Välkommen till Kastanjegården

I går debuterade hon 110 med två nedslag i Varberg och gjorde en jättefin felfri runda på 1m. Vist é hon fin ?

Ja ussh ja, där ramlade jag dit, jag som inte brukar vara sjuk så ofta, men nu klarade jag mig inte längre. Ligger här i vågrätt läge i sängen, vrålförskyld, ont i bihålorna, huvudvärk och hostan från H***ette. I går kväll satt jag på akuten med Alicia som fått dubbelsidig öroninflammation, hon fick penicillin så det ska väl snart vara bättre. Calvin har också en hemsk hosta, så den enda som är på benen är Simon.

Barnen har fått klara sig själva idag och det syns, det ser ut som ett bombnedslag i huset, frukosten står kvar på bordet och det ligger saker överallt, men jag orkar inte att ta mig ur sängen, så det får vara. Hoppas inte någon kommer på besök. Snälla mamma var precis och hämtade Alicia och Calvin vet jag inte vad han gör, men det är tyst på övervåningen så jag gissar att han sitter och tittar på tv. Om bara huvudvärken kunde släppa lite, lite så man kunde sova en stund så skulle ingen vara lyckligare än jag.

På Torsdag åker Simon till Sälen med jobbet och kommer hem på söndagskväll, så jag hoppas att jag snart är på benen, för annars blir det jobbigt med sjuka barn, sjuk själv och gravid, hästar och stall och allt som ska fixas, jaja det löser sig alltid på något sätt.

I morgon hoppas jag vara lite bättre, då vi ska på ultraljud på MVC. vi har fått skjuta på det en vecka eftersom vi var i Sälen förra veckan och helst gör man ultraljud i vecka 17-18, nu blir det i vecka 19 i stället, ska bli spännande.
Jag pratade också med Barnmorskan förra veckan och hon sa att det bor en liten med kromosom XX i magen, en liten flicka med andra ord ; )
Simon blev glad som önskade en liten flicka och även Alicia som helst vill ha en lillasyster. Jag och Calvin hoppades på en lillebror men det spelar ju ingen roll bara det lilla barnet är friskt.
Illamåendet är det inget bättre med dessvärre, snarare tvärtom, kan inte minnas att jag mådde så här illa med någon av de andra och det tär på krafterna att hela tiden må illa och alltid ha något tillhands att äta, dessutom känner jag mig väldigt gnällig och det är det värst av allt, jag hatar att vara gnällig, det finns ju dom som ligger inlagda som inte får behålla maten, det finns dom som skulle döda för att vara i mitt tillstånd, som inte kan få barn. Så det är bara att bita ihop och vara glad även om det inte är så lätt alla dygnets timmar.

Nu är det dags för en Alvedon innan huvudet sprängs i tusen bitar.
Ha en skön dag

Kram från Gnällisen ; )

Här kommer några härliga bilder från Sälen i Lördags då solen sken på oss.

Hej mitt Vinterland, nu är vi här….igen. Vi beslöt oss att åka direkt efter Gothenburg Horse Show i söndagskväll, så allt var packat och klart när jag kom hem vid 18-tiden. Bara hoppa in i en ny bil och dra.
Barnen hämtade vi upp i Kungälv eftersom dom åkte med farmor hem på lördagskvällen. Dom stod klara med pyjamas på och var mätta och glada, så in med barnen och mot Sälen. Det gick bra upp nästan ingen trafik alls, ett helt gäng med bussar mötte vi som förmodligen fraktade personers som åkt Vasaloppet hemåt och några Älgar och en räv dök upp på vägen, som tur var gick det långsamt det sista 20 milen då det snöat ordentligt och ingen hade plogat. Vid 1-tiden var vi framme och eftersom ingen heller hade skottat backen upp till huset tog fyra försök innan vi kom upp.

Barnen somnade i Uddevalla och vaknade inte ens när vi bar in dom i sängarna så man får nog räkna detta till en av dom smidigaste resorna hit någonsin förutom väglaget vill säga.

