Välkommen till Kastanjegården

Då var helgen slut och det är måndag igen. Simon har varit med Calvin i Stockholm över helgen där dom har spelat USM. Dom åkte upp i fredags vid lunchtid och kom hem igår vid 22-tiden. En vunnen match och dessvärre 2 stycken förlorade med bara ett mål – hem och träna och nya tag.

Vi som varit hemma har haft fullt upp. Selma går på ridskola på fredagar och medans hon red passade jag på att hjälpa till att bygga banan inför tävlingarna på Kungsbacka Ridklubb. Väl hemma igen hade gulliga Alicia lagat mat. Men eftersom det skulle frysa på var jag tvungen att salta i paddocken dessvärre hade kylan redan slagit till och när jag fått ordning på salt och tagit mig hem från Kungsbacka var det redan stenhårt 🙈

Lördagen spenderades först på Kungsbacka Ridklubb med att sitta i domartornet och sköta tidtagningen, vi han slänga i oss lite lunch innan det var dags att åka hem och byta om, lunchfodra hästarna för att sedan bege sig till Kungsbacka Sporthall där Alicias lag skulle ta emot Sävehof. En spännande och jämn match slutade med vinst och tre nya fina poäng till Aranäs.

På vägen hem stannade vi på Kungsmässan för att inhandla presenter till dom två kalasen Selma skulle gå på. Ett på lördagskvällen och ett på söndagen. Det blev några timmar i stallet med ridning och stalltjänst innan paniken slog till igen. Salta ridhuset – det behövs när minusgraderna kryper ner mot -5. Det var den lördagskvällen i soffan, så medans Selma var på kalas roade jag och Alicia med att salta och harva ridhuset.

Söndagen bestod i jobb hemma på gården, harva ridhuset för att underlaget inte ska frysa, mocka, fixa stallet, tvätta och städa för att försöka komma i kapp, det blev en sväng på soffan för att försöka bli frisk från min vrålförkylning som hoppade på mig tidigare i veckan men jag vet inte om det blev så mycket bättre.

Nu i veckan är det fullt upp, Calvin ska köra sin sista lektion på bilskolan idag, Det är handbollsträningar, fotografering, hoppträning och en hel del skolarbete. Till helgen ska det spelas 5 matcher av familjens handbollsspelare och Alicia ska med Freya på Pay and jump. Simon ska till Orust och planera sin pappas begravning.

Hoppas ni får en fin vecka

I går fick vi ett fruktansvärt besked, det där som man innerst inne vet, men inte vill kännas av. Att någon gång kommer någon man älskar innerligt att lämna en. Simons älskade pappa, min fina svärfar och barnens härliga farfar finns inte med oss längre. Det var inte väntat och kom som en chock även om han var lite till åren.

Vi kommer bära med oss massa fina minnen av allt du lärt oss, en mer lärd man får man leta efter. Vi kommer sakna breven som damp ner i brevlådan då och då med artiklar från tidningar som du tyckte vi skulle ta del av – ibland till Simon, ibland till mig eller barnen och ibland till oss alla. Handskrivna små brev som låg i brevlådan och väntade när man kom hem från jobb och skola.

När man vaknade i bland på helgerna tidigt, tidigt och gick ut och skulle fodra hästarna och du satt i bilen på parkeringen och läste GP i väntan på att vi skulle vakna så du kunde komma in och dricka kaffe och berätta någon härlig historia från förr eller när vårsolen dök upp och du kom glidandes med din fina motorcykel på vägen och hade handlat med dig Damsugare till fikat.

Finaste Bo, så ofattbart sorgligt men jag är övertygad om att i himmelen kör du runt på din motorcykel, fikar, berättar historier för alla änglar och en vacker dag ses vi igen ♥️

Du fattas oss 💔

Idag har jag hängt på Aranäs Gymnasiet och i Sporthallen hela dagen tillsammans med 23 härliga handbollstränare. Vi startade dagen med teori 09.00. Dagens första uppgift gick ut på att intervjua varandra och sedan presentera den vi intervjuat för hela gruppen – trevligt upplägg att inte behöva presentera sig själv. Vi pratade om ledarskap, pedagogik och barns fysiska utveckling – superintressant och givande på många sätt. Mycket diskussioner och högt i tak och många med olika erfarenheter gjorde utbildningen väldigt givande – kul

Eftermiddagen spenderades i A-hallen med praktik, vi delades in i 4 grupper som bestod av 5-6 personer alla i gruppen skulle bidra med en favoritövning som sedan skulle sättas ihop till en träning på 20-30min som alla deltagare skulle medverka i. Efter varje pass delades det ut feedback och tankar på hur man kan ta övningarna vidare och med sig hem fick man 23 nya övningar att träna på med laget 👍🏻

Blodsmaken i munnen var tillslut övermäktig- vilket träningspass 😂 Jag kommer inte kunna ta mig upp ur sängen i morgon. Jag har redan en fruktansvärd träningsvärk men vi hade sååå kul så det får det väl vara värt tänker jag.

Ha en fin kväll 🤗

Torsdagen börjar lida mot sitt slut, min lediga torsdag. Vet inte om det är så mycket ledigt snarare mer hektisk och stressig än andra dagar.

