Jag vet inte om jag har återkopplat samtalet med Haile förra veckan. Simon hade ju ett samtal med honom, det första efter operationen. Haile undrade givetvis hur Simon mådde och hur det gick för honom. Han meddelade att provsvaren från operationen hade kommit och att det bekräftade att det var PMP ( bukhinnecancer) som funnits i Simons buk. Men Haile sa också detta är ju något som har tagits bort och vi hoppas ju att Simon nu kan lägga sjukdomen bakom sig. Sedan berättade Haile också om alla uppföljningar som kommer att varar framöver och att det också är förknippat med oro inför varje provtagning, men att det inte kommer att varar några problem. ”-Det kommer att gå bra för dig, Simon” sa han åter igen.

Annars går det fortfarande framåt här hemma, såret på magen läker fint och Simon plåstrade själv om det i går och herregud vad det såg ut, han har liksom tagit alla konstiga former av plåster han har hittat och klistra dit lite här och där, så det ser jätteroligt ut, som ett lapptäcke nästan = ).

Han går fortfarande väldigt kutryggigt och det går inte så fort, men han kämpar på och tar en dag i taget. I morgon ska han på återbesök ner till Varberg och där ska dom också följa upp och utreda dom dåliga levervärdena som vad vi vet fortfarande inte är bra. I går var första dagen sedan operationen som han inte tog någon tablett i form av smärtlindring, stödstrumporna sitter snyggt på och han är nog glad att det inte är så varmt ute, så summan av kardemumman är väldigt bra, med tanke på hur vi trodde att det skulle vara.

I dag opereras en ny patient på Akademiska och jag kan inte annat än önska dom lycka till ! varje måndag och onsdag tänker jag på dom som är där uppe. Samtidigt tänker jag på dom som inte får någon operation och på dom som det inte gick bra för, en sådan person är Lenas morbror han somnade in förra veckan, då han fick ge upp kampen mot bukhinnecancern han fick en operationstid på Akademiska i februari i år, men var då redan så dålig att den inte gick att genomföra. Jag träffade honom aldrig, men vist är det konstigt att någon relativt nära får denna sjukdom som faktiskt är väldigt, väldigt ovanlig, tack och lov ! Tänker på dig Lena och hoppas att begravningen i går blev ett ljust minne att bevara och hoppas att ni har många fina, glada minnen sparade inom er.

// Tess