I går tog vi det väldigt lugnt, jag jobbade förmiddagen här hemma i stugan, barnen var ute och åkte pulka och busade i snön och när det var dags för lunch tog vi på skidkläder och åkte ner till Lindvallen. Där åt vi lunch och sedan var det dags att hoppa på skidorna.
Calvin som åkte så bra förra året behövde några åka innan han kom in i det igen, sedan trillade han i knappliften och blev nog lite rädd, men det vara bara på det igen och sedan gick det bra. Det var nog bara bra, för han var lite väl kaxig ; )

Alicia och jag åkte lite på bandet, det är inte helt lätt att springa efter henne när man inte kan böja sig ner och mår illa, så jag bestämde mig för att se om det fanns någon tid hos en skidlärare som kunde hjälpa henne, inget speciellt smart drag, då hon tröttnade ganska fort, sedan var väl läraren lite tafatt också. Hon är ju bestämd den där damen så man får nog vara lite bestämd ; ) jajaj, det blev åkt en halvtimme och hon fick åka tre åk i knappliften, hon trillade alla tre, så jag tror att hon tyckte det var lite läskigt, men man kan inte lära sig om man inte försöker. När hon kommer på att man inte ska sitta på knappen kommer det säkert att gå bättre.

Vi åkte hem och lagade middag och sedan blev det en kväll i soffan ; )

Nu har vi ätit frukost och ska hoppa i skidkläderna och bege oss bort till backen, när barnen tröttnat får vi se vad vi hittar på kanske blir det en tur på snöskotern eller kanske bad på Experium. I Kväll kommer familjen Lorentsson/Karlsson upp så då blir det fullt ös, barnen längtar efter sina kompisar Mickan & Bella ; )

Ha en skön dag
Kram Tessan

Idag är det dags att inta Scandinavium och Gothenburg Horse Show. Ska bli jättekul det är verkligen årets höjdpunkt. Så efter jobbet ska jag möta upp ett härligt gäng, äta lite mat titta på fina hästar, strosa runt på mässan och när tävlingarna vid 23-tiden i kväll är slut har vi bokat bord på Incontro där det blir räkmacka och vin (fast inte till mig, jag får hållas mig till vatten). I morgon ska det packas och tvättas, då vi på söndag kväll efter tävlingarna åker till Sälen hela familjen. En vecka med skidor på fötterna och massa snö ska bli mysigt även om mina termobrallor är väl tajta nu ; )

Projektet i tvättstugan går framåt, jag var i går på Ikea på lunchen för att inhandla en diskho som ska sitta i min nya bänk, vet inte riktigt vad jag tänkte på när jag förstod att kollit jag fått på min vagn på varuutlämningen vägde närmare 80 kilo och det ska jag få in i bilen själv. Det blev ju inte bättre när jag kom ut till parkeringen och inser att jag har parkerat framför dom stora fönstren till Ikeas restaurang som vid lunchtid var knöfull. Det var nog många som fick sig ett gott skratt under tiden som jag på alla sätt försökte rubba paketet på vagnen för att lyfta in det i bagageluckan. Vagnen rullade i väg, jag höll på att tappa det säkert tre gånger, men tillslut lyckade jag rubba det och få upp det på högkant för att sedan fösa in det i bagageluckan…. pust. Det var nog inte ett smart drag att inte be om hjälp, för jag fick jäkligt ont i magen efteråt och blev nästa lite rädd, stackars ungen i magen.

Det dök upp ett återbud på Onsalas träningar för Lisen Bratt-Fredricsson häromdagen, så lilla Atlanta fick vara med och hoppa, hon var jätteduktig och skötte sig bra. Hon är ju väldigt pigg och älskar ju att hoppa så det blir lite väl ”bra” i bland. Ulle fick lite tips på att lägga en volt i hörnet innan hindret för att stilla henne lite , hon blir liksom tokig när hon får syn på hindret, så då blev det mycket bättre. Eftersom hon nyss är fyllda 5 så har ju kraven inte varit så stora, men nu får det bli lite ändring på det, även om man nog får låta henne bestämma lite i bland så hon i blir arg, för det blir hon i bland, det är en bestämd lite dam det där.

