Välkommen till Kastanjegården

Väskan är packad, farmor har anlänt och i morgon bär det av mot okända mål. Undra vart jag ska bli lurad denna gång?? Ska bli skönt med lite ledigt, det har varit lite mycket av allt det senaste, sjuka barn , mycket på jobbet och så julstressen på det. Ha en skön helg mina vänner Kram Tessan

Det tar sig, nu är det bara en gång kvar att måla och snart får vi äntligen vårt kök tillbaka.

I går var vi hembjudna till Simon arbetskamrat Henrik Janson och hans familj på lunch, det var jättetrevligt och det bjöds på en fantastiskt god lasagne och efter det hembakad kaka med vaniljsås och glass. Av familjen Janson fick Alicia en gunghäst med sig hem som nu har fått flytta in i hennes rum.

Middagen spenderades hemma hos familjen Lorentsson/Karlsson i Skogome, där bjöds det på god kycklingpasta och väldigt trevligt sällskap. När man inte har kök får man helt enkelt åka runt och våldgästa arbetskamrater, vänner och bekanta ; )

Idag har vi varit nere på Julmarknaden på Tjolöholm och bjöd med Patrik, Maria och deras två killar Lukas och Robin. Vi tog en sväng runt på marknaden, träffade tomten och såg en trolleri show för barnen, sedan bar det raka vägen av mot Storstugan och middag. Någon mer Julmarknad blev det inte efter maten då det blåste snålblåst och spöregnade. Det blev raka vägen hem och in värmen och fika i soffan.

Nu är det snart dags för lite kvällsmat och sedan blir det jobb för min del jag har nog två timmars korekturläsning kvar och min plan är vara klar till Solsidan, men det inser jag ju nu att så blir inte fallet, men men.

Här kommer några bilder från köket och gästrummet som fått nya golv, och nej vi gör inte allt jobb själva, hantverkare kallas det och ibland kan dom det där lite bättre eller snarare det blir gjort och tar inte två månader vilket jag är tacksam över när man inte har ett kök.

Calvin kom hem från dagis i måndags och sa, -Mamma jag har gjort en ängel till dig !

Å den lilla ängeln var så söt, den hade ett utryck som berörde mig på något sätt men jag kan inte beskriva hur ! Här är kommer en bild på världens finast Ängel.

Härliga fredag ! Hoppas ni får en skön helg

.. men det har helt enkelt varit så mycket så jag har inte hunnit med. Men ni ska få en kort summering av den senaste veckan.

Alicia fortsatte att kräkas upp sin penicillin även om vi fått oral droppar koncentrerat så kom det upp trotts en väldigt liten mängd. Jag tröttnade och ringde till vårdcentralen där en läkare skrev ut en annan sort och vips så gick det väldigt bra. Calvin avslutade sin kur i söndag och var tillbaka på dagis frisk som en nötkärna i måndags. Alicia var tillbaka på dagis i går och också så mycket bättre. Det har dock inte blivit så mycket sömn de senaste två veckorna så man känner sig minst sagt sliten.

På jobbet är det fullt upp och jag har fått sitta på kvällarna och i helgen hemma och korrekturläsa kataloger, Simon är dessutom borta på mässa denna veckan och kommer hem sent på torsdagkväll så det är lite körit. Dessutom har jag dragit igång ett projekt som innebär att slipa och måla alla golv på undervåningen, så i söndags kväll fick vi tömma alla rum på möbler som jag inte kan flytta själv. Idag har jag varit på Stål och Hyr och hämtat en golvslip, den var så jäkla tung och den gick knappt in i bilen, jag hade tur och båda barnen somnade i bilen på väg dit så jag slapp släpa med dom runt där inne i allafall.

Idag har vi också haft besök av Mattias, Josefin och Evelina från Ulricehamn & Malin och Alvalovisa, Barnen har busat och lekt, vi har ätit lunch och bakat pepparkakor och umgåtts och haft en jättemysig dag.

