Välkommen till Kastanjegården

Jo det händer en hel del, idag har mitt fina, älskade växthus blivit nermonterat och det är jätte tomt, i morgon börjar dom att montera upp det nya. Jag hoppas att dom ska vara färdiga till helgen det ser så tomt ut där det stod. Just nu är ladan full med växter som inte tål att stå ute, hoppas dom klara sig där en vecka.

i morgon kommer min lillasyster hit klockan åtta och innan dess ska jag fodra och släppa ut hästarna, med henne blir det en lång morgonpromenad och sedan ska vi gå en sväng till öppna förskolan med Aston och Selma. Klockan 11 kommer länsstyrelsen och gör en slutbesiktning av stallet och sedan är det dags att åka och handla mat och sedan hämta upp Calvin och Alicia på dagis. På kvällen ska jag sedan laga paj och packa inför onsdagens utflykt med dagis, vi ska ner till stranden och ha picknick, hoppas det blir fint väder, det blir ju lite roligare då om inte annat.
På torsdag bär det av på meeting med Atlanta till Vaggeryd så packa inför det måste ju göras också, det är en hel del som ska packas, mat till oss och till hästarna, kläder, alla Atlantas saker såsom träns, sadel, täcken osv osv. jag ska dessutom ha med mig en häst till så det blir till att packa väl i trailern och i bilen. På lördag blir det en liten avstickare, då åker jag från Vaggeryd till Floda för att fotografera ett bröllop under dagen och på kvällen tillbaka till Vaggeryd för att fortsätta helgen med hästarna och alla härliga människor där. Atlanta ska debutera 130 på lördagen det ska bli jättespännande.

I fredags var jag ju i Köpenhamn med Malin och Fia, det var såå mysigt. Malin kom och hämtade upp mig 05.50 på morgonen, och sedan hämtade vi Fia på vägen och styrde kosan mot Helsingborg, där tog vi båten över till Helsingör och sedan ner mot Köpenhamn. Klockan 09.00 parkerade vi bilen, tog en frukost på ett Café på Ströget, gick runt och strosade , shoppade, lunch blev det i Nyhamn och vid 18-snåret lämnade vi Danmark för hemresa. Fantastisk kul även om det bara var en kort visit.

I lördags var jag, Alicia och Selma med Calvin på fotbollsträning på morgonen, Simon tog bussen in till Göteborg och Slottskogsvallen för att ställa sig på startlinjen i årets Göteborgsvarv. Vi åkte till vårt vanliga ställe på Eriksberg nere vid kajen vid Hotell 11 för att heja på honom, där mötte vi upp Simon syster Malin och Lena, Andreas och deras tre barn. I vanlig ordning efter målgång åkte vi hem till familjen Lorentsson/Karlsson och åt middag, det bjöds på grill och det var såååå gott, vi satt och pratade och planerade vår gemensamma semester till Öland vecka 26, åhh vad jag längtar dit, det ska bli så kul
Simon sprang i mål på fina 1.40.41, inte något personbästa, men med tanke på att han legat sjuk i nästan två veckor och avslutade sin penicillinkur i torsdags och dessutom hade ont i ett knä och i huvudet får man ju se det som en riktigt vinst, han hade funderingar på att bryta flera gånger under loppet men sprang hela vägen in i mål
I går var jag uppe i ridhuset med Atlanta och tränade markarbete för Marita, hon går bara bättre och bättre ( ja, inte Marita utan hästen) för varje vecka så det är jättekul att träna även om jag får bekänna färg, gud så trött jag var i går och hästen med, nyttigt ; ) På efter middagen var vi hembjudna till Ola, Charlotta och Aston. Charlotta fyllde ju år i lördags. Ola hade gjort en helt fantastisk kycklingsallad, det är utan tvekan det godaste jag har ätit i hela mitt liv, jag måste be om receptet, jag var inte ens ledsen över att inte få äta tårtan efteråt för maten var så god, det ni, det har ni nog aldrig hört Therese Törnell säga förut.
På kvällen jagade jag med mamma på en power walk på en mil runt Onsala.
Nu ska jag hoppa i sängen, barnen sover och pappa och Simon är fortfarande ut och monterar någon jalusi … stavas det så ? har nog aldrig skrivit det innan, jaja ni fattar nog.

Ha en skön kväll och var rädda om varandra
// Tess

Ja det kan man ju undra, hur går det verkligen att bli av med dom där 9 kilona, jo vars det går ganska bra, jag är fast besluten om att lyckas och då med motion och bra mat.
Jag har till idag blivit av med 5,2 kilo, känns ju bra men jag har 3,8 kilo kvar och det är dom som är jobbiga, jobbiga som tusan.

Vad har jag då gjort för att bli av med i alla fall 5,2 kilo, Jo jag drack ju juice i fem dagar, rena pinan men en bra start för att rena kroppen. Efter det har jag bara försöka att avstå från godis, kakor, bullar, glass och smörgåsar dvs det jag levde på innan.
Så nu äter jag fil och müsli och en knäckemacka med ägg till frukost, jag försöker att äta frukt som mellanmål och sedan äter jag mindre portioner av maten jag äter, inga smörgåsar på kvällarna efter stallet, utan fil och kanel och lite bär i stället. sedan har jag varit ute och promenerat sent på kvällarna när stallet är klart och barnen somnat, en rask promenad på en mil två gånger i veckan. det är det jag har gjort och det är tanken att det är det jag ska fortsätta med, så får vi se hur långt det räcker. Den 1 september får vi se om jag har lyckats, då blir det LONDON ; )

//
Tessan

Ojoj vad roligt det är att så och plantera och ännu roligare när det börjar hända något i pallkragarna. I dag har det kommit upp små, små groddar i den pallkrage där jag har sått sommarblommor.

