Välkommen till Kastanjegården

När man är borta händer det grejer hemma ; )
Simon verkar ha slitit ordentligt med poolen när jag har varit borta.
Jag förstod det på pappa när jag pratade med honom och han berättade att han och Simon hade jobbat till halv tre på natten för att hinna klart till på fredags morgonen då Ronny skulle komma och fylla grus runt poolen.
Nu är poolen fylld med vatten, fint vatten från Lygnen ; ) eftersom vi har egen brunn så hade vi nog tömt den ett antal gånger om vi skulle ta allt vatten därifrån så vi har hämtat vatten ur kommunens brandpost uppe vid skolan, vilket också innebar att vi fick hyra 250 meter brandslang.

Nu ska det på mer grus, sedan ska det gjutas och läggas kantsten runt poolen och sedan har jag ingen aning vad som händer, men det känns inte som om det är så långt kvar innan man kan ta sig ett premiärdopp, sedan när altaner, stenläggningar och häckar blir klart, det är nog månader kvar tills dess, men någon gång ska det väl bli klart.

Igår kväll var jag nere på Helsingborgs Djursjukhus och hämtade hem Atlanta.
Jag trodde att hon skulle bli glad att se mig och glad över att få åka hem, men inte, nej, nej, inte Atlanta. Hon vände rumpan åt mig så jag fick inte tag på henne i boxen och det slutade med att en djursjukvårdare fick komma och hjälpa mig, sedan skulle hon inte gå på trailern och när jag väl fick lastat då var hon skit förbannad och stod och sparkade. Sitt vanliga jag igen med andra ord, så hon är garanterat på bättringsvägen ; )

Jag fick med mig en 20kg höbal hem för att hon skulle slippa ett hastigt foderbyte och en hel mapp med diverse papper om vad som gjorts och vad som gäller nu när hon har kommit hem. En härlig räkning på 22.700:- , som hittat, då är man glad att man har hästen försäkrad även om jag ändå fick betala över 6.000:- själv, men vad gör man inte för sina små guldklimpar.
I dag står hon inne och ska få komma ut i sin hage i eftermiddag när jag kommer hem några timmar, hon har ju bara ätit 2 kg hö sedan i lördags, så man får ta det lite försiktigt så det inte blir stopp igen.
I journalen kan man läsa att hon har haft en förstoppning i tunntarmen och ett lättare felläge/vridning på grovtarmen, så det var nog tur att jag åkte.

Hon kan ridas som vanligt men ska ta det lite lugnt idag och i morgon och får inte äta annat än hö förrän på torsdag. Skönt att hon är hemma och verkar må bra.

Här är en liten filmsnutt från sista delen av 120 i fredags

//www.youtube.com/embed/0a8BnIZsTjI

Den fantastiska helgen i Vaggeryd fick ett abrupt slut för min och Atlantas del tyvärr. I går strax efter 3-tiden tog jag och Liselotte en promenad med hästarna för att dom skulle få röra lite på sig och beta lite gräs. Atlanta blev orolig och började skrapa med hovarna och lade sig till slut ner i gräset. Vi skrattade först och tyckte att hon var tokig för hon skulle mycket väl kunna göra så utan att vara sjuk.

Men vi förstod ganska snabbt att något inte stod rätt till, då hon såg lite trött ut på ögonen och så fort vi hade fått upp henne lade hon sig ner igen och började rulla. Vi fick upp henne till stallet och av en händelse mötte jag veterinären på vägen upp som skulle ta dopingprover på den vinnande hästen i en dopingbox precis bredvid stallet. Han tyckte jag skulle avvakta lite och ta en ny promenad om 10 minuter, han lyssnade på hjärtat och magen.

Dessvärre blev hon ganska snabbt sämre och det gick inte att gå med henne alls hon bara ville lägga sig, så veterinären gav henne kramplösande och smärtlindring, efter 20 minuter hade hon slutat att bukandas men när jag tog ut henne på gårdsplanen lade hon sig ner igen, så i samråd med veterinären bestämde vi att lasta och köra så fort det gick ner till Helsingborgs djursjukhus. Så det var bara att lasta och köra, 20 långa mil med en dålig häst går väldigt långsamt även om man kör väldigt fort.

Jag åkte vid 17 och strax innan 19.00 var vi framme på Helsingborg, hon stod hyfsat still hela vägen tack och lov. På Helsingborg togs det en massa prover, dom rakade hela magen och gjorde två ultraljud, körde ner en slang genom näsan ner till magsäcken och fyllde på med vatten och parafinolja, satte dropp i halsen, det tog nästan 2 timmar och sedan fick jag lämna den lilla prinsessan i en övervakningsbox, innan jag åkte bad dom mig att han telefon på och tillgänglig under natten och dom lovade att höra av sig om hon blev sämre och om det skulle bli aktuellt med en buköppning.