I måndags var jag hos läkaren på lunchen för att kolla upp enleverfläck som jag har på baksidan av benet, det ser inte så bra ut, det är nästan svart och hårt och kliar i bland , så Simon bokade en tid åt mig hos en hudläkare på Heden. Typiskt den morgon så började jag att flå efter min brännskada i solariet jag så helt enkelt inte klok ut.

Väl hos läkaren fick jag information om att jag inte ens hade en leverfläck, tydligen har jag blivit biten av något och sedan kan det bli så här, så det var inget att oroa sig över även om det inte direkt är så snyggt. Sedan säger han – ”åhh jag ser att du har varit utomlands” ? – Nej tyvärr har jag inte det…. – Jag hoppas verkligen inte att du har gjort det här i ett solarie… Vad säger man då? Om man inte har varit utomlands och inte i ett solarie, så det var bara att erkänna och få lite bastning.

Kan man bli så trött att man helt enkelt trillar ner och dör? Så känns det just nu.

I går var det ju onsdag vilket innebär min ledig dag, men eftersom jag fick vabba i tisdags och även i dag var jag tvungen att ge min in till jobbet i går för att få undan lite saker som helt enkelt började bli brådis. Simon kom hem vid 15.00 tiden och jag stack direkt, checkade in på jobbet vid 15.40 (helt klart skön att inte åka i rusningstrafik) vid 19.30 tiden fick det vara nog. 19.55 sladdade jag in på Kungsmässans parkering för att inhandla en sänglampa till Calvin som jag lovat för att han tog sin medicin och som jag nog har lovat honom ett bra tag nu. Hem med lampan, ut i stallet för att fixa hästarna, in i gen och fortsätta jobba med arbete som jag tagit med mig hem från jobbet och just då, kl 22.00 vaknar Alicia och skriker som en stucken gris tar sig för öronen och det går helt enkelt inte att få tyst på henne, ger henne en alvedon och tillslut somnar hon i vår säng, stackarn.

kl 23.45 vaknar hon igen och samma visa, men den här gången går det inte att få henne att somna om hon verkar ha väldigt ont, så jag bestämmer mig för att åka in till akuten i Kungsbacka ( i hopp om att få någon sömn över huvudtaget) Där stänger dom kl.24.00 och när jag tittar på klockan är hon 00.40 – skit, jag inser att jag kommer att få åka vidare till Östra (igen)

Tjugo över ett är vi framme på Östra tar en nummerlapp och slår oss ner i väntrummet, det känns inte som om det är jättemycket folk i kö, men skenet bedrar. Efter en timmes väntan får vi komma in i ett rum och träffa en sjuksyster som skriver in Alicia och jag får redogöra för vad vi söker för. Hon tittar på mig och upplyser mig om att det är 10 barn före Alicia vilket innebär sådär 7 till 8 timmars väntan så någon gång vid 9-10 snåret i morgon bitti kan vi kanske få hjälp. Herregud jag kan ju inte sitta med Alicia där hela natten och morgonen. Sjuksköterskan erbjuder mig att ge Alicia en ordentlig smärtlindring och att vi sedan på egen risk får lämna sjukhuset och åka hem. JAg får skriva på papper om att vi väljer att åka hem, men hon råder mig till att söka läkare i morgon bitti på vår vårdcentral i Onsala. Hem igen och som tur är somnar Alicia i bilen, jag funderar på om jag ska köra en omväg hem för att hon ska få sova men inser att när klockan är halv fyra på morgonen är man rätt trött, så det blir raka vägen hem med ett stopp på Statoil för att köpa välling.

Efter 2,5 timmars sömn vaknar Calvin vid 7-tiden, tack och lov att han inte vaknade 6 idag, då hade jag gått under, Han är ändå snäll och låter mig ligga kvar i sängen, tar själv fram kläder i sin garderob och tar på sig dom till klädracet på Bolibompa.