Började morgonen med att fodra hästarna och väcka barnen, sedan bar det av mot skolan, lämnade av barnen och åkte till Ivar, mockade och tog mig en sväng i paddocken med lite jobb och avslutade med en uteritt allt i hällregn. Väl hemma igen var det bara in och byta kläder och sedan hoppa upp på fyrhjulingen och harva i ridhuset och sedan vattna. Mockade stallet hemma, fixade foder och vatten. Regn, regn, regn – tänker att jag måste lära mig att älska regn det lär bli lite bättre då med tanke på att det kommer vara såhär dom närmsta fem månaderna 😂

Vid 13.30 var stallet klart in och äta frukost som bestod av spagetti och köttfärssås, duscha och byta kläder för tredje gången. Åkte in till Aranäs kansli för att hämta en matchvärdspärm, ett nytt matchställ och nycklar. 15.00 hade jag en tid hos Polisen för att förnya mitt pass och på väg hem blev det en tur till Granngården för att handla hästfoder. Väl hemma igen var det dags för dagens fjärde klädbyte – ut i stallet igen för att hjälpa Selma med Pokémon inför hoppträningen

Träningen gick bra, fast han har inte bara en räv bakom örat den där fantastiska lilla ponnyn utan en hel flock. Han var pigg och busig men höll sig som tur var i skinnet – Så det blev ingen tårta tack och lov.

Alicia och Freya bytte av Selma och Pokémon så det blev två timmar på raken ståendes i ridhuset idag. Freya var superfin på träningen och Alicia red så fint. När träningen var klar hjälptes vi åt att göra klart i stallet och gav hästarna kvällsmat.

I morgon är det äntligen fredag – veckas bästa dag. Just i morgon ska jag in till Göteborg och gå på Skäringer & Nessvold på Scandinavium med Marion och Ulle, ska bli såååå mysigt. På lördag är det tränarutbildning på Aranäsgymnasiet för min del och Simon har fullt upp med Calvin och Selmas alla handbollsmatcher. På söndag åker jag med Alicia på match och så måste man ju besöka sin Far det är ju faktiskt Farsdag

Ha en riktigt fin torsdagskväll ( det som är kvar av den) Kram 🤗

Full fart mitt i veckan, gårdagen bjöd på jobb, handbollsträning och kvällsjobb i stallet. Middag med hela familjen hör inte till vanligheterna men tisdagar verkar vara den enda dagen då det är möjligt och hela familjen är samlad. Igår bjöds det på grillad kyckling – kanske årets sista grill 😉

Idag har Selma och jag handbollsträning 17.00 – 18.00 och Alicia 19.45 – 21.30 däremellan blir det ridning och stalltjänst.
Till helgen vankas det match för hela ligan, Calvin spelar två matcher på lördag, Selma ska på minisammandrag till Kungälv och spelar tre matcher där och på Söndag möter Alicia och hennes lag Önnered borta.

Lördagen ska jag spendera i Kungsbacka sporthall på tränarutbildning. Ska bli superkul 09.00 drar det i gång och när man blir utsläpp vid 18-snåret hoppas jag att jag lärt mig massor hur jag kan bli ett bättre tränare. På söndag är det Farsdag så glöm inte uppvakta alla fina pappor ♥️

Ha en fin onsdag

Tänker att jag ska försöka ta lite tid på min rast och uppdatera min lilla blogg. Det blir så härliga minnen att se tillbaka på och i bland saknar man att få skriva av sig. Så några inlägg i veckan hoppas jag få till ♥️

Ha en riktigt fin tisdag

Kram Tessan

Ja det kan man fråga sig… mer än ett år har nu gått sedan pandemin med Covid-19 bröt ut. Om någon skulle talat om för mig att det skulle bli så här för ett år sedan hade jag trott att den personen inte var riktigt klok. Den 22 mars blev jag permitterad ett ord jag inte ens visst fanns, man fick plötsligt bara jobba några timmar i veckan hemifrån!!! hur konstigt som helst, man satt på pinnstolen vid köksbordet och knaprade på datorn alldeles själv. Sedan blev det mer permittering och hela våren fick man vara hemma och fixa i trädgården och med sina hästar (med dåligt samvete) ska jag verkligen inte jobba – utan vara hemma med lön???

Barnens alla aktiviteter ställdes in och plötsligt hade man oceaner av tid, både på veckodagarna och helgerna. Till en början helt stressande med sedan insåg jag att det nog var bra för mitt hjärta, inte så mycket stress, mer tid till min familj och barn och man han komma i kapp med allt man låg efter med på gården.

Sedan kom beskedet – du får inte längre vara kvar på din tjänst så den 1 juni blev jag uppsagd. Efter 21 år som ändå är större delen av mitt vuxna liv fick jag inte längre vara kvar på mitt andra hem Stendahls. Vad ska jag göra nu? jag bestämde mig för att försöka att ta en lite längre semester och inte tänka på nya jobb utan ta tagit i det efter sommaren – lättare sagt än gjort. Stressen av att inte ha någon jobb/ inkomst blev stundtals väldigt påfrestande och semester blev kanske inte den bästa.