Telefonen har varit tyst i natt tack och lov, men det har inte blivit så mycket sömn för min del. Jag bestämde mig för att åka hem till Onsala, det var några mil närmare än att åka tillbaka till Vaggeryd sent i gårkväll. Dock är alla våra saker kvar i på tävlingsplatsen, jag fick inte ens med mig min handväska utan jag har bara min plånbok och telefon med mig hem. Som tur är har gänget som är kvar plats för alla våra saker hem så jag slipper åka tillbaka ner till Helsingborg och hämta trailern och sedan via Vaggery för att hämta upp allt som är kvar, och det känns VÄLDIGT skönt. Tack snälla ni som ordnar detta.

Det var tråkigt att det blev ett sådant slut på helgen för hästarna har varit helt fantastiska under helgen allihop. Atlanta startade en 110 i fredags med ett litet nedslag och sedan var hon felfri i 120 och sååå fin, den 120 var dessutom inte helt lätt och ganska stor och i går gick hon rakt in i 120 och var även där felfri och helt strålande fin.
Solan var felfri i sin debut i 120 och hade ett litet nedslag på sista hindret i går. Stina var 4:a i 140 och hade hoppat kanonfint, men jag missade den rundan då jag var på väg till Helsingborg.

I Fredags vid 12-tiden fick jag rapporter hemifrån att det var nya familjemedlemmar på gång. Typiskt att man är borta när det händer. Simon fick agera barnmorska och vid två tiden hade sex små söta kattungar sett dagens ljus. Lilla Anna är en fantastisk mamma och tar hand om dom exemplarisk. Kattungar är nog det sötaste som finns, dom är helt ljuvliga nästan så man dör söthetsdöden. Tänk om tre veckor när dom börjar springa runt och har öppnat ögonen. Hur ska vi kunna göra oss av med dessa ?

Det fungerade ; ) Hittade denna härliga lilla snutt på Calvin på Lindex, han har hittat en rutigt skjorta som han tycker är GOSIG…. tänk vad tiden går fort, så liten han var.//www.youtube.com/embed/2r3mLUdBXv8

Testar en ny funktion, vet inte om det fungerar , men vi får väl se ; )//www.youtube.com/embed/JR05hIRVeWg

Vilket fantastiskt väder det är, det är sådana här dagar jag mår dåligt av att sitta inne på kontoret. ussh det är en pina, när man så gärna vill vara ute. I morse när jag var ute och fodrade vid 6-tiden var det redan 17 grader ute. HÄRLIGT är ordet.

I kväll bär det av med fullpackad bil och hästtrailer till Vaggeryd. Jag ska hämta barnen på dagis efter jobbet och handla på vägen hem och sedan invänta Simon och sedan bara göra i ordning Atlanta och åka. Jag hoppas att det inte blir för sent, det tar ju ändå ett tag att köra och det är lite tråkigt när man är själv, men med lite bra musik i bilen så ska det väl gå bra.

I går efter jobbet var jag hemma hos min farmor som fyllde år, sedan var det bara att åka hem och lösa av mamma som passat barnen då Simon var ut med kunder på jobbet. Barnen sov när jag kom hem och mamma hjälpte mig att lasta in dom tunga höbalarna och stallskåpet i trailern, sedan fick Atlanta sig ett bad och en timmes tur i skritten medans jag packade in de sista sakerna. Simon var hemma vid 21-tiden och bytte bara om och spenderade sedan resten av kvällen i källaren med att limma rör till poolen.

Besöket hos Sjukgymnasten var som väntat, jag har fått foglossning och jag fick en bibba med papper om vad jag skulle undvika, såsom gå i trappor, bära, sitta med benen i kors, osv, osv. Jag har fått en massa träningsövningar som ska göras varje dag och på tisdagar kl.17.00 är det vattengymnastik på sjukhuset.
Hos Barnmorskan var allt bra, ja förutom mina blodvärden men det hade jag ju inte heller väntat, men jag mår inte dåligt av det så jag fortsätter sätta i mig en liter jordgubbar varje dag och mina järntabletter ; )
Helena lyssnade på hjärtat och det låter ju så hysteriskt, som om en häst skenar konstigt att dom inte får hjärtattack där inne i magen. Illamåendet är fortfarande något bättre och Helena trodde att det berodde på att bebisen i magen har lagt sig på tvären så det trycker inte lika mycket, så för mig får hon gärna ligga kvar så. Däremot blir hon vansinnig om jag lägger mig på höger sida när jag ska sova, det tar max 30 sekunder och så börjar det sparka på höger sidan varje natt händer det när jag vänder mig om. Det verkar vara en bestämd liten dam som bor där inne i magen.

Inga kattungar ännu, men jag tror att dom kommer att komma till helgen, typiskt att jag inte är hemma då.