Vid 8-tiden när Alicia har vaknat åker vi upp till Vårdcentralen där vi får besked om att det är fullt, det finns inga mer läkartider idag, ni får vara här vid 7-tiden i så fall, Tack för den….. Jag har ju varit uppe nästan hela natten. Vi får snällt packa in oss i bilen igen och åka vidare till Närakuten i Kungsbacka där jag varit tidigare på natten, där är det tack och lov ingen väntetid utan det tar max en timme allt som allt. Calvin hämtade mamma upp på vägen till Kungsbacka så han slapp följa med dit i allafall.

På Närakuten visade sig att Alicia likt Calvin har kraftig dubbelsidig öroninflammation och det blir penicillin även till henne. 3 gånger om dagen i fem dagar, innebär att jag ska tvinga i dom detta 30 gånger dom närmsta fem dagarna. Det är helt omöjligt. Calvin börjar ge med sig lite och inser att han inte kommer undan, men utnyttjar däremot situationen genom att förhandla till sig diverse godissaker och annat. Alicia kräks i stället upp det och jag undrar i mitt stilla sinne NÄR, NÄR ska någon komma på hur man får medicin att inte smaka rävgift. Det behöver inte vara gott men i allafall lite bättre.

Nu i kväll har jag varit på en Fotokurs på Scandinavium Photo I Mölndal, men det tar vi en annan dag, det var bra i allafall.

Sov Gott

// Tess

För er som vill ge bort en Julklapp som förbättrar livet för någon annan på vårt jordklot som skänker lite omtänksamhet kan jag varmt rekommendera er att gå in på Actionaids hemsida, där finns massa julklappar alltifrån getter till skolböcker, myggnät och kycklingar, du kan till och med ge bort en By-barnmorska. Jag brukar handla några presenter där varje år och det känns väldigt bra.

Så ta en titt på : http://www.presentermotfattigdom.se/

Rött blir brunt, ja eller hur ? Den där genialiska idén jag kom på i går var det dummast jag gjort på länge, det resulterade i att jag knappt har kunnat sova i natt för jag har bränt mig över hela kroppen, ni vet så där som det blir första dagen på solsemestern, man går ner på stranden, kritvit, slänger sig på solstolen och har inte en tanke på att smörja in sig med solskyddsfaktor 30+. När man ska gå och lägga sig på kvällen känns lakanen som knivar man kan inte sova och så fort man rör sig så gör det ont och man vaknar. Precis så känns det !

Så snygg är jag inte heller, helt röd, värst är det på ögonlocken i svanken och på rumpan .

Idag har vi varit på Östras barnakut med Calvin, han var ju lite bättre i går men vid lunchtid i dag blev han sämre igen, började skrika att han hade ont i huvudet och var till och från okontaktbar, ussh det var lite läskigt, så jag fick hämta upp Simon i Kungsbacka och bege oss till Östra. Vi hade tur och slapp vänta. Hela besöket tog nog en timme sammanlagt och det visade sig att han fått dubbelsidig öroninflammation, stackarn.

Så nu blir det penicillin tre gånger om dagen i fem dagar, nezeril nässpray och alvedon. Hur detta ska gå vet jag inte, han är ju så kinkig med mediciner (undra vem har fått det av) Men läkaren var väldigt psykologisk och förklarade att varje gång man tagit sin medicin fick man två små godisbilar och det verkade som om han förstod vad hon menade när hon tog upp sin Iphone och visade en app för Calvin där man med hjälp av ett spel ”lagade” kroppen på olika sätt, man fick trycka bort alla små dumma bakterier och läkaren förklarade för Calvin att det var det som hände i hans öra när han tog sin medicin, då försvann alla små dumma monster som såg till att han fick ont. Så vi fick ladda hem den appen och den går nu varm på telefonen.

Då är det också dags att börja slåss om vem som ska få jobba, jag har massor att göra på jobbet och Simon likaså, det blir väl att dela lika.