Men så sprang jag på en gammal vän på Ica Maxi en varm sensommardag, som sa att dom behövde hjälp på skolan hon jobbade, – ”det behövs alltid vikarier”, jag skickar dig kontaktuppgifter till rektorn så kan du höra av dig. Sagt och gjort, sedan den 1 september jobbar jag på Onsala Montessori Skola, först som vikarie på timmar men nu har jag fått en vikariat och är resurslärare i en förskoleklass, så mysigt och jag trivs jättebra. Jag har väldens finaste kollegor och massor av härliga barn att umgås med varje dag och det bästa av allt – 4 min till jobbet ❤️ tänk vad bra det blev.

Jag är dock väldigt trött på den här pandemin, jag vill att det ska bli som förut, jag vill kunna umgås med min vänner obehindrat och krama mina föräldrar, jag vill inte behöva tänka på avstånd och handsprit. Jag vill att barnen ska kunna återgå till sin aktiviter med träningar, tävlingar och matcher. Jag vill kunna planera en semester som blir av och dit jag vill ed dom jag vill, jag vill inte att människor i min närhet ska bli sjuka, håll i och håll ut har jag hört 1000-tals gånger men jag antar att det är det enda man kan göra.❤️❤️❤️

Var rädda om er

Den 29 maj 2010 gifte vi oss i Tjolöholms Slottskyrka, hela den dagen är ett stort härligt oförglömligt minne som jag bär med mig och tar fram då och då. 10-årig bröllopsdag firar man ju inte så ofta så i år hade vi tänkt att göra något alldeles extra. Vi tänkte åka till Rom en torsdag till söndag och njuta av våren, men det kom ett virus emellan och ett tag så det ut som om det inte skulle bli något firade alls.

Tillslut hittade vi ett litet smultronställe som vi bestämde oss för att åka till lagom lång bort men inom radien för var man fick åka. Det blev ljuvliga Väderöarna.

Båten avgick från Hamburgsund på torsdags morgon 09.45 – det tog 40 min ut till ön, på vägen ut fick vi se massor av sälar som låg och solade sig på kobbar och skär, så söta. Väl ute på Väderöarna checkade vi in på värdshuset, det fanns 16 rum totalt och just denna dag var det bara 3 rum bokade, så vi var 7 personer på hela ön. Vi tog oss en promenad upp till lotsutsikten och sedan åt vi lunch i trädgården.

På eftermiddagen blev det ytligare en promenad runt ön, vi hittade ett mysigt ställe nere på klipporna där det blev champagne och jordgubbar i solen. Vi badade vedeldad tunna, badade bastu och tog oss både ett och två dopp i havet. På kvällen blev det middag med fantastisk utsikt och sedan se solen går ner över horisonten.

För ett år sedan, på Simons födelsedag lovade jag i ett tal att vi skulle bli bättre på att fira, och man ska hålla vad man lovar, så idag även om det blir lite som det blir såhär i konstiga tider så firar vi Väldens Bästa Simon på hans födelsedag.

Gud vad vi är dåliga på det här… ja verkligen superdåliga, jag skäms. Vi är för dåliga på att fira helt enkelt. Födelsedagar, farsdag, morsdag, våra födelsedagar, barnens födelsedagar, Selma fyllde 5år i onsdags, hon har aldrig haft ett barnkalas. Bröllopsdagen hur gick det med den? Första året firade vi på Tjolöholm, det var supermysigt vi öppnade vår låda vi fick på Bröllopsdagen fylld med hälsningar från alla som var där, vi drack champagne, promenerade åt middag, sov gott i härliga sängar…. Men vad hände sedan….. jag tror inte vi har firat en enda bröllopsdag sedan dess, jag har varit på hästtävling några år på raken och firat den ihop med Ulle och du har varit hemma och ätit Billys Pan pizza, något år var du och sprang och jag fotograferade ett bröllop, något år glömde vi av det och i år var jag på jobb utomlands. Nästa år är det 10 år sedan vi gifte oss. Vi har lite firande att ta igen. Så jag tänker att vi börjar idag!

 Simon vi har ju hängt ihop i 12 år nu vi har tre barn, vi bor på här på Kastanjegården och vi har några familjemedlemmar till som står i stallet och bor i huset. 4 katter, 4 ½ häst, och 3 hamstrar. Jag vet inte riktigt om det var så du hade tänkt det när vi träffades.

Jag vet att din dröm är att bo i ett hus vid havet och ha en egen segelbåt, resa runt mycket och vara ute och springa i naturen. Men vi bor inte vid havet, har ingen båt och resa runt så mycket har vi inte tid med och inte möjlighet till med alla familjemedlemmar vi har, springa däremot det gör du så ofta du kan och får chansen.