Ha en skön helg
Kram Tess

Det blev en lååååång söndag i går, åkte hemifrån med Atlanta kl.08.30 och var inte hemma förrän 19-tiden igen. Atlanta var en riktigt liten piggelin och var nästintill tokig på framhoppning. På banan skötte hon sig bra och var nolla i första klassen och hade ett litet nedslag i den sista klassen. Så det blev klart godkänt för hennes del. Så mycket mer än det hans inte med på söndagen som ni säkert förstår, när jag var inne i från stallet igen, hade barnen redan lagt sig och sov sött i sina sängar.

I dag har det varit fullt ös på jobbet i vanlig ordning, man hinner inte med så mycket på vardagarna mer än att jobba, laga mat, se till att barnen kommer i säng och sedan mocka, rida och det vanliga stalljobbet. Just nu märker jag dessutom att det är en del saker som får stryka på foten eftersom jag är tröttare än vanligt och dessutom mår ganska illa hela tiden. Barnens rum brukar vara städade och i ordning när dom går och lägger sig dvs. alla saker och kläder på sin plats, diskmaskinen är tömd det är städat i köket, Hästarna har fått kvällsmat och det är sopat ordentligt i stallet, jag har förberett inför morgondagen och allt är i sin ordning, då kan jag gå och lägga mig med gott samvete och sova gott.

Men nu är det mest rörigt i hela huset, jag hoppar i bland över att sopa i stallet, det är ju ändå så att den första som skräpar ner i stallet på morgonen igen är ju jag själv så vem sopar jag för egentligen ??? Men har man jobbat som stallskötare så är det så det är, man lämnar alltid allt på topp, ALLTID ! Idag konstaterade jag att opps det ligger massa saker överallt, men jag orkar verkligen inte, så det fick vara och JA, det är lite jobbigt men jag ser det som att det är bara för en lite tid så då får det vara ok och det är ju ingen som dör för att det ligger några leksaker på Alicias golv under natten.

Idag kom brevet på posten från labbet som hade analyserat provet från fostervattnet och allt var normalt och det var givetvis skönt, men vad är det i magen då ??? jag vad tror ni?
En liten kille, eller en liten tjej ?

I morgon ska jag med barnen till BVC Alicia ska vägas, mätas och Calvin ska vägas, mätas och vaccineras (det sistnämnda vet han inte ännu) ussh jag tycker det är lite jobbigt nu är han så stor att han förstår ju att den där sprutan kommer att göra ont, hoppas att det kommer att gå bra.
På Onsdag är det Boll & Lek och Dans på schemat dessutom kommer en gammal arbetskamrat hem och fikar med sina barn, det ska bli jättemysigt då det var ett tag sedan vi sågs.

Till helgen är det dags för Scandinavium och Gothenburg Horse Show och efter det r det dags att packa och åka till Sälen en vecka med barnen och Familjen Lorentsson/Karlsson.

Nu ska jag hoppa i säng, även om det ligger leksaker på golvet och det inte är kliniskt sopat i stallet. ; )

Kram Tess

Fredagar är dom bästa, tror jag sagt det många gånger förut. Alla fredagar är härliga på något sätt, eller hur?
Idag är jag extra glad att det är fredag, en intensiv vecka är snart slut och det blir tid för lite vila.

Simon har ju legat hemma i influensan sedan i söndag och han är fortfarande dålig, stackarn. Hoppas att inte jag blir sjuk, men peppar, peppar jag brukar klara mig.
Jag mår bra efter fostervattenprovet och det verkar som om det har gått bra.

Hemma ser det ut som ett kaos fortfarande, vi har inte riktigt kommit i ordning efter allt omflyttande och jag har fortfarande några projekt att avsluta. På detta har vi dessutom startat ett nytt projekt som om det inte var nog, vi har röjt ut hela källaren/tvättstugan för att måla och ska lägga klinker på golvet. Vi har ju en lista hemma i köksskåpet som heter ”Projekt att göra om vi får bo kvar” och den betar vi sakta men säkert av och nu har turen kommit till vår ganska eller väldigt sunkiga tvättstuga. Min dröm är ju att den ska se ut så här :
Men nu ser det ut så här:
Ja , fortsättning följer i detta lilla projekt….. Just nu samlas det på massa tvätt i tvättkorgarna då det inte går att använda tvättmaskinerna, tur att mamma och pappa kommer hem från Sälen på söndag, kanske kan man få hyra in sig med tvätten på Skalegårdsvägen ; )

I går blev det en sen kväll i ridhuset med Atlanta, var inte hemma förrän strax efter 23-tiden, men det var roligt, lilla Atlanta skötte sig bra, hon är lite pigg och glad med löser alla uppgifter som Ulle ger henne exemplariskt. På söndag är det Tävlingsdags i Kungsbacka 1 m och 1,05 är klasserna hon ska få hoppa då.

