Turkiet 21oktober 2017
”Så våldsamt ont men samtidigt en så alldeles underbar känsla”
Så kan man sammanfatta hur mina ben känns nu och under en stor del av gårdagen i Salomon Cappadocia Ultra Trail.
Jag är så fantastiskt nöjd med att äntligen sprungit ett längre race utan kramp.
Den här gången var det jag som hade fullständig kontroll, på allt!
En förkylning skulle visa sig vara en god sak, den gjorde mig än mer allert på att hålla en lugnare fart och få i mig näring o vätska i rätt tid.
Hade fått hjälp att göra en nutritionsplan och själv gjort en pace-plan.
Allt gick enligt plan de första 20km, vi kom strax ut på öppna landskap, superfint landskap och jag försökte bara njuta.
Området är känt för sina underliga bergsformationer som ur-människorna tydligen gillade att hacka ut små grottor i.
Men jag kände av förkylningen vid stigning ca25km, strax innan 2:a Checkpoint. Bestämde mig för att inte låta detta störa mig och jag ”började om” vid cp.
Jag märkte snart att tappat fart från min plan, fan!
Jag hade ju glömt lägga till tid för det man tappar på cp, man fyller vätska m.m.
Fick till ett bra nötande ett par timmar, skönt, kände att jag hade kontroll.
Kylan (endast 2grader vid starten kl 7) hade nu bytts mot stekande Turk-sol.
Vissa bergspartier, där man sprang på en sluttning var riktigt svettiga, samtidigt som det fläktade skönt på bergsplatån. 
Rädslan för kramp avtog nån stans vid 45km. För då började benen värka!
Uppför kan man ju trixa till genom olika sätt att gå, men nerför, oj va ont det gjorde.
 |
 |
Den sista cp var vid 51km. Då hade jag varit ute ca 7timmar.
Försiktigt började jag tro på detta! men det är ju trots allt i slutet krampen alltid kommit. Under de sista 10km ökade jag sakta, sprintade (tyckte jag då alla fall) de sista till en alldeles underbar målgång.
Kunde inte hindra att några tårar vill titta ut. Så skönt känsla!
61km, ca2000 höjdmeter på ca 9tim.
Jag har aldrig sprungit så sakta men jag kunde kanske kört 2 mil till!
Ett perfekt lopp i min mening, med dom träningsförutsättningar jag har och med tanken att jag övervägde att ej starta!
