Välkommen till Kastanjegården

Den lilla trippen till Stockholm blev minst sagt en spännande sådan kan man säga.
Jag hämtade upp Marion i Kungsbacka vid 10-tiden i lördags och sedan körde vi E4 upp mot Stockholm, vi stannande i Mjölby och åt lunch i solen, sååå härligt, när vi vid 15.30 tiden skulle checka in på hotellet så fanns inte vårt rum kvar !!! till historien hör att jag redan i december bokade hotell för detta ändamål, det första Hotellet jag fick tag i hade inte med i sin planering att laga Handikapphissen på närmare tre månader, så det fick jag avboka, jag hittade ett annat Hotell med handikappanpassat rum, bokade, men när jag efter tre veckor hörde av mig eftersom jag inte fått någon bokningsbekräftelse säger tjejen i receptionen, Ja men vi har byggt om det rummet så vi har tyvärr ingen sådant rum längre.. hmm vad hade hänt om jag inte ringde, då hade vi stått där utan rum.

Jag fick tag i Clarion Hotell Stockholm på Söder, där hade dom minsann hadikappanpassade rum, men det rummet fanns ju inte när vi väl stod där i receptionen. Tänk att jag hade det på känn, – Tyvärr det stod inte i bokningen,säger ansvarig, – Joooooo det gjorde det med tanke på allt strul ringde jag själv och dubbelkollade och det gjorde det. Efter lite tjafs och väntande, ordnade dom tillslut ett rum som vi fick vid 22-tiden, fråga mig inte hur, men det löste sig.

Vidare skulle vi äta middag på Kungsgatan på Rydbergs. Där skulle vi också möta upp Martin som är arbetskamrat med Marion, vi fick instruktioner om att parkera i ett parkeringsgarage intill, när vi skulle ta oss upp ur detta, hittade vi ingen hiss utan fick ta samma väg som bilarna, upp för en brant backe och högst upp fanns en lite plåtdörr och en smal, smal trottoar med en hög, hög kant. fråga mig inte hur med när jag ska försöka få upp dörren, åker Marion baklänges med rullstolen ned för den höga kanten, gör en sväng och fortsätter ned för backen i full fart tills den slut ställer sig på tvärren. HERREGUD !!!! där trodde jag det var kört, att hon skulle slungas ur rullstolen och hamna mitt i vägbanan och givetvis skulle det komma bilar som skulle upp ur garaget och hänga sig på TUTAN, för det gör man tydligen i Stockholm hela tiden…. ;

Som tur var gick det bra och det följdes av ett gapskratt, gud vad vi skrattade

Vidare åt vi god middag på Rydbergs, begav oss till Maximteatern där vi såg Jonas Gardells ”Mitt enda liv” den var jättebra, tänkvärd på många sätt och bygger lite på ”Torka aldrig tårar utan handskar”

Vad tror ni händer när vi ska åka hem ???
Jo eftersom det inte finns någon hiss på Maxim, har dom personal som hjälper alla rullstolsbundna upp och ner med rullstolarna.
Killen som har hjälpt oss har lutat rullstolen bakåt för att komma upp för trappan och när han kommer upp, glömmer han att tippa ner den igen, så han släpper bara och hela rullstolen tippar bakåt. Vilken tur att Marion han luta sig framåt annars hade hon slagit bakhuvudet i stengolvet… VAD ÄR DET SOM HÄNDER ?? vi fick oss i allafall ett gott skratt till efter att vi hade satt hjärtat i halsgropen. Killen kommer inte att göra om samma misstag igen det vill jag lova.

På söndagen blev det hotellfrukost och sedan åkte vi hem mot Sveriges framsida igen, där sken solen från en blå himmel och temperaturen visade hela 15 grader varmt.
Atlanta fick sig ett pass i pardonen av Ulle och sedan ville Alicia rida Gillian.
Hon är rolig Alicia:
– mamma jag vill hoppa, säger hon och pekar på ett räcke på typ 1 meter
– Men lilla vän, det går inte först måst du kunna styra och stanna, och dessutom kan inte Gillian hoppa det höga hindret
– JO det kan hon vist det, säger hon då

Tillslut fick jag henne att inse att först måste man kunna rida själv innan man kan börja hoppa, så vi började med lite styr övningar och sedan fick hon lära sig att göra halt och sätta igång i skritt alldeles själv. Gillian är ju jättesnäll, bara man inte smackar för då ser ni, då händer det grejor, då blir det full fart framåt.

