Det händer mycket här på torpet = ) Barnen har lagt sig till med någon form av olat, att vakna alldeles för tidigt på morgonen.
I förrgår vet jag inte om jag han att somna innan det drog i gång, Alicia vaknade 02.00 och var ledsen ( det har nog inte hänt sedan hon var tre månader och vaknade för att hon var hungrig) så jag fick bära runt på henne inne i hennes rum, men tillslut blev det så tungt så jag tog med henne in till vårt sovrum, när hon precis hade somnat kommer Calvin gåendes, så jag fick försiktigt flytta in Alicia i hennes rum och sedan gå tillbaka och lägga mig mellan Simon och Calvin(Calvin ligger inte still när han sover utan sparkar hej vilt runt sig, så han får inte sova bredvid Simon) Efter några ordentliga sparkar i ryggen, bar jag tillbaka in Calvin i hans säng. Efter någon timme kommer han tillbaka och jag bestämmer mig för att ta tillflykten till soffan och sova där. När jag precis har somnat har klockan hunnit bli 05.00 och Alicia vaknar och vill ha välling, när det är fixat återgår jag till soffan och då vaknar Calvin igen och ska se på Bolibompa i från soffan där jag sover. Jag säger bestämt att det är natten fast solen skiner och fåglarna kvittrar och gå med honom in i hans säng igen där han faktiskt somnar efter 40 min och jag med. När jag efter en halvtimme vaknar igen och inser att jag ligger som i ett skruvstäd, smygar jag in till min goa säng och lägger huvudet på kudden och då ringer klockan, Dags att gå ut och ge hästarna mat…. Pust !
Och så här har det varit flera nätter i rad, jag fattar inte vad som händer, man flyttar runt och när man vaknar har man ingen aning om var man är, eller vem som ligger bredvid härom natten vaknade jag öga mot öga med katten och just då hade jag nog glömt att vi ens har en katt som också sover i sängen..
Ja, ja det blir nog bättre, jag ska inte klaga det finns dom som har små barn som bara får sova två timmar i streck.
Alicia verkar efter gårdagens fall må bra, hon tog sig dock en två timmars lunchsömn idag. Fy vad det såg hemskt ut igår, hade jag trillat på det viset hade jag brutit nacken, men barn och fulla brukar ju klara det där, mjuka och fina i kroppen som dom är. Vi fick dock hålla henne vaken fram till 21 tiden då dom tyckte att vi skulle hålla henne lite under uppsikt. Men det verkar som om vi kom undan med en bula i pannan och ett skrapmärke. Lilla ligistunge, man kan inte lämna henne en sekund, så är hon uppe och klättrar och hittar på hyss. I går stod jag dessutom 50cm i från henne och han ändå inte fånga henne.
Em-Tipset går åt skogen… punkt slut !
Ojj vad långt det blir får nog dela på det så man orkar läsa allt blaj 
// Tess