//

Kram Tessan

Godkväll, Ja vad ska man säga, vår lilla Katt blev inte långvarig utan tog till flykten till sitt nya hem och i går kväll bestämde vi att hon får stanna där, Hon verkar ha valt själv att det är där hon vill bo och om det är det hon vill så får hon helt enkelt göra det. Hon kommer att få det toppen hos Monica och Örjan och vill vi hälsa på så är det bara 300 meter härifrån, hon kanske kommer på andra tankar vem vet och kommer hem igen.

I morgon är det dags att vabba igen, Simon har varit hemma med barnen idag och i morgon är det min tur, som tur är, är dom på bättringsvägen och jag hoppas att få kunna sova i natt, det har inte blivit så mycket kvalitets sömn de senaste dagarna jag har varit upp minst fem gånger per natt i bland har man bara fått sova en timme åt gången, Barnen har vaknat och hostat, varit törstiga, varma, väckt varandra osv, osv.

Idag när jag kom till jobbet kände jag mig som ett levand spöke, helt blek och ögonlocken hänge ner till knäna.

Jag kom då på den fantastiska idén att jag skulle gå och sola på lunchen för att få sova en stund i solariet, gud så dumt. Ja det var det, men just då kändes det som det bästa jag har kommit på i hela mitt liv. När klockan slog 11.30 gick jag med raska steg mot solariet som jag går förbi varje dag när jag ska till och från jobbet. VASA SOL, min räddning ! Jag växlade pengar i automaten och slängde i ett par tior på solarie nr 3, tyckte det var konstigt att det inte gick att slänga på fler, men skit samma. När jag öppnar dörren till solarie 3 möts jag av en hemskt upptäckt……

Det är ett STÅ solarie

Jag ska behöva stå upp i ett stort rör och sola, det är inte sant, STÅ, STÅ, STÅ.

Ja, ja det är bara att gilla läget, här står jag i ett STÅ solarie på lunchen och sover i 12 minuter, tänk om någon skulle se mig, det är ju helt bisarrt och gode gud hoppas ingen får veta det här, tänkte jag.

12 minuter går relativt snabbt och tur var väl att det fanns två handtag som jag kunde hålla mig i för annars hade jag fått sätta mig ner och då förmodligen fastnat med rumpan eftersom det var så jäkla trångt. 12 minuter senare går ju ut från solariet och siktar in mig på hemköp för att få mig något i magen.

Innan dagens slut går jag in på toaletten och där i spegeln får jag syn på Kräftan, bokstavligt talat ser jag ut som en kräfta på hela kroppen just nu och det bränner som bara den, som det spöket jag är skulle jag har solat 4 minuter enligt planschen som hängde på solariet inte 12 minuter som var max, då skulle man vara mörkhyad och ha solat 5 gånger. Jag som bara ville sova, dålig ide´ helt enkelt. Men det bjuder jag på ; )

Nu ska jag hoppa i säng för jag är dödstrött, sov gott alla härliga !

Kram Tess

Det har varit en ganska konstig lördag men en väldigt lugn sådan. Lilla Calvin, stackaren är sjuk han har legat med 40 grader feber i två dagar och en hemsk hosta, i går kväll hade även Alicia feber och när vi vaknade i morse så var även Simon sjuk, nu är det bara jag kvar. Förskylda familjen helt enkelt. Idag har jag och barnen bakat cupcakes Calvin hängde i ett tag och sedan blev det Pippi på tv för hans del. Till cupcakesen skulle man ha philadelphiaost och det fanns inte i kylskåpet så jag tog mig en tur till affären, där var det fullt på parkeringen så jag fick parkera på ett helt annat ställe än vad jag brukar.

