Blog Image

Välkommen till Kastanjegården

Kastanjegården.se

Här kan du läsa om det mesta som händer i vårt dagliga liv om hästar, löpning och mycket annat men också lite om sjukdomen Pmp (bukhinne cancer) som drabbade Simon 2011.

Mörkt som natten

Oktober 2014 Posted on 28 okt, 2014 19:29:42

Klockan är snart 19 och det är mörkt som mörkaste natten ute och det har det varit ett tag redan. Vintertid !!! vem kom på det och den som gjorde det har definitivt inga barn som min kollega Irene sa. Jag ogillar starkt mörkret, kanske för att jag är lite mörkrädd men främst för att man blir såååå trött, det känns ju helt befängt att gå ut och rida vid 20-tiden man vill helst gå och lägga sig, medan man på sommaren utan problem kan sitta ute och rida vid 22-23 tiden.
I går när jag red från ridhuset upptäckte Atlanta fyra individer ute på fältet vi red förbi, jag försökte urskilja i siluetterna vad det var, Rådjur?, Älg?, Vildsvin? Rävar…. knappast det sistnämnda dom brukar mig veteligen inte umgås i flock. Jag bestämde mig tillslut för att det nog var rådjur och även dom som är trevligast att möta till häst. Det gick bra, Atlanta blev en ”snorkfröken” men höll sig lugn och djuren på fältet stod som förstenande tack och lov.

Det är dock skönt att vara mammaledig, så man får se dagens ljus annat än på helgerna i allafall. När man jobbar åker man ju till jobbet när det är mörkt och går hem när det är mörkt så om man inte går ut på lunchen så blir det inte mycket till solljus den här årstiden.

Appropå mörker tittade ni på Cancergalan igår? Jag valde faktiskt bort det, jag orkar bara inte se det även om jag borde. Sedan får man ju säga att det är fantastiskt att man samlar in så mycket pengar till forskningen som faktiskt räddar liv. ussh ja jag grottar ner mig i alldeles för mycket olycka och oroar mig för allt möjligt just nu, och den där förbannande cancern, eftersom Simon har haft Bukhinnecancer så följer jag det fruktansvärda som händer uppe i Uppsala där UCC (Uppsala Cancer Clinic) har gått i konkurs pga kartellbildning och bojkott. Det var som någon skrev, vilken tur att jag fick bli opererad av Haile innan, men vad händer nu om jag skulle få tillbaka min sjukdom, då är min sista livlina borta…. Det har jag tänkt mycket på, det gäller ju även Simon, tänk om det kommer tillbaka och det finns ingen Haile som kan operera…. så nu går jag runt och funderar över det hela dagarna och nätterna. Jag följer också en tjej som heter Helena som också har blivit opererad av Haile på UCC, men nu fått tillbaka sin sjukdom, kika in på hennes blogg om ni vill veta det mesta om bukhinnecancer, hon bor i Uppsala och har bättre koll på vad som hänt när det gäller UCC. hennes blogg heter ”Tur som en tokig”

Nej i morgon ska jag bara omge mig med positiva saker mer kärlek i världen helt enkelt. Tänk om det skulle uppenbara sig en ande, då hade jag önskat att alla sjukdomar försvann cancer, ebola, fågelinfluensan, ALS, you name it !! bort med det bara och när han ändå är på gång kan han väl även se till att alla får mat och rent vatten, att alla naturkatastrofer utrotas och att det blir fred på jorden…. allt det där är knappast möjligt men om man får önska så…….

Var rädda om varandra, man har bara varandra till låns.
// Tess



En vanlig tisdag

Oktober 2014 Posted on 28 okt, 2014 14:03:05

ja , det är precis vad det är. Helgen har varit fantastisk, Simon bjöd mig på en liten semestertripp ner till Helsingborg. Vi åkte vid lunchtid i fredags och stannade på Falkenbergs Strandbad där Simon skulle lämna några produkter och när vi ändå var där passade vi på att äta lunch. När vi kom ut igen efter lunchen upptäckte vi att Simon hade glömt att slänga soporna hemma ( dom låg kvar i bagaget) så det luktade inte alltför gott i bilen, tillslut hittade vi i alla fall en tillräckligt stor papperskorg för att göra oss av med dessa ; )
På kvällen blev det Bio (Gone Girl) och sedan hoppade vi i säng och sov så gott att vi missade frukosten på lördagsmorgonen, när vi kom ner kl.10.00 hade dom stäng.
Lördagen spenderades på Väla där vi strosade runt, shoppade lite och åt lunch. Middag på kvällen och ytligare en skön natts sömn innan bilen styrde kosan hemåt Onsala, med några stopp på vägen i Mölle och Halmstad

I går var jag i ridhuset med Atlanta och sedan hade vi stallmöte här hemma på Kastanjegården. Barnens kusiner från Mora är här nere och hälsar på denna vecka då det är höstlov, så Calvin är överlycklig ; ) I morgon ska jag ta med dom på Bio, men det vet dom inte om, det ska bli en överraskning.

Idag är det Halloweenfest på dagis och barnen gick utklädda dit i morse, jag ska snart åka och hämta hem dom och sedan blir det middag. Simon är i vanlig ordning ute och reser och kommer hem i morgon kväll, så idag är det vilodag för hästarna.
Idag har jag bakat tårtbottnar till Doptårtan igen, den förra blev inte så bra, men den här ser iallafall bättre ut så får vi hoppas att den smakar gott också.

Annars i veckan händer inte så mycket, på torsdag ska jag ta mig en promenad med Malin, det är alltid lika roligt att träffa henne och lilla Ida. Det är en hel del förberedelser inför dopet, mat som ska fixas och lite annat. Jag var hemma hos mamma i torsdags och bakade 80 småpajer men det ska kompletteras med fler och lite annat också. Till helgen ska vi eventuellt åka till Ulricehamn och hälsa på vänner och på söndag är det barnkalas för barnen.

Simon håller på att kika på resor, han vill helst åka till Mexico eller Thailand nu i februari mars, men jag är inte lika sugen på att dra iväg med tre barn så lång bort inte för att jag tror att vi inte kommer att klara av det, inte alls, utan jag är ju så fruktansvärt flygrädd.
Vad är det för fel på Kanarieöarna eller Grekland, jo det är ju inte så varmt där den tiden, men då kanske det är bättre att åka till sommaren, men då vill vi ju också vara hemma eftersom vi har byggt pool och gillar den svenska sommaren.
Vi ska ju också åka till Sälen i mars och åka skidor, men som vi resonerade, ska vi resa, ska vi ju göra det nu när jag är mammaledig och barnen inte behöver ta ledigt från skolan, nästa år börjar ju Calvin nollan så då blir det inte lika lätt längre.
Simon får nog börja fundera lite på hur han ska göra med alla hans pappadagar. Han har ju enort många dagar kvar att ta ut, 106 för Calvin, 183 för Alicia och 240 för Selma, det blir över 500 dagar, men det är ju ett tag kvar innan dom brinner inne, eller så kan han ju ge bort en del till mig ; ) Ja vi får väl se om det blir någon resa, jag ligger inte på om jag säger så….

Ha en skön dag mina vänner
Kram Tess