Ha en underbar dag i solen, ni som kan ; )
Kram Tess

Då var helgen till enda, men en det har varit en skön helg med fint väder och fullt upp. För att summera den, så har det varit fotbollsträning för Calvin, Simon har sprungit Göteborgsvarvet, vi har varit hemma hos familjen Karlsson/ Lorentsson och grillat, jag har varit med Atlanta på Mossen och hoppat idag, Calvins dagiskompis Wilmer har varit på besök, så det har lekts en hel del. Mamma var gulligt och följde med mig och storhandlade i eftermiddags på ICA Maxi, Simon har lagt all sin lediga tid på poolen, katterna har fått sig en avmaskningskur, blivit kammade och tre fästingar har fått sätta livet till, och nu i kväll fick jag städat lite i stallet, men där tog det också stop, den här jäkla ryggen, det är helt värdelöst på riktigt.

Vecka som kommer är det fullt i kalendern och det börjar redan i morgon bitti kl.08.00 då det kommer hantverkare hit för att kika på hur vi ska göra runt poolen, med altaner, stenläggning och växter. På tisdag ska jag till sjukgymnasten och jag hoppas verkligen att jag kan få lite tips på vad jag kan göra för att ryggen ska bli bättre. På onsdag jobbar jag denna veckan eftersom jag är ledig på fredag, jag har också ett besök inbokat hos min barnmorska på onsdag kl.10.00. På onsdag blir det nog en hel del packning på schemat dessutom då jag och Atlanta åker till Vaggeryd på torsdagskväll på meeting (tävling) fredag till söndag, jag får nog packa med en vilostol till stallet och en cykel så jag kan ta mig fram och tillbaka till banan.

På söndag är det dessutom Morsdag, undra om man kommer att bli uppvaktad ?
– Simon, om du skulle läsa det här, önskar jag mig ett Café bord med två stolar i gräddvitt stål som finns på ICA Maxi (jättesöta och skulle passa utanför vår entré) annars går det lika bra med en puss och lite kärlek i form av massage ; )

här är några bilder från helgen

I går sprang Simon sitt andra Göteborgsvarv. Jag och barnen åkte in till Eriksberg för att heja på honom, dit kom också Simon syster Malin och Simons kompis Andreas med Isabelle och Mikaela. Simon startade i startgrupp 5 med 7686 på nummerlappen. Startiden var 13.22 och strax innan 14.00 kom han springande med lätta steg förbi Hotell 11 där vi stod. Det är nästan helt omöjligt att hinna få en skymt av den man vill se, det är helt tjockt med löpare och det går fort så det är lätt att missa, Calvin han inte se Simon och blev jätteledsen. Vi fick övertyga honom att Simon i allafall såg honom och hans fina skylt

Barnen hade gjort skyltar där det stod ”-HEJA PAPPA” ! på. som dom så stolta höll upp.
I mål sprang han på fina 1.37.49 nästan fem minuter snabbare än förra året.

Grattis Älskling !

Två års tjat är äntligen slut. Det har tjatats och tjatats om att få börja spela fotboll och i går var det äntligen dags. Onsala Bollklubb hade för första året dragit igång fotbollsskola för 5-åringar och ingen var lyckligare än jag.

Klockan 09.00 stod vi på Rydets IP tillsammans med 60 stycken förväntansfulla små 5-åriga killar som skulle få börja spela fotboll. Barnen delades upp i 4 grupper och fick gå runt på fyra stationer, som innehöll olika övningar. Calvin var helnöjd efteråt så det blir nog så att vi kommer att få hålla till där varje lördagsmorgon framöver.

Då har man blivit ”fotbollsmamma” en sak till att klämma in i schemat. ; )

I går var jag och Simon på läkarbesök, vet inte riktigt vad jag fick ut av det, inte så mycket mer än att jag skulle gå hem och fundera, och så fick jag en ny tid då vi ska träffas igen den 14 Juli.
Resonemanget verkar vara att det är nog bästa att föda barn normalt, han sa att det kanske är bra att allt spricker igen så kanske det läker ihop bättre och sedan gör man en operation i samband med förlossningen, men det känns verkligen inte bra, det är ju det jag inte vill ska hända igen. Lätt att säga när man är man och inte har en susning om hur det känns att föda barn, framförallt inte när det blir komplikationer efteråt.
Hans uppgift var nog mer att skrämma upp mig genom att tala om hur farligt det var med ett kjejsarsnitt och att det här kan hända även vid ett kjejsarsnitt fast då blir det problem i magen i stället och att en stor bukoperation är mycket, mycket mer riskabel än att föda barnet normalt. Hur som det kom fram en massa detaljer som vi inte ska ta här för allas trevnad, men jag stod på mig i allafall så gott jag kunde.

Jag fick se en kurva över Alicia förlossning som visade att det hade gått fruktansvärt fort i början och sedan när Alicias huvud hade skruvat sig ner i kanalen så avstannade allt och tog lång tid.

– Du ser ju här på kurvan att du har inga som helst problem att föda barn

Nej, det har jag aldrig sagt och förlossningen är inga som helst problem heller, men året efter var som en enda lång förlossning, DET VILL JAG VARA UTAN.