Ha en skön måndag
// Kram Tess

Godmiddag, snart helg igen, det går fort livet, alldeles för fort, men just nu tycker jag det är bra. Jag är ingen person som älskar att vara gravid, det finns så många som säger åhhh jag skulle kunna vara gravid hela livet och mår toppen – jag tillhör inte den skaran – Tyvärr !. Inte bara för att jag mår skitdåligt utan jag gillar inte min kropp, ussh jag vill bara att den lilla prinsessan ska komma ut , så jag kan få bli mitt vanliga jag igen. (Usssh nu gnäller jag igen)

Jag var på Kungsmässan en snabbis i går för att leta efter en klänning till bröllopet nästa lördag. Jag hittade väl en som var helt ok, men den var ganska dyr eller det beror väl på hur man ser det, tror den kostade 1690:- och med tanke på att alla kläder som jag haft på mig när jag varit gravid åker rakt i soptunnan bums efteråt så känns det så där. Hade den varit super snygg och suttit som smäck så kanske jag hade slått till, men nu gjorde den inte det. Så letande fortsätter, det börjar ju bli lite brådis nu.

På måndag ska jag hämta vår första Ica kundkasse med mat för hela veckan, måste ju pröva om det är så bra som alla säger, barnen och Simon kanske kommer att få en mer varierande kost, men jag själv kommer att vara hungrig eller leva på smörgåsar, jaja en vecka ska det väl gå. Det enda som jag tycker om är köttfärs pajen som ska lagas på fredag nästa vecka ; ).

I går på min lediga onsdag var jag på Hallands Djursjukhus i Kungsbacka, med Atlanta för att kolla upp hennes överben, det var inget att oroa sig över, hon var inte halt (efter böjprov) reagerade inte när veterinären klämde och klämde och klämde, senor, gaffelband och griffelben såg jättefina ut på Ultraljudet, så det var inget att bry sig om bara en mjukdelsskada och skönhets fel, inte för att jag trott att det skulle vara något, då hade hon ju inte varit så fin i hoppningen och ridningen. Men det känns skönt att inte behöva bry sig om det där något mer i alla fall.

I går var det ju också dags för dans i vanlig ordning på onsdagar, Alicia tycker det är såååå kul, jag har inget emot det heller egentligen, men som sagt barbamamma gör ju inte ”dansmowsen” så smidigt längre.

I kväll tänkte j jag frisera hästarna, manar och svansar behöver tvättas och klippas, så dom ser lite anständiga ut, det är ju det som är så roligt när man har två skimmlar, och som dessutom är riktiga skitgrisar. Ärtan älskar ju att rulla sig i värsta leran, Atlanta kanske inte är riktigt lika pigg på dom värsta lerhålen, hon tycker det är skönare att vila i en hästskit på natten och jag vet inte riktigt vad som är bäst.

Ha en skön torsdag
Kram Tess

Första dagen på jobbet idag på tre veckor, herregud känns helt konstigt. Först en vecka i Sälen och sedan två veckor sjuk i sängen. Det känns skönt att vara på benen igen, men nu är jag trött efter en dag på jobbet ; )

På lördag ska jag i väg till Stockholm med Marion och titta på Jonas Gardell, vi åker upp på lördag eftermiddag och sedan hem på söndags morgon efter en härlig hotellfrukost, ska bli jättekul. Nu i veckan händer det inte så mycket mer än jobb och dom vanliga sysslorna i form av hemarbete och stallsysslor.

Det planeras en hel del, lite för mycket kanske för jag vet inte om vi reder ut det, först och främst står ju stallbygget, och ett nytt avlopp på listan med allt vad det innebär, sedan har vi ett växthus som ska ”bytas ut” och nu har Simon planer på att bygga pool upp i allt, dessutom ska vi ju om fyra månader få en lite bebis dessutom, så jag börjar fundera på hur jag ska orka med allt, men samtidigt så känner jag ju att ska vi ändå gräva upp hela tomten för avlopp och stall osv om nu Simon vill ha en pool, gör allt på samma gång, så slipper vi gräva upp en gång till, man vill liksom att allt ska bli fint någon gång och klart, men känner jag mig rätt så kommer det alltid att finnas nya drömmar och projekt, så är det ju.