Springa har dock inte alltid varit en självklarhet för dig, utan blev det för 8 år sedan då vi chockartart fick veta att du hade bukhinnecancer, en sjukdom som inte så många överlever. Läkaren sa: Simon du måste ut och springa för att få bra kondition för att klara av operationen och då pratar jag inte om 3km två gånger i veckan utan varje dag.  ( jag vet att jag tänkte där och då, herregud tänk om det var jag som hade varit sjuk, jag hade ju snubblat på målsnöret redan där – springa varje dag.  Men du tog det på allvar, det handlade ju faktiskt om ditt liv. Det året var inget roligt år – och inte året efter heller, nog dom två absolut värsta åren i mitt liv och då var jag inte ens sjuk utan stod bredvid och tittade på, på en person som jag älskade som var dödsjuk men ändå kämpade på och höll humöret uppe och sprang och sprang. 

Operationen i Uppsala gick bra, vi träffade en person som har betytt väldigt mycket för inte bara dig utan för oss alla här, utom honom hade vi med stor sannolikhet inte suttit här idag. Han lade din remiss i högen JA och inte i högen för dom som fick pallitativ vård i livets slutskede.  Han, han hänger på en bild på anslagstavlan i vårt kök, vi ser honom varje dag och jag får ett fånigt leende på läpparna varje gång jag går förbi

Han heter Haile, och han är min stora idol. Han jobbade då på Universitets sjukhuset i Uppsala som enda kirurg att kunna utföra dessa operationer i Norden. Han var under dom 13 dagarna vi var på Universitets sjukhuset där hela tiden, alla dagar alla tider. kvällar/nätter & helger. Han brann för sitt jobb att rädda liv. Sjukhusledningen tvingade honom att ta 4 dagars semester det året. Han var ödmjuk men framförallt ingav han hopp om att det skulle bli bra, det kunde gå vägen. Att han räddade ditt liv just då är jag så evigt tacksam för, för vad skulle jag göra utan dig, och vad säger man till en sådan person, Tack känns så futtigt. 

 Jag har pratat med Haile, det var 7 år sedan sist och han var så glad att höra att du mår bra och jag har en liten hälsing ifrån honom

Simon, du stöttar mig i allt, när det är sjukt jobbigt att gå upp på morgonen, man är trött, det regnar på tvären, man ska ut i stallet, barnen ska göras i ordning, man ska iväg till skola, dagis och jobb – då är du oftast positiv och säger

–Therese du måste tänka om – vi måste göra vardagen till det roliga, det är den som är livet inte semestern och helger. Jag vet att jag kan starta massa projekt och att du får ro dom i land, du är väldigt noga med allt du gör, nästan så jag blir irriterad för det tar så lång tid, men det blir gjort och det blir rätt och det blir alltid riktigt bra.

Du är bra på så mycket, du är väldigt engagerad i våra barns aktiviteter, som handbollstränare för Calvins lag, och det är mycket att hålla redan på när barnen är aktiva i både handboll, gymnastik, innebandy och hästar fast just hästarna lägger du inte så mycket energi på och jag vet att dom gånger jag tvingat dig till ridskolan med Alicia är du inte så nöjd men du gör det efter lite övertalning.

Däremot blev jag väldigt förvånad när du lyfte frågan om vi inte skulle investera i ett ridhus, min dröm sedan länge, och drömmen blev verklighet tack vara dig. Bygglov, byggmöten, fler byggmöten, ännu fler byggmöten, du satt uppe sena kvällar och en hel del nätter och tillslut beslutade du att gå ner i tid på ditt jobb för att kunna ro min dröm i i hamn.  Så jag tror nog att du gillar hästarna lite i alla fall och titta så fantastiskt fin det blev, eller hur.

Grattis Älskling på din dag, det blir väl förmodligen inget firade som vi tänk på vår kommande 10-åriga bröllopsdag – det kom något emellan en pandemi med namn Covid-19 eller Corona (som en god öl) men, men vi får förhoppningsvis fira ordentligt vid ett senare tillfälle.

// Tessan

Helgen har varit bra, man får ju försöka att göra det bästa man kan i tider som dessa. Vi körde lite handbollsträning i ridhuset i helgen, det var superkul, efter träningen stannade ett gäng kvar så det blev en timmes extra träning och vi vuxna fick vara med. ( Jag har fortfarande träningsvärk ?)

Tidigt i lördags morse hängde jag och Winne med Grace och Atlanta på en långtur på slingan, vi red till naturbanan och klättrade lite i backarna. På eftermiddag tog jag, Alicia och Pokémon en lång promenad ner till havet. Pokémon fick bada fötterna i havet och sedan gick vi vägen genom skogen tillbaka, mysigt och härligt men lite kallt i vinden. Det är ju så härligt att få vara ute nu när det är fint väder. Det blev sedan en lugn kväll hemma på Kastanjegården.

I går var det mestadels jobb hemma på gården, laga lite staket, fylla vatten i hagarna, vårstäda i växthuset, stalltjänst. Winnie fick hoppa med Ulle i ridhuset och gjorde det jättebra och på eftermiddagen hoppade Alicia Molly, det gick också jättebra , lilla Molly är verkligen super snäll. Nästa söndag är det träning för Lollo.

Tog mig en sväng till växthuset igår, vintertid är det inget ställe jag springer ner utan det står där så fint och väntar på att våren ska anlända. Då får man börja vårstäda, börja plantera och pyssla, det är lika roligt varje år. Till min stora glädje hade mitt citronträd överlevt och även fikonträdet hade små gröna skott. Persikoträden hade massor av små, små rosa knoppar och det kommer bli ljuvligt vackert när det slår ut.