Idag ska Anticimex sanera på dagis vilket innebär att efter k.13.00 befinner sig alla utomhus, så jag ska försöka gå lite tidigare så det underlättar lite, kan inte vara lätt med 17 barn utomhus utan toalett och möjlighet till att gå in. Det som ska saneras är myror som flyttat in.

Ha en trevlig helg !
Kram Tess

Här ligger jag på soffan en helt vanlig tisdag och tar det lugnt. I dag har jag varit nere i Varberg och gjort ett fostervattenprov. Jag har varit lite nervös inför detta då jag har en viss sprut och nålskräck så jag är glad att det är över.
Klockan 08.30 skulle jag infinna mig på avd.1B på Varbergs Sjukhus och eftersom Simon ligger hemma och är vrålförskyld var min syster väldigt gullig och följde med. Jag hade inte velat åka själv, så tack snälla syster yster.
Vi fick vänta en stund i väntrummet innan vi blev inkallade till läkaren som var en äldre Dansk herre han var lugn och kändes pålitlig. Han förklarade hur det skulle gå till och vilka risker det fanns så att jag var väl införstådd med detta, han förklarade att det kan börja läcka fostervatten ur det lilla hålet som han skulle göra och tyvärr kan man ju inte laga det, och att jag skulle hålla mig i stillhet resten av dagen, inget städade och bärande. Jag behövde inte ligga i sängen men skulle ta det väldigt lugnt då det första dygnet var det mest kritiska.

Jag fick lägga mig på britsen och sedan fick vi se den lilla krabaten på ett ultraljud, han mätte huvudet för att säkerställa att 15 gångna veckor verkligen var rätt och riktigt då men efter det minskar risken för missfall. Efter detta kom en sköterska med gröna dukar och tvättade magen med Diskutan och sedan var det dags för ”hugget” ; )

Jag tittade inte på nålen, den var väldigt tunn och väldigt lång. Jag försökte att fokusera på skärmen där man såg det lilla fostret i livmodern och allt fostervatten, man såg tydligt nålen när den stacks igenom magen. Dessvärre blev det något tryck i nålen vilket gjorde att det inte gick att suga ut något fostervatten, typiskt att det ska hända mig, så det tog lite längre tid än väntat och han fick trycka nålen lite fram och tillbaka, men tillslut gick det bra. Konstigt nog gjorde det inte ont, det är klart att det blev ett ryck när nålen stacks ner, men det gjorde inte ont, det var mest en väldigt obehaglig känsla.

– Då var allt klart, men så är du ju Rh-negativ, så då vet du kanske att vi måste ge dig en spruta i rumpan innan du går hem.

– ja den lilla detaljen ja, den sprutan har jag ju fått några gånger innan, och den sprutan vara värre än hela fostevattenprovet, det svider nått så in i bänken och dessutom tar det en jäkla tid att få i allt.

Så nu ligger jag här i allafall med ett plåster på magen och ett plåster på rumpan och tar det lugnt.

Tidigast på fredag men snarare på måndag/tisdag näst vecka kommer svaret hem i brevlådan i ett kuvert, om inte något skulle avvika vill säga, för i så fall så hör dom av sig via telefon. Vill vi sedan veta om det bor en lite kille eller tjej i magen så är det bara att ringa till Helena på MVC så står det så fint i våra papper.

Skönt att det är gjort och hoppas inte att man får ta ställning till något som man inte vill.

Ha en skön dag !
Kram Tess

170 dagar kvar…
de där tabletterna Lergigan som jag fick mot mitt illamående var väl sådär, eller det kanske är hur man ser det, vist jag mådde inte alls lika illa, kräkreflexerna slutade ju inte men det värsta var att jag kommer ju inte kunna jobba, jag blev helt drogad, tog en tablett på fredagsmorgonen efter frukost vid 09-tiden på jobbet, efter en timme var jag helt väck, sååå trött att jag knappt kunde läsa min mail. så vid 15-tiden fick jag ta mig hem och köra bil i det tillståndet ska man nog inte göra, reaktionsförmågan är ju i princip noll.