Jag är inte något fan av en pool kan jag säga, jag är livrädd att barnen ska drunkna, givetvis kommer det finnas staket och pooltäcken, men ändå. Sedan tycker jag inte att det är speciellt fint, så kraven kommer att bli hårda från min del, inte bara en pool mitt i gräsmattan med insyn från hela Kapareskolan utan det måste bli ett mysigt ställe där man vill vara och det krävs lite planering av allt runt omkring, häckar, träd, staket, växter osv, osv, så vi får väl se om det blir något ; ) det är ju inte gratis precis, sedan behöver man ju inte göra allt på en gång. Jag har ju ändå bott på gården i snart 16 år och vi håller ju fortfarande på att renoverar efter alla dessa år.

Nu ska jag hem och pussa på barnen och min man och sedan blir det en liten sväng med Atlanta och efter det blir det nog raka vägen till sängen utan att passera GÅ om jag känner mig rätt.

Ha en trevlig kväll
Kram Tess

Hejsan, på bättringsvägen ? ja faktiskt men det går sakta förbaskat sakta, jag vill ju bara vakna och vara frisk. I går var första dagen som jag kände mig något bättre och kunde vara uppe nästan hela förmiddagen, dessvärre tog det stop efter lunch och det blev åter vila på sängen. I dag trodde jag att det skulle kännas såååå mycket bättre än i går, men icke det är ”same, same”.

Idag har jag varit på Ultraljud och fått se ”Lilla Fröken Törnell” MVC i Kungsbacka har fått en ny maskin och jag fick vara försökskanin och barnmorskorna fick lära sig maskinen under en timme, det var jätte intressant. Lilla Fröken Törnell är nu 20 veckor gammal och hon vägde 270g, hon sparkade hej vilt och sög på tummen nästan hela tiden. Man kunde med det nya ultraljudet se med hjälp av röd och blå färg hur blodet pumpades in och ut i det lilla hjärtat, och att skilje väggarna mellan kammarna inte ”läckte” sedan fick jag se henne i 3D. – Åhhhh vad söt, tyckte barnmorskorna, men jag kan verkligen inte hålla med, hon såg ut som en liten alien, jag fick med mig 8 små kort hem, men jag tycker att dom fyra som ser ut som vanliga Ultraljuds kort är finast.

Här är hon, med tummen i mun och benen i kors ; )

I Morgon kommer farmor Maj och hälsar på, det är alltid lika trevligt. Hon röjer runt och lagar mat och tvättar och stryker och hjälper till på alla sätt. Barnen tycker det är jätteroligt när hon kommer och i morgon har dom bestämt att dom ska baka, vi får väl se om hon tycker det blir bra. Själv ska jag bara ta det lugnt hela helgen och kurera mig så jag ÄNTLIGEN kan gå till jobbet på måndag.

I förrgår körde Liselotte sin travhäst ”Zacke” med mulen först över mållinjen, vilket innebar att jag som satsat 50:- på vinnare och 50:- på plats, vann 83 gånger pengarna, det tackar vi för och GRATTIS LISELOTTE ! 4600:- härliga slantar in på kontot var ju inte fel.

Nu ska jag hoppa i säng och sova.
Ha en skön kväll
Kram Tess

Ja, jag ligger fortfarande i sängen tro det eller ej. Jag var uppe på akuten i lördags och fick tillslut hostmedicin Cocilliana och sedan en nässpray med kortison för bihåleinflammationen, om det känns bättre ? nja inte så mycket, jag önskar att jag vaknar på morgonen och känner att nu är det i allafall på väg åt rätt håll, men det verkar segt det här. Jag tänker att man känner sig sig säkert bättre om man kommer upp och får duscha ta på sig lite kläder komma ut och röra på sig, men det funkade inte i går i allafall. Jag körde hästen till Billdal där hon skulle hoppa, men det var nog inte så bra. Jag var helt slut och har legat i sängen sedan dess. Dumt gjort !!!

Simon kom hem från Sälen i går eftermiddag, ett kärt återseende, skönt att han är hemma igen. Min mamma fyllde ju år i lördags och hade födelsedagskalas i går med det blev inget för mig, Calvin och Alicia som varit hos moster Charlotta och morbror Ola under söndagen åkte med på kalaset och kom hemlevererade med Chalotta när kalaset var slut. Tack snälla för hjälpen med barnen.

Just nu sitter barnen och kikar på film, vet inte hur jag ska aktivera dom små vildarna i från sängen, man känner sig liksom som en dålig mamma när man knappt orkar ge dom mat. Men dom överlever nog.