Han hittade skadan och sa att det var en väldigt ovanlig förlossningsskada som drabbar ca: 1 på 10.000, och att han givetvis inte kunde garantera att det inte skulle hända igen.

Han sa att jag skulle gå hem och fundera till nästa besök, men jag upplyste honom om att det spelar ingen roll om jag får fundera 1 år till jag kommer fortfarande att stå fast vid min åsikt. Konstigt nog, sa han innan vi gick att Kjejsarsnitten görs nu mer på tisdagar i Varberg och om så blir fallet kommer det att bli det i kalendervecka 32 alltså tisdagen den 5 Augusti. Så kanske det finns det hopp om att nästa samtal blir till min fördel, annars så är det bara att gilla läget, det får bli som det blir jag kan ju inte göra så mycket åt den saken.

Resten av eftermiddagen spenderade jag med 16 förstagångsföderskor med respektive på en informationsträff om amning och första tiden med en ny familjemedlem, som BB i Varberg hade ordnat.
Eftersom amning inte riktigt har varit min grej (med Calvin stod jag ut 3 månader, med Alicia 3 dagar) eftersom det inte har fungerat, utan varit rena pinan från början till slut så tyckte min Barnmorska att det kanske fanns några matnyttiga tips att ta åt sig, och visst det var jättebra information, men om man inte kan amma av någon anledning blir man satt i skamvrån, det tycker jag är lite fel, man vill väl inget hellre än amma sitt barn. Det fanns 100 fördelar med att amma, minskad risk för bröstcancer och livmodehalscancer, man blev fortare smal och snygg, barnet mådde så mycket bättre, barnen fick minska risk för en mängd sjukdomar, öroninflammation, allergier, förstoppning osv, osv. Ja det var många fördelar. Det enda som sades om ersättning var – man får givetvis välja själv, och sedan nämndes det inte mer.

Der kändes ändå bra att varit där, tjejen som höll i föreläsningen berättade om förlossningen och BB nere i Varberg, det är ju helrenoverat och alla rum har blivit familjerum, så det finns bara enkelrum kvar, vilket innebär att alla får familjerum och dessutom blir man ju inte hemskickad utan får stanna hur länge man vill, lugn och ro och samma personal som är med hela tiden, så tummen upp för Varberg helt enkelt ; )

Ojjj det blev lång det här, jaja och massa ointressant gravidblaj, men det får ni stå ut med.

Ha en skön dag i solen
Tess

…Japp det har jag sååååå in i bänken, tröttsamt. Jag pratade med en barnmorska på jouren i går som skickade mig vidare till Sjukgymnastiken, där trodde hon att jag hade fått foglossning, fick en tid på tisdag i nästa vecka så får vi se vad dom säger. Jag hoppas verkligen inte att det ska vara såhär resten av tiden nu bara. Jag kommer knappt upp ur sängen, ur bilen, upp ur stolen på jobbet och trapporna upp till tredje våningen till min plats på jobbet är rena pinan, i går skulle jag tvätta håret på barnen i badkaret och stod böjd en kort stund och kunde sedan inte räta ut ryggen, så jag hoppas verkligen att detta är tillfälligt.

På torsdag ska jag till MVC och träffa en läkare och diskutera förlossningen, ska bli spännande att se vad han säger, han kanske dessutom har några bra tips för min rygg. Det är nu 12 veckor kvar, 88 dagar och den lilla busan i magen gör sig påmind allt oftare med sina sparkar, det är nästa lite obehagligt. Det som är positivt är att illamående är lite, lite bättre, ja jag mår ju illa varje dag nästa hela tiden, men det är bättre så det är jag glad över.

Till helgen ska Simon springa Göteborgsvarvet så då ska vi in och heja på honom, vi har en bra plats på Eriksberg där det inte brukar vara hysteriskt med folk. Hoppas att det kommer gå bra och att det blir bra springväder. Min svägerska Jenny ska också springa så vi hoppas att se skymten av henne också när vi nu är på plats.

Lilla Anna ( vår katt) är jättetjock och om jag inte har räknat fel så borde vi få små kattungar hemma inom 10 dagar, ska bli sååå mysigt.

Härom dagen var jag och barnen ute på upptäcktsfärd, med håven i högsta hugg letade vi insekter och fjärilar, det blev två bin fångade till barnens stora glädje
Hemma på Kastanjegården är det som bäst just nu, det japanska körsbärsträdet och äppelträden blommar för fullt och är helt enormt vackra, gräsmattan är grön, kastanjeträden håller på att slå ut och Magnolian blommar fortfarande. Sedan att vi har ett hål med en pool i som inte är klar och stora jordhögar överallt det väljer jag att inte se, någon gång kommer det ju bli fint där med men det tar nog ett tag ; )

I helgen var vi i Ale Jennylund och tävlade, Atlanta var jätteduktig och var nolla på lördagen i en 110 och sedan hade hon 8 fel i söndagens 115, vet inte vad som hände i gegamojan men det såg ut som om hon hakade fast i knät, eller snubbla för hon kom inte upp med bakbenen utan drog dom igenom hela hindret, vi blev lite orolig att hon hade sträckt sig och hon hade ett skrapmärke på insidan av vänster bakben när hon kom ut, men hon hoppade jättefint resten av banan så hon kanske bara fick en nervsmäll.