Idag har jag tränat på att ta det lugnt, var uppe och fodrade vid 06.30 gick in och lade mig i sängen igen, gick upp och gjorde frukost vid 08-tiden och sedan kröp jag ner i sängen och låg och läste till 11.30, tror aldrig att det har hänt, men så har jag också haft dåligt samvete resten av dagen för att jag har försummat 4 timmar på just ingenting. Men det var skönt och jag har inte mått så illa idag trotts att jag inte har ätit några tabletter.

Alicia var lite bättre idag så hon var med mig ute i stallet och mockade och tog hand om hästarna.

Nästa vecka blir en hektisk vecka, I morgon får Calvin följa med mig till jobbet, då vi ska vara på Östra på Ortopeden kl.11.30, det blir ett jäkla flängande fram och tillbaka till dagis annars.
På tisdag har jag tagit ledig eftersom vi ska vara i Varberg på sjukhuset kl.09.30 för att göra ett fostervattenprov och efter det ska jag hålla mig i stillhet. På onsdag blir det jobb eftersom jag varit ledig på tisdagen, det blir dock lite stressigt, med tanke på Alicias dans och Calvins Boll och Lek, så jag får gå lite tidigare för att hinna hämta barnen på dagis och sedan ta med Calvin till dansen och sedan får Simon hämta upp honom där och köra honom till Boll och Lek.
På torsdagen ska jag upp till ridhuset med Atlanta där Ulle ska hoppas henne lite efter träningarna så det blir nog en sen kväll. Till helgen är det eventuellt kalas och Atlanta ska tävla på söndag, så det är minsann fullt upp.

Nu ska jag hoppa i säng, barnen sover sött i sina sängar och Simon ligger sjuk på soffan och tittar på film.

Ha en skön söndagskväll
Kram Tess

Igår fyllde vår lilla busunge Alicia 3 år, 3ÅR så längesedan men ändå inte, var tog den tiden vägen ?
Tyvärr blev inte födelsedagen som tänkt då den lilla prinsessan i torsdags blev sjuk och har legat i feber, i går var det dock lite bättre och idag har hon varit feberfri.
Födelsedagen firades med sång, paket och frukost på sängen. Grattis lilla Älskling ! Mamma älskar dig till månen och tillbaka !

Ge en extra kram till någon du tycker om idag, var rädda om varandra för man har bara varandra till låns som min farmor brukar säga. Man vet aldrig vad som händer eller vad som väntar bakom hörnet. Världen borde innehålla så mycket mer Kärlek än vad den gör.
Tänk vad många på vår jord som far illa av olika anledningar.

Så ta hand om nära och kära och inte bara idag, utan varje dag, men kanske lite extra mycket en dag som denna.

Hoppas ni alla får en mysig Alla Hjärtan Dag !
Kram Tess

Lediga onsdagen var igår och då spenderade jag delar av den dagen att försöka baka maränger till Alicias kalas, det var ganska roligt och jag är väldigt nöjd med resultatet, eller vad tycker ni ?
Det jobbiga var att dom skulle stå 60-120 min i ugnen för att stelna men då han jag ju städa lite under tiden, det blev dessutom bakat ett gäng kladdkakemuffins som Calvin absolut ville baka, dom blev jättegoda och uppätna nästa allihop ; )

I övrigt vad det lite stalljobb på schemat, men det är det ju varje dag och sedan i väg på dans med Alicia, huuu jag hade hoppats på att hon inte skulle tycka det var roligt, men så var inte fallet så det är bara att åka dit och svänga sina lurviga.

Idag har jag äntligen fått hämtat ut mitt recept på Apoteket, tabletterna Lergigan, som förhoppningsvis ska få bukt med mitt illamående. Dessvärre blir man väldigt trött av dessa och ska undvika att köra bil, men heller trött än illamående. Har stoppat i mig en nu på morgonen, ännu har inget hänt men jag håller tummarna.