Detta ledde till att jag gick förbi anslagstavlan och råkade slänga ett öga på den och får se vår katt Melka som har varit försvunnen i tre veckor. ”Vem äger mig” ? stod det och ett telefonnummer och en stor bild på vår lilla mysiga katt. Jag ringde direkt och det svarade en dam som sa att hon bodde på Solvändan, (området ovanför oss) Melka hade huserat där i tre veckors tid, Monica som hon hette hade ringt polisen, kennelklubben och veterinären, eftersom Melka är öronmärkt, men tyvärr hade något blivit fel hos veterinären när vi öronmärkte henne så det fanns inga uppgifter på ägare där. Jag åkte hem med min Philadephiaost hämtade en flaska vin och en chokladask och begav mig till Solvändan för att hämta vår katt och när jag kom fram till adressen visade sig att det var en av mina klasskompisar föräldrar som tagit hand om Melka, så det blev en pratstund i deras kök innan vi åkte hem, Melka och jag.

Mamma & pappa kom förbi för att smaka på våra bakverk och samtidigt kom även Simons pappa. Så det blev fika i vardagsrummet och när mamma och pappa skulle åka hem ville Alicia åka med dom hem. Hon grät och hon grät tills mamma frågade om hon ville åka med hem, ” – Jaa, Alicia med” och så var det klart, det jobbiga var bara att förklara för Calvin som också ville åka med att han skulle stanna hemma.

Några timmar i stallet blev det och nu en sallad i soffan framför tv:n.

I morgon ska jag till familjen Sjöström med Atlanta och där blir det uppsutten löshoppning och sitter på gör inte jag utan Ulle, inte för att jag tror att jag ska flyga av eller att Atlanta ska hitta på något bus, men det där med hoppning är hon helt enkelt bättre på och jag är alldeles för rädd om min häst för att göra det själv.

Ha en skön lördag, vi myser i soffan här hemma och är glada att vår lilla kisse har hittat hem.

Idag när jag kom till jobbet, skulle jag bara gå in på GP:s hemsida för att se hur det hade gått för den lilla flickan Anna som försvann i går morse, av någon anledning fastnade jag på en rubrik i höger kolumnen och började läsa om Sebastian. En kille som fick tjocktarmscancer när han var 12 år och som dör innan hans 16-års dag.

Ussh jag vet inte varför jag läst den här historien och undra om någon såg mig när jag satt där framför datorn med tårarna rinnande nedför kinderna, en fruktansvärd historia som berörde mig väldigt mycket, jag har mått dåligt hela dagen, samtidigt får den en att tänka efter och uppskatta det som är viktigast i livet, att få vara frisk, må bra och ha en fantastisk familj, släkt och vänner.

Jag kan rekommendera er att läsa den, men det är en stark historia.

Den finns här:http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.115826-sebbe-visste-att-han-snart-skulle-do

//

Kram Tess

.. och det innebär ju ledigt från jobbet ; )

Simon är borta på tjänsteresa han åker alltid på måndags kväll eller tidigt, tidigt på tisdag morgon och kommer hem onsdag kväll, så tisdagskvällar är jag alltid ensam med barnen, ganska skönt, när barnen har somnat får man gå ut i stallet och fodra och sedan brukar det finnas lite tid till sådant man vill få gjort. I går blev det några timmar framför datorn för att få färdigt alla julklappar och julkort, almanackor, fotoböcker. Det tar ett tag men börjar man i tid och tar lite varje kväll så går det bra.

I morse var jag uppe och bytte däck på bilen på macken här i Onsala, skönt, nu kan det snöa hur mycket det vill. Mamma har varit här och passat barnen en timme så jag kunde släppa ut hästarna och hon kommer tillbaka i eftermiddag då jag ska till dagis på utvecklingssamtal. Klockan 14.00 kommer veterinären och ska gör en hälsoundersökning på Ärtan som behövs till Försäkringsbolaget för att kunna triangelmärka henne. I morgon är det dags för möte med Trafikverket igen angående Onsalavägen kl.18.20.