Simon var med barnen på dagis på lördagen där det var städdag, vi har två städdagar om året där alla träffas och gör fint på förskolan, oljar in utemöbler, tvättar fönster, krattar ja allt ni kan tänka er som behövs göras, sedan brukar vi alltid grilla korv och äta lunch ihop, barnen är med och hjälper till så gott dom kan, men det brukar bli mest lek och bus.

På lördagskvällen var jag med Marion och åt middag och tittade på Kent, en fantastiskt bra konsert.

I övrigt bestod helgen mestadels av pooljobb för Simon och vila för mig, har fått väldigt ont i korsryggen/ländryggen, inte roligt alls, känns som om jag inte har tid med det om man nu kan säga så….

// Tess

Igår klockan 19.45 fick vi tillökning på Kastanjegården, Familjen Lagers fina Pia fick ett litet stoföl efter Balou de Rouet. Det sötaste man kan tänka sig, allt gick bra och i morse när jag kom ner till stallet gnäggade den sååå gulligt, hjärtat bara smälter och jag blir så sugen på föl. Det är ju så jäkla jobbigt med allt vakande innan och oron över hur fölningen ska gå, är den frisk osv. Men dom är ju så underbara , man kan stå i timmar och bara titta på underverken. Vet inte om hon har fått något namn ännu men här är hon i allafall:

Så i morse kom den då, Poolen !
Jag tror vi alla fick en smärre chock när detta ekipage dök upp bakom krönet strax efter kl.10.00

Hur ska detta ekipage ens komma in på gården, men Frank som kört pooler i 18 år var inte speciellt orolig – ”This will be a little bit tricky” sa han och sedan backade han hela ekipage från Kapareskolan och in på gården. Helt sjukt skickligt.

Väl inne på gården lastades all kantsten, pooltäcke och tillbehör av.
Lastbilen med kran på gräsmattan och släpet på vägen, så allt lyftes över staketet men under telefonledningen.

Sedan av med båda poolerna, eftersom vår pool var den understa.

Först upp med den lilla poolen som skulle vidare till Stockholm

Och där tog det STOPP ! kranen gick inte under telefonledningen, men påhittiga som dom är fick Simon och Aste hålla upp ledningen med en stege medan Frank lyfte poolen under.

Sedan upp med vår pool, Simon var orolig för att lastbilen inte skulle komma upp för backen, med tanke på allt regnande, men presenningarna hade sett till att det var tort på marken och det lyckades.
På väg mot sin plats.


Klart ! Poolen är på plats efter 4 timmar, och ingen är gladare än Simon ; )
Då ska bara den andra poolen tillbaka på trailern och den här gången fick den åka över telefonledningen.
Nu börjar jobbet… nu ska det borras hål i husväggen för att få in alla rör i källaren, allt ska installeras, poolen ska fyllas med vatten och det ska även fyllas igen med sand och makadam runt om, det ska gjutas och sättas kantsten och byggas trätrall, planteras blommor och installera belysning ja herregud, blir det något bad i år ???

Tack alla som var här i dag och hjälpte till. Jag vet en som kommer att sova gott i natt.
// Tess

I slutet på förra veckan kom ett sådant där kuvert från Region Halland igen som direkt när man öppnar brevlådan ger en en klump i magen. Nu kommer det där provsvaret som vi väntat på sedan den 17 mars, då Simon var och gjorde en skiktröntgen av buken och som sedan följdes upp av blodprover. Det där brevet brukar ju bli liggandes några dagar på bänken i köket och man låssa inte se det när man går förbi.
Det var glädjande nyheter i brevets innehåll, Tack och lov ; )

– Hej Simon !
Vi har nu fått svar på skiktröntgenundersökningen du var på och vi ser inga tecken till återkomst eller spridning av din sjukdom. Vi fortsätter med kontroller varje år ytterligare minst två år med röntgen. Är det något du undrar över är du alltid välkommen att höra av dig till någon av oss läkare via kirurgmottagningens telefon. I övrigt är det bara att önska dig en trevlig 40-års dag !

Med Vänlig Hälsning
Speciallistläkare
Martin ………

Det är lika härligt varje gång man får glada nyheter, även om det inte går att släppa helt, är det verkligen tillförlitligt? proverna och röntgen visade ju faktiskt att Simon var fullt frisk dagen innan han opererades för sin Bukhinnecancer, men man får försöka att lita på det som står och hoppas att det förblir så. Jag tänker ofta tillbaka på de där dagarna i Uppsala, ussh det var hemska dagar och jag kan inte riktigt fatta att det har hänt, det var två veckor i någon dimma så långt bort i från verkligheten.