I kväll ska jag och Simon gå ut och äta, ska bli jättemysigt bara vi två, vi firar Alla Hjärtans Dag en dag i förväg, I morgon kommer Simons pappa på besök så det kändes dumt att åka bort när han kommer och hälsar på, så det får bli i dag i stället.

Ha en fortsatt härlig dag och var rädda om varandra
Kram Tess

Vet inte om Simon är så glad på mig just nu, det kanske har lagt sig, men jag fick för mig att vi skulle möblera om lite i huset i helgen. Lite och lite, ganska mycket.
Alicias rum skulle få bli nytt gästrum, vårt sovrum fick bli Alicias nya rum och vi flyttade ner vårt sovrum till gästrummet. Ja ni hör ju, snälla mamma och pappa kom vid 09-tiden och hjälpte till att bära och flytta, skruva ner och skruva upp och vid 14-tiden var det mest på plats även om det såg ut som ett bombnedslag i hela huset.

Tanken är att gästrummet där uppe ska bli bebisens nya rum när han/hon tittar ut eller snarare efter ett litet tag. Vet inte om det är så smart att ha alla barnen på en våning och vi på en annan men jag tror det blir bra tillslut. Slippa leksaker i hela huset och så kan dom leka med kompisar och husera fritt på övervåningen. Nackdelen är kanske att man får springa upp när dom ropar och vaknar på nätterna, men än så länge (två nätter) så kommer Calvin ner när han vill något och Alicia hon vaknar ju aldrig på nätterna, tror att hon kanske har kommit in till oss tre gånger i hela sitt lilla liv, så än så länge ser det bra ut.
Jag har dock svårt att sova på bottenvåningen eftersom jag är så mörkrädd, jag ser ju ut genom ytterdörren från min säng och sedan får jag för mig att någon ska stå och kika in genom fönstret, varför skulle någon vill stå och kika på mig genom fönstret när jag sover, ja det verkar ju dumt, men det är så jag tänker…

Det bäst med att ha flytta ner är att jag äntligen har fått användning för min sängavel jag köpte för tre år sedan, den fick inte plats under snetaket där uppe, men nu så.
Fick ett jättefint vitt överkast i spetts av mamma i går som hon har köpt i USA för många år sedan så det ska också bytas ut mot det blåblommiga så tror jag att jag är ganska nöjd.

Till och med ”Lilla Anna” är nöjd hon höll mig sällskap i sängen i går.

// Tess

Tisdag idag tillbaka på jobbet, jag var hemma i går. Sov dåligt och vaknade säkert 10 gånger av att jag mådde illa och när klockan ringde på morgonen så vaknade jag med huvudvärk och när jag gick upp för att ta en värktablett fick jag näsblod och där gick gränsen. Det var bara en sak för mycket så det vara bara att hoppa ner i sängen igen.

Det där illamåendet (jag vet att jag är gnällig) måste jag bara bli av med, idag har jag ringt min barnmorska, så hon skulle be läkaren skriva ut tabletter mot illamåendet, varför inte jag måste ju pröva, tänk om det hjälper, är dock lite trött på alla tabletter, jag är verkligen ingen fan av tabletter, jag äter normalt sett inte en enda vitamintablett, medicin, tillskott osv. Kanske för att jag har svårt att svälja tabletterna, men nu, nu ska det ätas Folsyratabletter, Omega 3 (eftersom jag inte äter fisk) Häromdagen ringde barnmorskan och sa att mina järnvärden var så dåliga att jag var tvungen att äta Niferx och nu ska jag även äta tabletter mot illamående, herregud att vara gravid är väl ingen sjukdom, det var som mamma sa i går – Herregud, på min tid fans inte ens restriktioner om vad man skulle äta och inte när man var gravid och det gick ju bra… Men tiderna förändras och det kanske är bra och man vet kanske lite mer nu än man gjorde då.

I morgon är det onsdag då är det fullt ös medvetslös, man är ju tidsoptimist ; ) Calvin går ju på Boll och Lek och det är verkligen veckans höjdpunkt, han frågar nästan varje dag – ”när är det onsdag och Boll och Lek” ?