I morgon fredag kommer ett företag hit och behandlar och tvättar vårt tak på huset, det är nog inte gjort sedan huset byggdes 1931 så det är ganska mycket mossa och skit på det så det ska bli kul och se om det blir någon skillnad

Till helgen är det dags att åka till ridhuset med Atlanta på lördag och på söndag blir det uppsutten löshoppning. Annars är det ganska lugnt i helgen vi har inte så mycket bokat.

Tänkte jag skulle hinna med att städa lite här hemma i dag och även gräva ner dom sista höstlökarna som ligger i en påse under trappan, men vi får väl helt enkelt se vad som hinns med.

Ha en härlig onsdag

Kram Tess

Ja herregud, det är ju inte sant, inlåst i min egen bil ! Men det hände faktiskt i morse.

Jag hade packat in barnen i bilen och skrapat rutorna och var lite lagom sen, hoppar in i bilen och när jag kommer ner till stallet är grindarna stängda, jag kör fram till grinden, lägger ur växeln och i med parkeringsbromsen och öppnar dörren, men där tog det stopp!

Dörren gick inte att öppna, jag försökte med att låsa och låsa upp, rycka i handtaget trycka på dörren, låsa och låsa upp med nyckeln, men dörren förblev stängd… hmm den kanske har frusit för det var ju trotts allt minusgrader ute, drar på värmen för fullt och väntar och väntar, inget händer förutom att barnen som sitter i full vintermundering börjar klaga på att det är varmt, här sitter jag utanför stallet i bilen och kan inte komma ut på vägen för grinden är stängd och bildörren går inte att öppna.

Tillslut får jag helt enkelt krypa över barnstolen med Alicia i öppna passagerardörren och åla mig ut med huvudet före och sätta händerna i geggamojan på vägen, det tog lite tid och den som såg detta måste ju ha skrattat ihjäl sig, en barbamamma på väg ut ur bilen över en unge viken syn ….. hahahah , men det tar inte slut där ska jag säga.

Ut och öppna grinden, in i stallet och tvätta av händerna och ena knät som hamnat i geggamojan när jag kommer ut till bilen går plötsligt dörren att öppna, Yippi ! det har nog tinat, i väg till dagis och vad händer på dagis, jo samma sak. Det är inte sant, jag ska behöva göra hela ”barbamamma saken” igen på dagis under rusningstid…. NEJ, NEJ jag vägrar ! I stället kommer jag på idén att försöka få ut Calvin ur bilen så han kan öppna dörren och det lyckas efter en liten stund, då han får av sig bilbältet själv.

In på dagis och vad säger barnen – Fröken vet du vad mamma har gjort ? – hon har krupit ur bilen över Alicia hmmm så jag får dra historien igen och skämmas lite.

Ut i bilen igen och vad händer jo bildörren går att öppna och jag hoppar in drar i gen dörren och NEJ den går inte att öppna, hur ska jag nu göra på jobbet….. Ska jag behöva köra barbamamma saken igen mitt inne i centrala Göteborg på Schillerskas parkering, hoppas det inte är fullt då kommer jag ju inte komma ut eftersom man behöver öppna hela dörren och det går ju inte om det står en bil intill, hmm jaja.

Jag kommer på att jag ringer till Bilia i Sisjön, så kan jag köra förbi där innan jobbet och få hjälp med dörren, service teknikern som heter Mathias upplyser mig om att det inte finns någon tid förrän på torsdag och jag ser framför mig Schillerska parkering. NEJ jag vill inte. Innan han lägger på säger han – du har inte funderat på att veva ner rutan och öppna dörren ? Nej inte just den lösningen dök upp i mitt huvud, men tack ska du ha !!!

Japp så kan det gå en helt vanlig tisdag

Ha en skön kväll

Kram Tessan

Söndag kväll och här sitter jag i soffan och är såååå mätt igen, vi har precis kommit hem i från Magdalena och Pålle där vi har varit nu i kväll och ätit söndagsmiddag, det bjöds på spaghetti och köttfärsås till barnen och vi vuxna åt ugnsbakad potatis och rotfrukter, kött och två olika såser och till efterrätt blev det marängswiss, Åhhh det var så gott och jättetrevligt, Nästa gång får ni komma till oss ; ) Tack för en härlig kväll.

