Välkommen till Kastanjegården

I går debuterade hon 110 med två nedslag i Varberg och gjorde en jättefin felfri runda på 1m. Vist é hon fin ?

Ja ussh ja, där ramlade jag dit, jag som inte brukar vara sjuk så ofta, men nu klarade jag mig inte längre. Ligger här i vågrätt läge i sängen, vrålförskyld, ont i bihålorna, huvudvärk och hostan från H***ette. I går kväll satt jag på akuten med Alicia som fått dubbelsidig öroninflammation, hon fick penicillin så det ska väl snart vara bättre. Calvin har också en hemsk hosta, så den enda som är på benen är Simon.

Barnen har fått klara sig själva idag och det syns, det ser ut som ett bombnedslag i huset, frukosten står kvar på bordet och det ligger saker överallt, men jag orkar inte att ta mig ur sängen, så det får vara. Hoppas inte någon kommer på besök. Snälla mamma var precis och hämtade Alicia och Calvin vet jag inte vad han gör, men det är tyst på övervåningen så jag gissar att han sitter och tittar på tv. Om bara huvudvärken kunde släppa lite, lite så man kunde sova en stund så skulle ingen vara lyckligare än jag.

På Torsdag åker Simon till Sälen med jobbet och kommer hem på söndagskväll, så jag hoppas att jag snart är på benen, för annars blir det jobbigt med sjuka barn, sjuk själv och gravid, hästar och stall och allt som ska fixas, jaja det löser sig alltid på något sätt.

I morgon hoppas jag vara lite bättre, då vi ska på ultraljud på MVC. vi har fått skjuta på det en vecka eftersom vi var i Sälen förra veckan och helst gör man ultraljud i vecka 17-18, nu blir det i vecka 19 i stället, ska bli spännande.
Jag pratade också med Barnmorskan förra veckan och hon sa att det bor en liten med kromosom XX i magen, en liten flicka med andra ord ; )
Simon blev glad som önskade en liten flicka och även Alicia som helst vill ha en lillasyster. Jag och Calvin hoppades på en lillebror men det spelar ju ingen roll bara det lilla barnet är friskt.
Illamåendet är det inget bättre med dessvärre, snarare tvärtom, kan inte minnas att jag mådde så här illa med någon av de andra och det tär på krafterna att hela tiden må illa och alltid ha något tillhands att äta, dessutom känner jag mig väldigt gnällig och det är det värst av allt, jag hatar att vara gnällig, det finns ju dom som ligger inlagda som inte får behålla maten, det finns dom som skulle döda för att vara i mitt tillstånd, som inte kan få barn. Så det är bara att bita ihop och vara glad även om det inte är så lätt alla dygnets timmar.

Nu är det dags för en Alvedon innan huvudet sprängs i tusen bitar.
Ha en skön dag

Kram från Gnällisen ; )

Här kommer några härliga bilder från Sälen i Lördags då solen sken på oss.