Välkommen till Kastanjegården

Varför ska alla dessa människor drabbas av denna fruktansvärda sjukdom som tar så många liv från nära och kära, barn, föräldrar, familj, släkt och vänner.
Jag sitter här i soffan och följer ”Tillsammans mot Cancer” jag vet inte om jag är väldigt känslig men jag kan inte se det här, det här fruktansvärt och tårarna rinner ner för kinderna och jag mår sååå dåligt. Jag skänker åter en slant, stänger av tv:n och önskar av hela mitt hjärta att ingen ska behöva genomlida allt vad det innebär att bli drabbat av cancer vara sig om man är drabbad själv eller annhörig . Skänk en slant till forskningen och håll tummarna att dom kan lösa gåtan och bota alla dessa människor.

Ja, Berlin ja, det var verkligen en fantastisk upplevelse.
I lördags morse packade vi väskan, ja en liten väska till hela familjen och begav oss ut till Säve, på väg dit regnade det och här vi kom till Kallebäck började det blixtra, enligt SMHI skulle det blåsa 5 sekundmeter, men att döma av flaggorna på IKEAs parkering så kändes det mer som 13.
– Ska vi verkligen flyga till Berlin i ett litet privatplan i det här vädret, malde i min hjärna, men väl ute på Säve verkade vinden ha mojnat och åskan dragit bort, så vi drog ut planet ur hangaren, packade och tog plats. 8 platser totalt gjorde att Simon fick göra Mikael sällskap i cockpit, och jag, Malin och barnen satt i cabinen. Vi lyfte strax efter 9-tiden och efter en fantastisk tur landade vi på Schonhagen airport några mil söder om Berlin strax innan 11.00.
På flygplatsen blev den ett glas vin innan Shuttel service körde oss till tågstationen i Trebbin, därifrån tog det 25 minuter in till Berlin. Vädret var fantastiskt närmare 20 grader varmt och sol, vi åt lunch, besökte Berlin Zoo, Checkpoint Charlie, åt middag på hotellet och han med en liten shoppingtur innan det var dags att hoppa i säng efter en lång dag.

I går blev det en lång hotellfrukost, vi var och tittade på Brandenburger Tor och besökte Madame Tussauds och innan vi hoppade på tåget igen blev det lunch. Väl framme på Schonhagen, tankade Mikael och Simon planet för hemfärd, vi hoppade ombord och lämnade ett soligt och 20 gradigt varmt Berlin under vingarna för att en och en halv timme senare sätta hjulen i landningsbanan på Säve där det blåste ordentligt kan jag säga. Uss jag som är livrädd för att flyga och när planet krängde fram och tillbaka i vinden och man såg landningsbana åka lika mycket fram och tillbaka, kände man sig rätt liten.
men Mikael landade planet säkert, Vi tacka och bugar familjen Randhem för en fantastisk upplevelse både för oss och för barnen, vi bär med oss denna spännande resa och äventyr resten av vårt liv, så TACK SNÄLLA för att just vi fick möjlighet att följa med er.

.. och förbereda sig för STORM…..