Blog Image

Välkommen till Kastanjegården

Kastanjegården.se

Här kan du läsa om det mesta som händer i vårt dagliga liv om hästar, löpning och mycket annat men också lite om sjukdomen Pmp (bukhinne cancer) som drabbade Simon 2011.

Släktkalas

Mars 2015 Posted on 09 jun, 2015 23:00:25

I Lördags den 6 juni på Sveriges Nationaldag, hade vi släktkalas här hemma på Kastanjegården. Klockan 14.00 anlände hela 54 härliga släktingar i form av mostrar och fastrar, farbröder och morbröder, syskon, mammor, pappor, kusiner, kusinbarn, sysslingar farmödrar, mormödrar jaja, ni fattar. Hela tjocka släkten ingen saknades förutom farfar som tyvärr inte är med oss längre, men jag är övertygad att han satt på ett moln och kikade ner på oss när vi gick på poängpromenad, hade 5-kamp, grillade och åt middag tillsammans, han var säkert med och hoppade i hoppborgen med barnen också.

Solen sken och vi hade jättetrevligt, barnen lekte och tänk att morbror Mathias har en hoppborg som han tog med sig ner från Mora och satte på VÅR TOMT – som Calvin uttryckte det. Det hoppades konstant i den från tidig morgon till sena kvällen. Gillian fick vara med och barnen fick rida varsitt varv på fältet, och med tanke på att det var 21 barn blev det några varv.

Tack för att ni kom allihop, det blir liksom ingen fest utan härliga gäster och tack till alla som hjälpte till med fix och trix.

// Tess



Tårtkalas

Mars 2015 Posted on 09 jun, 2015 22:43:03

Igår var vi på Vårsoaré och avslutning på dagis, i år kändes det extra sorgligt då det är Calvin sista vecka på Måsens förskola i Vallda, efter sommarlovet är det dags att börja skolan här i Onsala, det blir nollan på Fjordskolan för hans del.

I söndags kväll satt han och kikade i mina bakböcker och hittade en tårta som han ville att jag skulle baka till vårsoarén. och vad gör man inte för sin lilla son.
Tårtan såg ut så här, ja ni förstår säkert att den där slänger man inte ihop på en halvtimme, med Selma på armen.
Jag fick åka i väg till Hemköp strax innan stängningstid, tur att dom har öppet till 22.
och på måndags morgon var det bara att kavla upp armarna och börja.
Får nog säga att jag blev hyfsat nöjd, det tog nästan en hel timme att bara garnera den med alla små godisar (godishalsband). Dessvärre är den nog väldigt mycket finare att se på än god ; ) Den gjorde i alla fall succé på förskolan och Calvin var såååå glad och det var ju det som var det viktigaste.

// Tess