Lilla Alicia tjatar minst lika mycket och undrar varför hon inte får gå på Boll och Lek och när man förklarar för henne att hon är för liten blir hon sååå ledssen, så nu han hon fått börja på Dans och Therese den smarta mamman som hon är, har klämt in detta på samma dag och nästan samma tid, det är ju som sagt väldigt lätta att vara i Kungsbacka på Dans klockan 16.30 – 17.10 samtidigt som Calvin ska köras till Boll o Lek i Onsala kl.17.00 -17.45, BRA TÄNKT ! Så nu får mormor köra Calvin samtidigt som jag är på dans och sedan hinner vi precis hem och hämta honom.

Det där med Dans, Alicia tycker det är såå roligt, men hennes mamma tycker det är mindre roligt eftersom hon glömde läsa det finstilta (en förälder ska vara med och dansa ombytt och klar). Det är verkligen kul att dansa när man har noll koordinationsförmåga, är gravid och mår illa och ser ut som en barbamamma, bland alla andra snygga mammor iklädda leopard utstyrsel och snygga träningskläder. Ja, jag ser verkligen fram emot uppvisningen på Kungsbackas teater där hela dansskolan ska ha uppvisning för föräldrar släkt och vänner. Ni är välkomna att se barbamamman uppträda på scen med sitt lilla barn den 26-27 April och då förmodligen inte ett dugg smalare och smidigare än nu. Herregud vilken syn…… Ja vad gör man inte för sina barn.

På lördag fyller Alicia 3 år så då blir det lite födelsedagskalas för familjen och släkten, så det är dags att börja fundera på vad som ska bjudas på, middag hmmm tror det får bli någon buffé av något slag och kanske en Veratårta till efterrätt.

Ha en skön dag
Kram Barbamamma

Vill bara visa en så fantastiskt söt lite teckning som Calvin gjorde för ett tag sedan när vi skulle få besök av familjen Lorentsson/Karlsson, tror vist han é lite kär i Isabelle (Bella )

… med Calvins fötter kan man undra – jo tack det går bra, det är klart att det är lite bökigt med dessa skenor som ska på varje kväll och tas av på natten. För några veckor sedan vaknade han med eksem på vaderna, och det är ju klart, att sova varje natt med huden mot en plastskena blir ju inte så bra, dom andas ju inte direkt, även om det är borrat små lufthål i dom. Så nu får vi dra på benen en gasbinda varje natt och det har blivit mycket bättre. Den 17 februari ska vi tillbaka till Östra för en utvärdering, då han han haft dom i två månader.
På sjukgymnastiken har vi sett en förbättring även om han inte går på hela foten, så kan han flexa den betydlig längre upp, men vi får väl se vad läkarna säger den 17:e.

Godmiddag, Fredag och dags för lunch undra vad den ska innehålla, tror att det får bli en lasagne från And the Bakery.

I kväll blir det fredagsbad för barnen och sedan fredagsmys i soffan. I morgon ska jag i väg med Atlanta till Kungsbacka ridklubb där det är dags för Clear Round, på kvällen ska jag hem till Marion och fira hennes födelsedag lite i efterhand, det blir lite ost och kex och godis ; )

Illamåendet verkar inte ge med sig och jag är väldigt trött på att må illa, jag tar en dag i taget och tänker varje morgon, att den här dagen är en ny utmaning, bara jag klarar den så kanske det blir bättre i morgon. Hmmm undra om jag orkar tänka så de 180 dagarna som är kvar om det nu skulle vara så illa att det inte släpper.

Jag lider ju som några vet av den värsta kräkfobi som finns, så att må illa hela dagarna och inte veta när eller om man ska kräkas är väldigt frustrerande framför allt på jobbet, när man sitter i möten, ska gå på stan och äta lunch, köra bil osv. men, men det finns inte så mycket att göra åt det, jag har provat det mesta, som Postafen (åksjuketabletter), Sea band (armband mot illamående) osv, osv. men det är nog bara att härda ut.