Jag är glad att jag har varit så duktigt att ”dela” med mig om den resan här på bloggen, så jag kan gå tillbaka och faktiskt läsa vad som hände, och också få känna oerhört tacksamhet för att det gick så bra, att Simon fick den vård han behövde för att få fortsätta sitt liv och nu faktiskt är frisk ( peppar, peppar ta i allt trä i hela världen). Det är så många som inte får den chansen av olika anledningar tyvärr.

// Tess

Idag fyller världens bästa pappa år. Vi har precis kommit hem från kalaset och är proppmätta. Det bjöds på middag och efterrätt. Av oss fick pappa en söndag på SPA med övernattning på Upper House, Gothia Tower tillsammans med mamma. Hoppas att dom får en härlig vistelse och inte allt för mycket svindel när dom ska bada i poolen som hänger på utsidan ; )

Annars har veckan börjat bra, förutom i går kväll, jag och Fia var ute med hästarna på en långtur, det var såå härligt. När jag kom in på kvällen brukar jag vara ganska törstig och jag älskar mjölk, det är nog det godaste som finns, så jag hällde upp ett stort glas och svepte hela glaset, hällde upp ett till och när jag druckit halva glaset kom en konstig eftersmak, när jag ställer ner det halvfulla glaset ser det ut som om hela glaset är täckt av tapetklister det går inte se igenom glaset och det är fullt med stora klumpar. SÅÅÅÅ ÄCKLIGT. Jag har satt i mig ett och ett halvt (STORT GLAS) med gammal mjölk, det första som slog mig var att nu kommer den där magsjukan jag hoppades på att få förra söndagen. Men jag verkar ha någon form av stål mage för det hände inte något alls, jag mår fortfarande prima och det är snart ett dygn sedan.

Nu ska jag försöka sova lite, det börjar bli svårt på nätterna med magen som är i vägen och jag vaknar varje gång jag ska vända på mig och hittar ingen bra sätt att sova på, ligger jag på rygg har jag svårt att andas och måste lägga armarna över huvudet för att få luft, då somnar händerna och börjar sticka, lägger jag mig på höger sidan börjar det sparka och gör ont i magen, så det som återstår är att sova på vänster sida med en kudde mellan knäna, det funkar ett litet tag, sedan är vår säng ganska hård så det är inte skönt alls och jag sover jättedåligt. Bäst är att sova i soffan av någon anledning men jag vll ju inte sova där uppe helt själv, men jag får väl överväga det, det ju ett tag kvar och sova bör man annars dör man, eller ? så känns det i allafall.

Ussh jag tycker jag är lite gnällig, men Simon säger att det är ju mycket bättre än förra gången trotts att jag mår så jäkla mycket sämre nu. Men jag kanske biter i hop och gnäller för mig själv, det är ju liksom självförvållat, eller JA, nästan i allafall, man behöver väl vara två om det ska funka kan jag tro ; )

Ha en skön kväll och sov så gott, var rädda om varandra
Kram Tess

I morgon kommer den omtalade poolen (om den nu finns på riktigt) Inte en droppe regn på två veckor och i dag har regnet stått som spö i backen vilket inte är så positivt om vi ska kunna få upp den enorma lastbilen på gräsmattan i morgon. Simon är fortfarande ute och försöker gräva igen hålor och i går kväll var han ute sent och la ut presenningar för att försöka att undvika att det blir alltför blött i backen på gräsmattan.

Så i morgon vid 10-tien får ni hålla tummarna för att allt går som det ska, det ska bli väldigt spännande det här och jag lovar att hålla er uppdaterade om läget på Kastanjegården i morgon ; )

I morgon börjar en ny hektiskt vecka som vanligt i familjen Törnell/Gustafsons liv.
I morgon ska barnen till dagis i vanlig ordning och det är skogen eller stranden som ska få ett besök i morgon. Barnen går ju alltid till skogen på måndagar men nu på sommaren brukar dom hålla till på stranden i stället så vi får väl se vad det blir i morgon, ryggsäckarna är packade i allafall.

Jag och Pappa har byggmöte med Fiskebäcksbygg som ska bygga om stallet, lite möten på jobbet och sedan blir det en skrittrunda på Atlanta på kvällskvisten och så var måndagen avklarad.

Tisdagen består i jobb i vanlig ordning, barnen ska hämtas på dagis, jag hämtar och lämnar tisdagar och fredagar och Simon har måndagar och torsdagar. Atlanta ska få sig ett tömkörningspass, matlagningen faller på mig eftersom det är jag som hämtar barnen. Pappa fyller 64 år så då blir det också födelsedagskalas på Skalegårdsvägen.

På Onsdag är den stora dagen D, då poolen kommer ( försenad med en dag) hur ska det gå ? kommer lastbilen att kunna köra upp på gräsmattan utan att köra fast, kommer vi att få ner poolen i hålet, är det tillräckligt stort ? skämt å sido, min man har inte lämnat något åt slumpen så jag är inte det minsta orolig för det.
Vi ska tillbaka till Östra med Calvin för att kolla upp hans fötter, håll tummarna för att det har blivit bättre.

