Idag dök det upp igen, Tietzes syndrom, har fått det för sjunde gången nu, men inte förrän idag fick jag ett fint namn på det.
Första gången det uppenbarade sig var när jag gick andra året på gymnasiet och skulle i väg till skolan på idrottsdag, jag stod i duschen hemma på Ekelöwsvägen och drabbades av andnöd, det högg mellan skuldrorna i ryggen och jag hade ett fruktansvärt tryck över bröstet, den gången slutade med att ambulansen fick komma och hämta mig, efter några timmar på sjukhuset med mamma blev jag hemskickad och sedan tror jag att jag spenderade minst två veckor i sängen utan att knappt kunna ta mig upp. Det gick att ligga och stå men inte att sitta.
Jag gick på sjukgymnastik en gång i veckan under ett helt år för att bygga upp min bröstrygg.
Efter något år kom det tillbaka, men den gången behövde inte ambulansen komma utan jag kunde ta mig till sjukhuset själv, det blev smärtlindring och Voltaren den gången och någon vecka i sägen.
Efter det har det kommit lite känningar då och då men inte förrän 2009 när vi var på Gotland blev det riktigt illa igen, Vi bodde då ute på Fårö och jag fick ligga i bagageluckan på bilen för att möta ambulansen på vägen mot Visby, Simon trodde nog att jag skulle dö den gången, jag är inte så orolig eftersom jag känner igen det och vet ungefär vad som komma ska, men det ter sig lite obehagligt när det hugger i ryggen och man inte kan andas. Den gången blev det som vanligt ett EKG taget och massa blodprover och sedan hemskickad med Diklofenac. Den gången släppte den ganska snabbt tror jag var bättre redan någon dag efter, eller bra och bra man är öm i bröstbenet ett bra tag ( några månader) men inget man känner av om ingen råkar komma åt bröstkorgen.
Efter 2009 har det smugit sig på några gånger men hållt sig i schack tills i morse, jag kände direkt när jag vaknade vad som var i görningen och efter lunch fick jag åka till Akuten, där blev det som vanligt ett EKG och sedan fick jag Diklofenac som ska ätas tre gånger om dagen i åtta dagar. Dessutom fick jag ett namn på eländet. Tietze syndrom vad är då detta ?
Det kan man undra men på 1177 står det att läsa detta:
Smärtorna sitter oftast intill bröstbenet, och kan vara intensiva när man vänder sig i sängen på natten, hostar, andas djupt eller lyfter föremål. Diagnosen ställs då läkaren gör en vanlig kroppsundersökning och grundas på just den typiska förekomsten av rörelse- och andningssmärta över ett eller flera revbensbrosk med samtidig tryckömhet.
Orsaken till åkomman känner man inte till. Vissa menar att ett slag eller kraftig stöt mot bröstkorgen, en virusinfektion eller en kraftig hosta kan vara orsaker. Tietzes syndrom är ofarligt och smärtorna avtar vanligen gradvis av sig själva inom ett halvt till ett år. Under tiden kan man lindra smärtorna genom att undvika de rörelser som förstärker smärtorna. Vissa tycker det hjälper att lägga kuddar under armarna på natten för att föra dem närmare bröstkorgen och på så vis avlasta revbenen. En varm eller kall duk över det ömma området kan också lindra.
Man kan också pröva inflammationsdämpande medicin varav de flesta är receptbelagda. Det du möjligen kan pröva, som är receptfritt, är Ipren. Den bästa behandlingen brukar vara att veta vad det är och att det är ofarligt. Det är inte ovanligt att många oroat sig för hjärtsjukdom före läkarbesöket.
Alltid lär man sig något nytt Hoppas att natten blir god trotts värk och andningsproblem
// Tess