Dessvärre finns det ju skadedjur som man hela tiden ska försöka att överlista och bli av med, MÖRDARSNIGLAR är en sort av dom och i morse hittade jag flera stycken som hade gett sig på mina smultronplantor, så nu är jakten i gång för att hitta något sätt att hålla dom borta. Som tur är har dom inte tagit sig upp till köksträdgården ännu med det kommer väl kan jag tro.
Pallkragarna är nu färdigsådda med Potatis, Romansallad, Majs, Morötter, Luktärt, Sockerbönor och en pallkrage full med härliga sommarblommor i rosa toner. En kruka är full med kryddor som Timjan, Rosmarin och Oregano.
Ska bli jättekul att kunna gå ut och skörda sina egna grönsaker och plocka med sig blommor när man ska gå bort. Men när kommer värmen och sommaren? det känns inte alls konstigt att ta på sig mössan när man går ut på morgonen, man håller ju på att frysa ihjäl. Nej, mer sol och varma vindar så skulle det bli sååå mycket bättre ; )

// Kram,Kram Tess

Då har jag varit tillbaka hos läkaren och gjort massa nya hörseltester jag fick svar på MR-röntgen att jag inte har någon tumör – Tack gode gud för det..
Däremot har man nu konstaterat att jag har en kronisk sjukdom i mitt inneröra som heter Menieres sjukdom. Allt är ju relativt, det är klart att det inte känns så roligt att leva med det här resten av livet, men jag hoppas på att det inte utvecklas åt det sämre hållet med yrsel, illamående och värre tinnitus.
Som det är just nu hör jag väldigt, väldigt dåligt, det brusar i mitt vänsteröra dygnet runt, ibland är det värre i bland lite bättre, och sedan har jag ett tryck i örat ungefär som om det slår lock eller att man har en ENORM vaxpropp som man bara vill peta ut, lite så känns det.
Det jobbiga är nog att höra så dåligt, jag tror jag säger hundra gånger om dagen till barnen -” Jag hör inte vad ni säger ni får komma hit”
Jag har ju förstått att jag fick detta redan 2008, då jag hade samma sak, då trodde man att jag fått ett brott på hörselnerven, men så var det inte. Det blev bättre efter ett år och även om jag hört dåligt sedan dess så har i alla fall öronsuset och trycket i örat varit bättre under några år, så nu håller jag tummarna för att även detta ska bli bättre tillfälligt.

Här kommer lite info om Menyers sjukdom som finns att läsa på nätet:

Menieres sjukdom är en gåtfull kronisk sjukdom i innerörat som ger yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus. Det finns uppskattningar på att 4 promille av världens befolkning skulle lida av Menieres sjukdom. Vanligast är att insjukna i yngre medelåldern alltså inom åldersspannet mellan 40 och 60 år. Hörselskadades riksförbund HRF beräknar att 50000 svenskar har sjukdomen. Den franske läkaren Prosper Ménière beskrev sjukdomen 1861, men hans upptäckter accepterades först efter hans död.

Den dominerande teorin till varför Menières sjukdom uppstår är att vätsketrycket i innerörat är för högt. Det beror på att det finns för mycket endolymfa – antingen pga överproduktion eller för att det är för dålig resorption av endolymfan i ductus och saccus endolymfaticus.

Det finns en tydlig koppling till psykisk stress, oro, sömnbrist och trötthet. Det finns också ett samband med migrän, som dock inte är helt kartlagt. Ärftlig disposition finns beskriven.

Det underlättar ofta att lära sig hantera sjukdomen och försöka leva på ett sätt som minskar symtomen. Det kan till exempel vara bra att undvika stress, äta saltfattig mat och vara fysiskt aktiv. Hos patientföreningar kan man få stöd och goda råd för att minska besvären.

Under attackerna kan medicin mot illamående hjälpa och det finns vätskedrivande läkemedel som kan förebygga anfall.

Hörselfunktionen på det sjuka örat kan i tidigt skede vara ojämn och variera från dag till dag. Det är förmågan att höra de låga tonerna som först försämras, men med tiden drabbas alla hörselfrekvenser lika mycket. Man tror att det förhöjda vätsketrycket sliter på de känsliga hörselcellerna. I sjukdomens slutskede får man ofta en permanent och stabil hörselnedsättning på det sjuka örat. Helt döv blir man dock inte. P g a av elektriska störningar i de skadade hörselcellerna uppstår ett ringande ljud i det sjuka örat s k öronsus eller tinnitus (latin för ringa).

Öronsuset brukar kvarstå med varierande hanterbarhet. Vetenskapliga undersökningar talar för att de allra flesta lär sig hantera den sensoriska impulsen från de skadade hörselcellerna. Hjärnan inser att ljudsensationen är ointressant nonsens och lär sig att sortera den till skräppost-högen utanför medvetandet. Dit sorteras mycket av andra vardagliga stimuli som hjärnan ständigt konfronteras med. Idag finns flera bra behandlingar för att minska upplevandet av irriterande öronsus. Men däremot finns ännu inga bra bromsande behandlingar mot det successiva hörselslitaget.