På lördag är det tävling på Ale Jennylund med Atlanta, det är städdag på dagis mellan 10-14 och sedan på kvällen är det Kent konsert, vet inte hur jag ska hinna med allt, men det löser sig alltid. På söndag är det bara att packa om trailern för då är det dags för tävling igen. Jag har säkert glömt hälften av allt men det ger sig under veckan, det brukar det göra.

Om några veckor åker Simon till Brasilien och Rio där han ska vara i nio dagar, tillsammans med Andreas ska dom titta på Fotbolls VM, hoppas att dom får en härlig resa, jag vet att han har sett fram emot detta länge. Tror dom åker den 28/6 och kommer hem den 6/7 och när han kommer hem är det bara fyra veckor kvar tills ”lilla fröken Törnell” är beräknad att titta ut.

I fredags var jag ute på en liten skritt tur med Atlanta, man får passa på att njuta för snart går det inte att rida längre, jag har kommit på ett fiffigt sätt att hoppa av så det är inga problem längre, men mina små hästar skrittar så jäkla fort, så jag får lite kramp i magen och det är inte alls så skönt. så någon vecka till sedan får jag nog hålla mig på marken.

Ha en skön vecka mina vänner
Kram Tess

Söndag kväll och vi har precis kommit hem från tre härliga dagar i Ystad. Vi åkte i fredags förmiddag och på vägen ner stannade vi och åt lunch på Skansen i Båstad. Det blev buffé för Simon del och jag tog en räkmacka, den var helt enorm så jag var nästa mätt resten av dagen på den. När lunchen var i magen tog vi en promenad i hamnen och sedan fortsatte resan ner mot Ystad.


Vi stannade på Hovshallar och tog även här en promenad ner till havet och upp igen. Jag fick stanna och vila på vägen tillbaka, jag tänkte ju inte riktigt på att om man går nästan en km ner för en brant backe, så ska man ju också ta sig tillbaka samma väg… pust, men det var väldigt vackert så det var värt det.

Väl framme i Ystad, checkade vi in på Ystad Saltsjöbad, ett fantastiskt ställe beläget på stranden i Ystad. Vi fick ett jättefint rum med utsikt över havet. På kvällen blev det tre rätters middag på hotellet och efter det var vi på SPA:t som var öppet fram till midnatt, det blev lite badade och bastande och sedan en lång dusch och hopp ner i den sköna sängen. Och på lördags morgon var det fantastiskt att slå upp sina små gröna och njuta av att ligga kvar i sängen och titta ut över havet.


På lördagen blev det hotellfrukost och sedan var det dags för fotbehandling 40 min när den var klar tog vi oss in till Ystad och gick en sväng på stan, åt lunch ute i trädgård på ett café och sedan var det dags att återgå till Hotellet där det väntades massage och ansiktsbehandling. Efter detta blev det en promenad på stranden en lur på sängen och sedan var det dags för middag igen. Idag har vi bara sovit ut, ätit frukost och sedan blev den promenad på stranden igen innan vi checkade ut och begav oss hem mot Onsala.
Ystad Saltsjöbad, var ett fantastiskt mysigt ställe, så fint, trevlig och tillmötesgående personal och läget på stranden måste tillhöra det bästa som finns ; ) Så ett besök här kan jag varmt rekommendera.

I onsdags fyllde Simon 40, det firades med frukost på sängen, skönsjungande sång av familjens övriga tre medlemmar. I födelsedags present fick han en tröja, ett vattentät iPhone skal ( kanske lämpligt med tanke på poolbygget) och en weekend på Ystads Saltsjöbad i Ystad. Andreas & Fia tittade förbi med Öl bryggt här i Onsala inslaget i en fin present, så då blev det lite fika och på kvällen kom Simons familj och mamma, pappa & farmor på lite födelsedagsmiddag, så då blev det fler presenter. I övrigt bestod dagen mestadels av att laga mat och baka.
Det blev en rostad potatissallad med fläskfilé, sallad och frukt och till efterrätt, muffins och veratårta. Grattis på Födelsedagen Älskling ! Du är det finaste jag har.

Åhh vad jag längtar efter sådana här små godingar
Lilla Anna är väldigt tjock om magen så det ska bli spännande att se hur många som bor där inne och hur dom ser ut. Om ungefär tre veckor, (om jag har räknat rätt) ska kattungarna titta ut. Jag vet att pappan är en gul, fin hankatt som har varit på besök i både tid och otid och Lilla Anna är ju grå, så har vi tur blir det några grå och några gula.

Hoppas att hon inte gömmer dom utan att vi kan hitta dom när dom är födda, de andra katterna vi haft har båda lagt ungarna i en korg i sadelkammaren så vi får väl hoppas att hon gör likadant ; ) Spännande eller hur ?