Just nu är ju livet minst sagt annorlunda, coronaviruset, Covid -19 som sprids över världen ställer ju till det lite. Jag är inte speciellt orolig för min egen del, men man vill inte bidra till smittspridning och ändå följa dom regler och riktlinjer som kommuniceras både från regeringen , men även från arbetsgivare och skolor. Barnens alla aktiviteter så som handbollscuper, handbollsmatchen, handbollsträningar, innebandymatcher/träningar och gymnastikträningar är inställda, så helt plötsligt finns det lite mer tid till annat även om barnen har mycket energi och spring i benen så får man hitta andra sätt att bli av med den.

På jobbet uppmanas vi till stor försiktighet, tvätta händerna ofta, jobba hemifrån, hålla oss hemma om vi har den minsta lilla symtom på sjukdom, inga möten, (bara via länk) inga resor, vi måste ta med oss datorn hem varje dag, osv, osv. Vi får daglig information från VD via mail om nya restriktioner så vi vet hur vi ska förhålla oss till allt som händer – BRA DÄR!

I söndags hopptränade Alicia med Pokémon & Molly för Louise Lind Paris, dom skötte sig exemplariskt alla tre, Pokémon höll sig i skinnet, han ju att det är så kul så han kan ibland bralla och bocka efter hindren. Molly är ju bara så snäll, hon är inte så välriden, på Irland känns det inte som om det är så viktigt, hon springer runt i korsgalopp, utåtställd men hon är så trevlig. Hoppar så fint och Alicia kommer få massor av självförtroende på henne. Jag tömkör henne en till två gånger i veckan och det blir bättre och bättre. bra när man kan hjälpa till från marken. Molly är också Kastanjegården lilla pratkvarn – så mysigt

Vi är sedan en vecka tillbaka hemkomna från en härlig vecka i Sälen. Det blev en härlig vecka med mycket av det goda, massor av snö, massor av sol, massor av skratt, goda middagar och härlig skidåkning. Calvin hade med sig en klasskompis upp och sedan anslöt familjen Lorentsson/Karlsson i vanlig ordning. Vi tog oss en utflykt till Norge och åkte skidor i Trysil en av dagarna, Norge bjöd på det bästa väder, blå himmel och en stor sol. Vi hade lite otur med bilen som brukar strejka så fort vi drar oss till fjällen. Så en tur med bärgningsbil till Mora blev det också.

Jag och Lena tog oss en kväll med SPA och middag på restaurang, det var verkligen mysigt. En av dagarna då det snöade som mest blev det en tur till Experium och äventyrsbad.

I morgon drar vi till fjällen, hela familjen Törnell/Gustafson tillsammans med familjen Lorentsson/Karlsson. Det har vi gjort dom senaste 10 åren. Det har blivit en härlig tradition som nästan ser ut den samma varje år. Trotts att veckorna har kantats av en hel del otur med magsjukor, influensor, sjukhus besök under åren så är det alltid lika kul att träffas och umgås en hel vecka tillsammans. I år har Calvin med sig en kompis upp så vi blir 4 vuxna och 7 barn, natten mellan lördag och söndag får vi dessutom besök av min bror och fyra kompisar som ska åka Vasaloppet på söndag, så det blir proppfullt i huset – mysigt.

Hemma på gården är det fullt upp med det mesta, hästar och ponnys ska tränas och motioneras, anläggningen ska skötas och det ska planeras för barnens alla aktiviteter och vardagen med skola och annat, så det ska bli skönt med en veckas ledighet.

Helgen som gick spenderades på Scandinavium, där det var Gothenburg Horse Show. Jag och Ulle var där hela torsdag och fredagen, sedan var jag och Alicia inne på lördags förmiddag, vi sprang två världsryttare på mässan Rolf Göran Bengtsson & Henrik Von Eckermann, kul !

På söndagen hade vi ”Öppen Banan” hemma i ridhuset och det var fullbokat från tidig morgon till sen kväll, kul att det var uppskattat och att det var så många som kom.

I måndags var Kajsa Boström på besök hemma på Kastanjegården och jag och ett gäng till fick träna dressyr. Winnie skötte sig bra, men jag fick kämpa med galoppen och fick en bra hemläxa att träna på tills nästa gång – det är verkligen superkul att träna dressyr ?

Nu drar vi till fjällen , fest hela kvällen …..

Ha en fin vecka och var rädda om varandra

Idag skiner solen från en klarblå himmel – man blir ju så lycklig av att se just solen. Snart vänder ljuset tillbaka och mornarna börjar bli mysiga i stället för jobbiga. Man uppskattar dom där 40 minuterna i stallet innan jobbet helt plötsligt.

Igår var jag ledig och eftersom barnen har sportlov passade vi på att rida tillsammans på morgonen jag och Alicia. Jag red Winnie & hon Pokémon, det blev en mysig stund i ridhuset. När stallet var klart, åkte jag, Calvin och Selma till brandstationen, där det var öppet hus. Vi fick lära oss mycket om hur man släcker olika sorters bränder och även vad man inte ska göra. Vi gick en poängpromenad, fick sitta i polisbilen, ambulansen och i en brandbil. Calvin fick prova en skottsäker väst, den vägde 18kg ?