I går var jag och Simon ute och åt middag, vi var på Pasta + och efter det blev det Skyfall på Bergakungen. En riktig Bondfilm som den ska vara med allt vad det innebär, biljakter, snygga brudar, skurkar, pang , pang och explosioner och givetvis en snygg BOND, James Bond. Simons mamma Maj och Stig var så gulliga och var här nästan hela lördagen och passade även Calvin och Alicia medans vi var borta på kvällen, TACK snälla. När Calvin vaknade på söndagsmorgonen undrade han var farmor och Stig hade tagit vägen och när jag berättade att dom åkt hem när han sov i gårkväll blev så besviken, och undrade om dom inte kunde komma och passa honom och Alicia igen. Jag antar att det var ett gott betyg.

I lördags var jag även i väg på löshoppning med Atlanta som i vanlig ordning skötte sig jättebra, idag har vi varit i ridhuset och ridit och även det gick som en dans på rosor, dessvärre var jag dum som släppte ut henne i hagen en stund innan vi skulle åka och det var lögn i H***vette att få tag i henne, hon bara vände rumpan till hotade med att sparka mig, den lilla ligisten fattar inte att hon é så jäkla envis, jag har ju alltid sagt att – ”japp hon är envis, men jag är envisare”, men jag får nog krypa till korset och säga att det är nog så att hon är envisare och det är inge idé att börja envisas med henne , man får helt enkelt komma på lösningar till jämkning hela tiden.

Idag var det också dags att fotografera bilderna till årets julkort som ska skickas ut. Ett tag satt jag ju och gjorde egna julkort, klippte och klistrade, stämplade och knöt rosetter, men förra året blev det kort på barnen och detsamma får det bli i år. Men det är minsann inte så bara. Först ska man få på ungarna julkläder, den ena pepparkakskläder och den andra en tomteklänning, ungefär lika svårt som att avmaska en katt, när man fått på tomteklänningen och är i fullfärd med att muta pepparkaksgubben då är tomten helt plötsligt naken och när tomten har fått på sig sin klänning igen då har pepparkaksgubben rymt och när pepparkaksgubben efter mutning var tillbaka då var tomten naken igen…… Pust.

Men tillslut blev det i allafall några kort som kanske är användbara och jag är en cementblandare fattigare och några tablettaskar ; )

Ha en skön kväll och var rädd om varandra

Kram Tess

Under december månad kommer Bloggen här på Kastanjegården att se lite annorlunda ut. Jag har bjudit in ett gäng ”gästbloggare” som kommer att skriva egna inlägg och det kommer att publiceras ett nytt inlägg från en ny person varje dag fram till Julafton, som en liten adventskalender kan man säga.

Personerna kommer att presentera sig själva och sedan har dom fria händer att skriva vad dom vill, spännande eller hur ??

Vill du gärna skriva ett inlägg någon av dagarna skulle jag bli jätteglad, det kan handla om alltifrån en rolig händelse, något man brinner för, en solskenshistoria, eller helt enkelt något så lätt som ens vardag eller sitt jobb. Kanske har man några bra tips som man vill dela med sig av såsom bästa julglöggen, recept på bullar eller hur man bygger en lådbil, vad vet jag. Endast fantasin säter gränser

Det enda jag vill att ni skriver är några rader om er själva, så läsaren får en bild av er som person och gärna en bild på er om ni har, men det bestämmer ni själva. Låter det kul ??? Hör av dig.

Maila mig på: therese.tornell@stendahls.se

Till er som har fått en inbjudan, självklart får man tacka nej om man känner att ”det här är inget för mig” eller tiden finns inte eller liknande, känn er absolut inte tvingade på något sätt.

Ha nu en riktigt skön kväll

Kram Tessan