… men vid 11 -snåret ringde dom från dagis…
– ”Hejsan Alicia sitter här och är lite vissen, hon har feber och mår inte så bra”
Snälla mamma som är hemma med Calvin fick bege sig till Vallda för att hämta den lilla sjuklingen.
Det är bannemig inte sant, hur kan det vara möjligt sedan den 9 november när Calvin blev sjuk i feber har barnen varit på dagis 15 dagar och det är snart fyra månader sedan.
Ja ni vet ju allt i från öroninflammationer till vattenkoppor, feber influensor, svinkoppor osv. Vad ska jag göra?, ta semester en månad och isolera oss, eller vad gör man? förmodligen ingenting utan bara gillar läget… hur man nu kan göra det.
I går hade vi i allafall kalas för Alicia som var så glad, massa fina presenter fick hon också, Familjen och släkten var på besök och det åts tårta i massor, både smörgåstårta och hallontårta.
På förmiddagen var Morbror Ola på besök med sin brorsdotter Nelly och barnen turades om att rida på Gillian i paddoken, efter det satte vi på tolkselen och det blev snowraceåkning fram och tillbaka på vägen där det fortfarande fanns snö, barnen skrattade och det enda som kom fram ur deras små munnar var: igen, igen , igen , igen och igen och jag och Ola fick bytas av och spring igen och igen och igen, så roligt var det nog allt. Det tyckte vi nog allihop till och med Smilla var med och sprang efter fram och tillbaka på vägen mellan huset och stallet.