Hoppas ni alla får en härlig torsdag

// Tessan

Januari gick av bara farten och nu har snart halva februari avklarats. Julledigheten blev kanske inte riktigt som väntat – bara jag överlever till julafton, var en tanke som dök upp några gånger under hösten, och det gjorde jag… det var ju skönt. På annandag jul blev jag dock sjuk, först influensan och sedan fick jag lunginflammation, tror aldrig att jag har varit så sjuk. Så för min del blev det platt fall i sängen fram till den 9 januari – helt sjukt.

Nu är jag dock på benen sedan en tid tillbaka och känner mig frisk, men det tog ett tag att komma tillbaka. Hästarna fick en ofrivilligt lång vintervila, och allt som stod på To Do listan under ledighet står kvar, så det är bara att kavla upp armarna och försöka komma i kapp.

Pokémon & Molly har inte fått så mycket vila, förutsättningarna för att hålla igång hästarna är ju så mycket bättre när man har ett ridhus, även om det inte har varit någon bister vinter ännu, så är det helt underbart att slippa bli blöt – regnat har det ju gjort, både på tvären och längden i mängder den senaste tiden. Längtar till våren när solen och värmen kommer tillbaka, så man kan njuta av uteritterna. Selma har äntligen fått hoppa upp på hästryggen och tycker det är superkul att rida. Storasyster är dock inte lika glad i att låna ut sin ponny ?

Då har man blivit utsläpp från fotostudion på Volvo, där jag har jobbat med ett projekt sedan i söndags. Det har varit långa dagar i mörker (som om det inte redan var mörkt) men superkul, jag har jobbat med ett supertrevligt team från Stockholm fotograf, stylister och assistenter. Det blev verkligen så fint, ska bli kul att se det när det är klart. Dock ligger jag ju oceaner efter när det gäller julplanerna, herregud det är snart jul och jag har inte handlat några julklappar, ingen gran, jag har inte bakat pepparkakor eller lussekatter, julgodis och annat. Det blev inga julkort i år, jag har skickat 75 julkort dom senaste 14 åren och kanske är det så att man inte saknar det, men i mitt hjärta gör det lite ont, jag vill verkligen skicka dom där julkorten för mig är dom viktigt och viktigt att dom kommer fram till alla, men men det får kanske bli ett januarikort i stället, då får man ju faktiskt inte någon roligt post bara fakturor…

December har gått av bara farten, Alicia har åkt runt och lussat med 2:orna på skolan och uppträtt på Båtmuseet, på Galaxen och i skolan. Det har varit julfirande på skolan & förskolan, det har varit avslutningar på handbollen där föräldrarna mötte barnen i massa roliga stafetter och tillsist match på blodigt allvar. Luciafirande och 50-års jubileum på Kungsbacka Ridklubb, löshoppningar med hästarna, innebandycup och handbolls sammandrag, och handbollsmatcher nästan varje helg. Barnkalas och julfester med jobbet både för mig & Simon. Vi har fått en ny familjemedlem My Milltown Molly (Molly) och Simba har flyttat till Höör för försäljning ❤️ känns bra men det är så sorgligt att skiljas från Simba han har verkligen legat mig varmt om hjärtat. Men köper man en Ferrari när man skulle ha en Volvo 740 får man skylla sig själv. Jag hoppas att han få komma till en fin familj som tar hand om honom på bästa sätt.

Idag är det dock sista dagen på jobbet och det ska bli skönt med en välförtjänt julledighet, det har varit ett kämpigt år på många plan framför allt på jobbet, men även mycket slit med ridhusbygget och allt som hör till som har lagts uppepå alla vardagliga sysslor med barn, skola, aktiviteter och gård.

Jag önskar er alla en fin jul men nära och kära ❤️

Då var det fredag igen, veckorna går i rasande fart mot julen. Jag älskar julen, kanske för det är en tid för lite eftertanke och omtanke. Härom kvällen var jag ute sent och vattnade i ridhuset, jag brukar sätta på musiken på högsta volym i ridhuset och njuta lite av egentiden och den tiden det tar att vattna har man tid att fundera över saker som livet. När jag var klar släckte jag ned och körde ut fyrhjulingen, eftersom musiken går via min telefon försatte det att spela inne i ridhuset när jag kom ut. Där satt jag på min fyrhjuling ute i mörkret, det var helt tyst och stilla ( kanske för att klockan var strax efter midnatt) och från ridhuset hördes Jag kommer hem igen till Jul med Peter Jöback. Jag blev sittandes kvar ute i mörkret och det infan sig en märklig känsla. Känslan av att det var en konsert i ridhuset och jag var enda åskådaren. Stjärnorna på himmelen var fantastiska och just då kändes det som om jag kunde sitta där hela natten och bara lyssna på musiken och titta på stjärnorna. Tur att jag inte gjorde det, då hade nog något trott att jag var galen på riktigt.