I övrigt vet jag inte vad som händer i veckan, jag har inte planerat så mycket med tanke på att jag inte är helt kry. Till helgen är det i allafall tomt i kalendern.

Nästa helg ska jag åka till Stockholm och titta på Jonas Gardell med Marion, det ska bli jättekul. och sedan den 5 april ska vi på bröllop, hjälp jag måste hitta något att ta på mig.
Magen putar ju ut ganska mycket nu så det blir väl inte så lätt att hitta något snyggt.
Jag förstår inte riktigt det där med mammakläder, bara för att man är gravid, så måste man klä sig i randigt, eller så ska det stå ”BEBIS” på magen, färgskalan på alla mammakläder är bruna och svarta eller marinblå randiga, VARFÖR ? Man känner sig ju inte så jäkla snygg och sexig i vilket fall så varför kan man inte göra lite fina mammakläder ??? lite fina tunikor i vår färger, klänningar, kjolar osv. Nej fybubblan jag blir deprimerad när jag går och kikar på kläder på mammaavdelningarna.
Sedan finns det säker på nätet att beställa några fina kreationer som kostar multum, men dom har jag nog missat i så fall.

// Tess

Ja trött är bara förnamnet, i går kväll vid 23-snåret, precis när jag skulle förflytta mig från soffan till sängen vaknade Calvin och skrek, han var näst intill okontaktbar, han blir det i bland när han vaknar på nätterna och man kan inte få ur honom var det är för fel. I bland har han drömt mardrömmar i bland vet han nog inte själv, i bland kliar det under skenorna, ibland är det växtvärk men igår fick jag tillslut ur honom att han hade ont i öronen och i huvudet. Jag försökte få i honom en Ipren med det var inte helt lätt, han är lite sjåpig och skrek som en stucken gris, men tillslut gick det, dessvärre blev det inte så mycket bättre, så vid 1 tiden ringde jag till Sjukvårdsupplysningen för att få lite tips. Akuten i Kungsbacka stänger 24.00 och åka till Östra gör jag inte, där får man ju sitta hela natten minst med ett något som inte är så akut.

– Ge honom en alvedon också och se till att han inte ligger ner och sover utan ni kanske kan sätta er och sova i en fåtölj, och lite näsdroppar på det så ska ni nog klara natten.

Åhh herregud, bara att få i honom en alvedon tog ytligare en timme och sedan näsdroppar på det… Så i natt har jag och Calvin suttit och sovit i soffan ( eller sovit och sovit), han har sovit ungefär 10 minuter åt gången och vid fem-tiden somnade han äntligen ordentligt. Klockan 7 var Simon uppe på vårdcentralen innan han åkte och hämtade en kölapp och klockan 8 var jag och Alicia där med Calvin, och mycket riktigt dubbelsidig öroninflammation och en till med penicillin. Lika bra att ta allt på en gång

Eftersom det inte har blivit så mycket till sömn i natt, var mamma snäll och passade barnen några timmar så kunde jag sova på hennes soffa, jag känner mig fortfarande inte riktigt bra. Calvin har stannat hemma hos mamma och jag och Alicia är hemma igen.

Jag ska samla lite kraft i vågrätt läge och sedan ta en liten sväng till stallet för att se till hästarna. – Tack gulliga Ella som hjälpt mig att mocka idag och tack Emelie som tar med Atlanta till Galoppbanan, jag är sååå tacksam.

Alicia håller på att packa hon ska nämligen till mormor i morgon, det slog mig häromdagen att hon är väldigt lik Lotta på Bråkmakaregatan, envisare unge får man leta efter, men mamma säger att jag var ännu värre när jag var lite så hon har kanske någon att brås på ; )

– Mamma, Kaninen och Katten får också följa med till mormor, men dom har bråkat.
– Jaha , vad har dom bråkat om då !
– Du vet, kaninen vill gärna ha iPaden och det vill Katten också förstår du, så nu har dom slagits.
– Ja, men om dom inte har varit snälla, så får dom väl inte följa med till mormor ?
– Jo, jag tror det för dom är ju snälla egentligen ; )

Ska försöka få i mig lite mat , men det är inte speciell gott att äta, när allt smakar samma, dvs. ingenting, jag skulle i princip kunna äta vad som helst för smaklökarna har gått och gömt sig, konstigt.

// Kram Tess