Jag pratade precis med Simon och han har blivit av med epiduralen och katetern men dränageslangen sitter kvar tills i morgon. Han har fått en ny slang i armen som nu ska bli den nya smärtlindringen, han har en knapp som han själv styr doseringen med och den får han trycka på varje kvart om det behövs. Han har lite mer ont och känner igen smärtan från när han låg i Varberg förra året. Det blir tydligen så när magen och tarmarna ska igång. Jag kommer ju ihåg att han stod här hemma på gräsmattan och skrek förra året. Det är inget som är farligt och dessutom berättade läkaren att det blir lite såhär när man byter smärtlindring. Barnen fick se Simon på Skype idag och det delades ut både slängpussar och vinkningar i massor. Calvin sa nu ikväll – mamma! Vad det var roligt att se pappa på datorn, kan vi inte titta på honom igen? och när han skulle gå och lägga sig skulle han absolut sova i Simons säng. Vid 20-tiden idag kom ett fantastiskt blombud, till mig från Simon med ett kort där det stod ” trodde du jag glömt av det?” Kram från Simon. Sötis ! – TACK! Ha en skön kväll mina vänner, nu är det dags för sängen. Kram Tess