Den 18/2 ska vi ner till Varberg och göra ett fostervattenprov, jag har fått ta ledigt från jobbet den dagen, då jag ska hålla mig i stillhet resten av dagen. – Inga hästar och inget stall och sånt, sa läkaren bestämt och spände ögonan i mig, så jag ska hålla mig i stillhet jag lovar. Jag är lite nervös för detta, inte för att det ska göra ont, men jag gillar ju inte nålar och sprutor, men om Simon håller mig i handen så ska det nog gå bra, och jag behöver ju faktiskt inte titta.

Efter en vecka kommer provsvaret och högst upp på det pappret står det barnets kön, åhhh vad spännande, jag kommer ju aldrig kunna hålla mig från att kika på det när jag vet att det står. Så i slutet av februari vet vi säkert om det är en liten lilla syster eller lillebror som bor i magen.

Nästa lördag fyller vår lilla prinsessa Alicia 3 år, så då blir det kalas hemma med familj och släkt.
Vi har lite planer på att flytta ner vårt sovrum till gästrummet och Alicia ska få vårt sovrum och bebisen får Alicias gamla rum, men vi får väl se när det blir av, det är ju inge brådska, även om jag tycker det är skönt att ha det klart, man blir ju inte direkt smalare och smidigare och inte piggare heller.

Ha en skön helg
Kram Tess

Jag vet, det var länge sedan väldigt länge sedan, men jag ska skärpa mig nu och lovar dyrt och heligt att det ska blir bättring.

Det är ju inte så att det inte händer något i mitt liv just nu, utan tvärtom.
Ni ska få en liten uppdatering om vad som hänt sedan sist:

Jul och nyår gick av bara farten och vecka 2 åkte vi tillsammans med ett härligt gäng (utan barn ) upp till Sälen fyra härliga dagar med skidåkning, skoteråkning, bad, härliga middagar med härliga vänner kan inte bli bättre.

När vi kom hem söndagen den 12 fyllde vår lilla Calvin 5 år, herregud vart tog den tid vägen, 5ÅR !! Hur som så ville ju han ha ett litet barnkalas och den enda helgen som var ledig var den 19/1, på tisdagen delade vi ut några inbjudningskort på dagis, jag vet väldigt sent ute, nästa så man skäms att skicka ut inbjudningskort 5 dagar innan kalaset, på fredagskvällen hade fortfarande ingen hört av sig och tackat JA !

Calvin frågande när vi skulle göra alla godispåsar och blåsa ballonger och jag har aldrig kännt mig som en sådan dålig mamma som just då, när jag lite smidigt tog mig ur situationen genom att säga att vi måste ju veta vilka som kommer och inte, innan vi kan göra godispåsar, Just då vist ju inte han, att det vid det tillfället inte skulle komma någon på hans kalas.

Hur som, på lördagen ramlade in ett gäng JA svar och alla 8 bjudna kom tillslut på söndagens kalas TACK OCH LOV !!! vad hade jag gjort annars FY vad hemskt.
Calvin var nöjd med sitt kalas som avslutades med att alla barnen fick åka snowracer efter Gillian i snön, solen sken och det kunde inte ha blivit bättre.

Den 22:e var jag och Simon och hälsade på Helena och efter några minuter hittade hon denna lilla krabat i min mage ; )

Calvin & Alicia ska få ett litet syskon i början av Augusti,(om nu allt går bra) vi har fått den 6 augusti som beräknat födelsedatum, men när vi dagen efter var hos läkaren tyckte han att fostret var större så det blir kanske i slutet på juli vem vet.

Man glömmer snabbt av hur det var att vara gravid och jag tillhör inte skalan som älskar det kan jag säga, jag har mått illa konstant i snart 7 veckor och kommer knappt ihåg hur det känns att ”må bra” men det är väl bara att härda ut ; )

Det blir ju också lite pussel, med hästar och stall, jobb och allt annat som ska skötas och det är inte alltid kul när man mår dåligt. Men jag har snälla vänner och föräldrar som ställer upp och hjälper till.

Atlanta ska ju tävla en hel del i år så en utmaning är ju att hålla i gång henne och lösa så att den biten blir bra. Än så länge fungerar det ju att rida nästan som vanligt , men den dagen kommer ju när det inte går längre.

Ja då vet ni vad jag har sysslat med den sist tiden, och jag lovar att hålla er uppdaterade på vad som komma ska.

Ha en härlig dag mina vänner
Kram Tess