Hoppas ni får en fin fredag & och härlig helg ❤️

// Tessan

Mörker, mörker, mörker det är ju tur att man inte bor i Treriksröset där går solen upp 09.23 idag och ner 13.23.. huuuu man får vara glad för det lilla. I helgen har det ju mest varit mörkt, grått och regnigt, inte så uppiggade. I fredags var jag med Alicia på ridskolan hon fick sin älsklingshäst Talido så lyckan var total. På kvällen var det dags för överraskningsfest för Grace som fyllt 20år, det var verkligen supertrevligt och det blev nog lite för mycket av det goda både mat, tårta och dryck i alla olika former ? så när klockan ringde på lördags morse var man inte så pigg.

Lördagen bestod i lite stalltjänst, både Alicia & Calvin var på handbollsträning och sedan fick vi besök av Simons mamma, syster och barnens kusin som själv fått barn, lilla Levi 4 veckor gammal, det blev massor av bebismys, lunch och fika.

I går stod det handbolls cup på schemat, samling 08.30 i Älvsåkershallen, satt fyra timmar på en träbänk, och hade fortfarande träsmak i rumpan när jag vaknade i morse. Det gick jättebra och Alicia var nöjd, dessutom var ju storebroran med och tittade på.

Lilla Simba eller Aughnasheelin Sorchas Boy som han heter (men vem kan utala det) fick sig ett sent söndagspass. Anna hjälper mig med lite utbildning av honom och jag hoppas att lilla Simba kommer blir en fin kompis till Alicia i framtiden. Han är en oslipad liten diamant, har väldigt fina kvaliteter men är för tillfället lite för spänd och väldigt känslig. Jag hoppas verkligen att det ska bli bra för han är en sådan fin individ, så vänlig och snäll och försiktig.

Vad härligt att va ledig på onsdagar, den kommentaren får jag ofta och ja det är supermysig att kunna vara det en dag mitt i veckan. Men om jag är så mycket ledig vill jag inte säga. Igår åt jag glass till frukost strax innan 13.00 av den enkla anledningen att det tog för lång tid att lag något eller göra en smörgås. Har man knappt om tid tar man helt enkelt en sked och äter glass direkt ur bruken.

Klockan ringde 05.40, Simon var gullig och erbjöd sig att morgonfodra hästarna, så jag fick sovmorgon fram till 06.30 Yippe. Väckte barnen och bad dom ta på sig kläder äta frukost och borsta tänderna för att vara klara 07.40 för avfärd mot skolan & förskolan, dom är superduktiga och löser detta själva medans jag går ut i stallet och börjar släppa ut hästarna jag hinner oftast inte med alla innan det är dags att åka. Kör Calvin & Alicia till skolan och åker hem igen med Selma, släpper ut resten av hästarna och kör sedan till förskolan på Vallda Sandö.

Hinner precis hem till höleveransen 09.00 som kommer en hel halvtimme för tidigt (det hade jag inte räknat med) lastar upp 15 storbalar på loftet och gör sedan i ordning Winnie för att ta en skrittur med Grace & Atlanta. Får ett telefonsamtal under ritten att leverantören till vårt ridhus är på gården och ska fixa dörrarna som har svällt och behöver hjälp. Skyndar hem för instruera vad som ska göras. Mockar, fyller vatten, packar hö och gör kraftfoder till hästarna, sopar och bära ut lunchhö till hagarna. Tar tag i lite ”pappersarbete” anmäler skolval för Selma, det krånglar och jag får ringa Kommunen, hinner snabbt slänga in en tvätt i tvättmaskinen.

Kommer på att hovslagaren ska komma 15.00, precis samma tid som ponnysarna ska på Pay & Jump, ringer hovslagaren som tur nog är i Kungsbacka och kan komma tidigare, springer ut och tar in dom 5 hästar som ska skos, tvättar benen och torkar av dom och hinner precis klart till hovslagaren dyker upp 13.00. Lämnar hovslagaren och åker mot Vallda Sandö för att hämta hem Selma, vidare till Fjordskolan hämtar Alicia, Emma & Hanna, (Calvin tar sig hem själv) på vägen hem tänkte jag stanna och handla mat och ta ut pengar men då ringer leverantören som är i ridhuset och vill att jag ska åka och godkänna jobbet innan dom åker, åker hem till ridhuset, lämnar barnen, åker tillbaka till affären handlar lite mat, glömmer ta ut pengar, får åka tillbaka till affären, hem igen, kopplar trailern på bilen, bär in maten, får med mig alla ungar ut, gör i ordning ponnysarna lastar in dom i trailer och barnen i bilen. Landar på parkeringen på KRK ( Kungsbacka Ridklubb) 16.15. ut med alla barn och in och gå banan, lastar ut ponnysarna. Barnen hoppar sin rundor så fint och är glada över sina prestationer och sina rosetter.

Kopplar av trailern från bilen, och kopplar på Magdalenas bil, lastar in ponnysarna i trailern och alla barn i hennes bil, så hon kan ta med sig gänget hem till gården, packa in ponnysarna hemma i stallet och lämna Alicia & Selma till Calvin som är hemma tills Simon kommer hem från sin onsdagstrail vid 20-snåret.

