Tänk snart är det inte så lång tid kvar innan nästa lilla busa ska få se dagens ljus, vi vet ju att det blir en liten tjej, och till skillnad från Calvin och Alicia har vi ju inte vetat vad det blir för kön innan, och vist det är mycket mer spännande att inte veta, men man är ju spänd på att se hur hon kommer att se ut. Kommer hon vara lik sina syskon, kommer även hon att bli en liten lintott med ljust hår och blå ögon? Kommer hon att vara lugn och trygg som Calvin eller mer busig och vild och envis som Alicia.

Nästa tisdag ska jag till Helena på kontroll, det blir väl som vanligt lite blodprover, vägning kanske får man höra det lilla hjärtat, sedan hoppas jag få en tid ner till Varberg för att prata med barnmorskorna om förlossningen. Jag har verkligen ingen förlossningsskräck, men om det ska bli som det blev med Alicia efteråt då säger jag bokstavligt upp mig på riktigt. Det där går jag INTE igenom en gång till, det tog ett år innan det var hyfsat bra och jag kan fortfarande känna av det i bland även om det inte är så ofta längre. Läkarna tror att jag fick en nervskada och dom fantomsmärtorna var värre än hela förlossningen, så NEJ Tack !

Jag har inte vägt mig sedan jag var på MVC i vecka 10, men klart att magen har växt men samtidigt mår jag illa så in i bänken och matlusten är ju inte på topp direkt, så jag tror inte att det har hänt så jättemycket, det har nog bara blivit någon form av omfördelning. Så jag tror fortfarande att det är +5 kg, Har man tur blir det inte 25 kilo plus, för det är ju ändå så att det ska bort efteråt. Sedan kommer jag ju inte som många andra hoppa i mina vanliga jeans och åka hem från BB. Nej, nej den där magen hänger med ett tag och efter tre stycken så blir det ju inte direket som förut. Jag är ingen människa som får panik om jag inte är pinnsmal, jag bantar inte och har aldrig gjort, känner jag att det drar i väg så kanske jag tänker lite på vag jag stoppar i mig under en kort tid, men banta är för tråkigt och inget för mig, men då får man också ta dom där tre extra trivsel kilorna. Jajaj nog om skönhetsideal och sånt blaj.

Gravidkrämpor i alla dess former gör sig påminda, konstigt det där… Illamående, halsbränna, sura uppstötningar, trött, andfådd, svårt att sova, kramp i benen, pigment förändringar, ont i ryggslutet, men ändå går man på det igen och igen, tur att man glömmer för annars hade nog de flesta gått runt med bara ett barn.

Jag längtar i allafall till den 12 augusti om 17 veckor för då är jag förhoppningsvis trebarnsmor och det var sista gången i mitt liv som jag var gravid, för någon ”fyra” det blir det INTE ; )

Ha en skön fredag och trevlig helg !
Kram Tess