Barnen undrar hur länge dom ska behöva vänta tills dom får se kattungarna och tre veckor är klart en evighet för dom, vi har gjort väldigt klart bestämt för dom att vi INTE ska behålla någon katt, vi har ju faktiskt redan fyra katter och det räcker och blir över.
Tre av kattungarna är redan tingade, så jag tror inte att det ska bli svårt att bli av med dom. Många kastrerar och steriliserar sina katter idag, så det är inte lika lätt som det var för några år sedan att få tag i.

När dom tittar ut kommer det givetvis bildbevis på underverken ; )

Simon är rolig han, i går fick jag ett mail med en bild på poolen där den står så fint på fabriken i Holland. Den 6 maj rullar den av Kielfärjan på morgon och kommer hem till Onsala. När jag kommer hem i går säger han:
– Du såg du mailet?
– Ja, menar du poolen ?
– Ja, vist var den fin, den finns verkligen på riktigt !

hmmm, jag hoppas verkligen ”ATT DEN FINNS PÅ RIKTIGT”, om man har beställt och betalat en pool så tycker i alla fall jag att det borde vara en självklarhet att den FINNS PÅ RIKTIGT annars har man ju blivit blåst ; )

Här är den i alla fall på RIKTIGT, så får vi väl se vad det är som kommer av färjan på tisdag.

Efter dansuppvisningen blev det tillfälle för lite trädgårdsjobb, Simon har klippt gräset, men med tanke på att nästan hela tomten är uppgrävd så är det ju lite mindre gräs att klippa men klippas ska det ju. Jag har spelat lite fotboll med Calvin, Alicia har badat i poolen, hästarna har njutit i hagarna i värmen, och på eftermiddagen har jag fått hjälp av Simons mamma att plantera i växthuset.
Gurkor, tomater i tre sorter, honungsmelon, gul paprika, physalis, och chili har fått flytta in i växthuset, I pallkragarna har vi sått morötter, jordgubbar, sallad, sockerärtor och rädisor, så det ska bli spännande att se när det gror och växer.
När jag skulle stänga dörren till växthuset hade vi fått en lite hyresgäst, så vi får väl säga Välkommen till lilla PIP ; )

Det blev en glass i växthuset och nu ligger jag på soffan och har ganska ont i ländryggen, det blev en hel del gåendes på tävlingen i lördags och idag har jag stått böjd över jordsäckar och krukor och magen är ju lite tyngre nu än normalt ; ) 14 veckor kvar, 100 dagar återstår, hoppas att det kommer att gå bra, jag är nog lite mer nojig denna gången än dom två andra. Lilla fröken Törnell verkar vara en riktig liten vilde och håller i gång och sparkar ordentligt vet inte riktigt vad det är hon sparkar på men i bland gör det riktigt ont.

Man känner nu, bara genom att lägga handen på magen hur det sparkar och det är roligt att övriga familjemedlemmar kan känna att det faktiskt bor en lite filur där inne.

Nästa vecka fyller min man 40 år, på Kungens födelsedag, på Valborgsmässoafton blir han 40. Det kommer att firas med lite tårta med familjen den 30/4 och sedan får vi se om det blir någon sommarfest för vänner, vi har ju lite att stå i med pool och byggen och barn, men något måste vi ju hitta på eller ? man fyller ju bara 40 en gång i livet.

Jag och Simon kommer att åka bort över helgen, vart vi ska åka kan jag inte avslöja här, eftersom det ska bli en överraskning så det får bli en liten hemlis.
Det blir en kort vecka att jobba, jag jobbar måndag och tisdag och sedan är det ledigt fram till måndag, lyxigt som bara den.

Ha en skön söndagskväll & var rädda om varandra
Kram Tess

Då var det över, TACK OCH LOV ! tyvärr drabbades jag inte av någon magsjuka i morse och var tvungen att uppträda på Kungsbacka Teater. När barbamamman och trollungen äntrade scenen på genrepet klockan 09.00 lovade jag mig själv att det här kommer ALDRIG mer att hända i mitt liv. FY, skjut mig !! Strax innan tio släpptes publiken in och hela teatern fylldes av människor, då ska tilläggas att Kungsbacka Teater inte är så liten.

Alicia var jätteduktig, och tyckte det var jättekul, jag själv kommer inte ihåg så mycket, 3 minuter, fruktansvärda minuter är i allafall överstökade, när alla dansgrupper dansat klart uppträdde The Foo, ett ganska populärt svenskt pojkband av döma av tjejernas skrik i allafall och informationen om att några hade tältat utanför teatern för att få se skymten av dessa killar. Efter detta blev det avslutningsdans på scen, då fick vi föräldrar sitta kvar och alla bara dansade själva och sedan fick alla varsin ros.

Så nu har barbamamman slutfört sitt uppdrag och det kommer inte att upprepas .Nästa gång är det barbapappans tur ; )

// Kram Barbamamma