Slänger i mig en toast till lunch/middag och hoppar på mitt pass som speaker på Pay & Jumpen, hoppas att det ska gå smidigt så jag kommer hem i hyfsad tid, (kommer nämligen på att jag måste vattna ridhuset när jag kommer hem och det tar ju härliga 2 timmar och 48 minuter) det ser lovande ut fram till näst sista ryttaren som har en fin häst som hoppar henne ur sadeln och hon olyckligtvis trillar av och slår sig ordentligt, vi får invänta ambulans, och tävlingen står still i säkert 40 minuter. Sedan återstår det sista ekipaget och sedan ska alla hinder bäras in från banan och framhoppningen. När jag svänger in på gården 21.30 lyser det i ridhuset, där inne har Simon harvat och dragit fram slangar och förberett för vattning, dagar som dessa älskar jag honom lite extra.

Sätter på musiken på högsta volym och dansar runt med vattenslangen mina två timmar i ridhuset, sopar läktaren och förbereder för morgondagens träningar, skriver ett litet meddelande på tavlan och släcker lampan.

Smyger in i stallet och tittar till hästarna som vid det här laget sover gott i sina boxar. Parkerar bilen, går in och hoppar in i duschen och sedan är det bannemig sängen bums för att sova.

Så nu för tiden när någon frågar vad jag gör på onsdagarna så säger jag att jag JOBBAR på mitt andra jobb – mitt bästa jobb ❤️

Igår var Kajsa Boström på besök hemma hos oss på Kastanjegården, det är alltid lika givande när hon är i ridhuset varesig man sitter på en häst eller på läktaren. Hon är inspirerande och har många kloka tankar och hon älskar hästar precis som jag. I går satt jag på häst, på Winnie min 4-åring. Jag måste lära mig att guida henne bättre, vara lite mer noggrann i avsaktningarna/igångsättningarna. Räta upp mig och komma ner i sadeln så min skänklar kommer ner lite mer, jag tenderar nämnligen att se ut som en snigel ?.

Winnie gör alltid sitt bästa hon har en härlig inställningen till arbete och om jag gör rätt blir det rätt. Hon har en fantastiskt härlig galopp och då är mina referenser Atlanta, så då förstår ni själva att det känns som att sitta på en Grandprix häst helt plötsligt, fast det oceaner därifrån.

Vi var ett helt gäng som fick möjligheten att träna igår, tror att alla har sovit lika gott som jag och med ett leende på läpparna – Kajsa kom snart tillbaka!

Då var det fredag igen, dagar som denna är det inte jätteroligt att kliva upp ur sängen, det regnar och blåser på tvären och man ska ut och fodra, harva i ridhuset och bära ut hö i hagarna innan jobbet. Men konstigt nog är det helt ok när man väl står där med pannlampan på huvudet, regnkläderna är på och man har hoppa i stövlarna, ganska härligt start på dagen faktiskt.

I dag ska Alicia rida på Kungsbacka Ridklubb som alla fredagar, det är ett mysigt avslut på veckan, på vägen hem ska vi stanna och handla farsdags present och sedan blir det fredagsmys för delar av familjen. I morgon har Alicia & Calvin handbollsträning och Ulle kommer och hoppar Winnie.

På söndag har vi hoppträning hemma på gården, Alicia och 10 andra härliga barn ska få hoppträna för Lollo. Tänk att vi föräldar som har hängt ihop under många många år med hästarna, nu har barn som tränar tillsammans precis som vi gjorde när vi var små, det är superkul.

Calvin satsar på handbollen, så det är fullt upp för honom med träningar två gånger i veckan och match nästan varje helg. Förra helgen var han uppe i Skövde på Skadevi cup och kom hem med ett kort han fått av motståndarlagets tränare.

Jag blir varm i hjärtat, lycklig och stolt som mamma ❤️ Det absolut viktigaste av allt i det mesta av livet – att vara en bra kompis.

Hoppas ni får en härlig helg, var rädda om varandra

// Tessan

Känns som om jag skriver det ganska ofta… men jag ska försöka komma igång och skriva lite oftare, det är ju så värdefullt inte minst för mig själv. Det är ju kul att minnas och uppleva händelser igen när hjärnan inte kommer ihåg.

En snabb återblick kommer här. Vårt fina ridhus är nästa klart, eller blir det någonsin klart på riktigt? Hur som så invigde vi ridhuset i midsommar- veckan och nu är det full aktivitet i ridhuset alla veckans dagar.

Det är roligt när det händer saker i ridhuset, det är hoppträningar för Ulrika Strandberg varje torsdag. På fredagar brukar dressyrhästarna få hoppa och ibland dyker även dressyrtränare Kajsa Boström upp för att träna hopphästarna i dressyr. Varannan helg är det dags för dom små ponnyekipagen att inta ridhuset då Louise Lind Paris lär dom allt inför framtiden på hoppbanorna. Maggan Alvar-Nordström besöker också ridhuset med sina elever oftast på måndagar & tisdagar. Så det är fullt ös och det är kul. Jag hoppas också kunna komma igen med tömkörningskurserna för Karin.

Det är så overkligt med ett eget ridhus, lyckliga jag ❤️