn har ibland varit nästan som ett. De gånger hon har varit sjuk har jag varit livrädd att förlora henne och de gånger hon blivit frisk har jag tackat gudarna för att jag får fortsätta att leva med henne vid min sida. Även om vi inte ses så ofta, så finns hon där och ger mig mod och styrka när jag behöver det som bäst. Hon var min första syster och under livets resa har jag sedan fått många fler systrar och bröder, som alla betyder precis lika mycket på sina unika vis. Även om jag inte träffar alla så ofta, så finns de där och ger mig mod och styrka. De har alla någon gång varit mina stödhjul i livet ! Så tack alla mina systrar och bröder för att ni finns och gör mitt liv så värdefullt !
// Linda