Välkommen till Kastanjegården

Nu är den nya lampan på plats, tro det eller ej ! Vi trycktre precis på strömbrytaren och det funkade, sedan att jag helt och hållet fick frångå vad jag önskat mig är en helt annan femma, i stället för en fin ljuskrona i vitt trä hänger det nu där en stor J**la Boll, men men jag får väl säga att jag ändå är rätt nöjd, jag vänjer mig nog. Sedan att Simon höll på att stryka med på kuppen är något som gör mig förbannad, varför kan han inte stänga av strömmen när han ska hålla på och mixtra med de elektriska, tre gånger blev det helt svart i hela huset när jordfelsbrytaren slog av tack och lov. – hoppsan vem har dragit elen i det här huset, verkar lite kaikon, japp huset är från 1932, det är lite si och så med allt här. Ni ska få ett kort i morgon så får vi väl se om ni tycker det är ok!

Nu är det dags att hoppa i sängen, pepparkakshuset hade jag verkligen inte humör för i kväll så det får vänta tills i morgon, i stället blev det fem stycken fina smällkarameller gjorda i vitt och dekorerade med gamla bokmärken och tårtpapper, tänkte ha dom som bordsplacering på julafton eller kanske bara hängandes på dörren eller i granen, söta blev dom i alla fall.

Sov gott !

Kram,Kram

Tess

Idag står det ett uppdrag på min lista, och det är att hitta en lampa till vardagsrummet, och det är bannemig inte det lättaste. Jag tror jag har letat i snart två år och den lampa jag vill ha finns helt enkelt inte. Men nu ska vi ju fira Jul hemma hos oss i år och vi kan ju inte sitta och äta i total mörker för även om man tänder levande ljus och det finns adventsljusstakar i fönstren så är det så mörkt att man omöjligt kan se vad man har på tallriken. Så idag får det bli vad som finns, Jag ska ta mig en tur till Annorlunda möbler, sedan blir det Sagsjö Armatur och sedan alla lampaffärer man kan tänka sig i Kungsbacka på vägen hem. Önska mig lycka till ! Det jag letar efter är en ljuskrona i vitt, som känns lite lantlig, inte modern och inte med massa prismor, gärna så man kan sätta i levande ljus och klä den (dekorera den som till exempel med lite granris till jul).

Den fula spoten som hänger i taket är rent livsfarlig då vi lät den hänga på trekvarten när vi målade om taket i våras, ser ju inte klokt ut, man blir lite hemmablind, min bror Mathias och hans tjej Jenny undrade om vi skulle ha det så när dom var här på en snabbvisit i helgen, så nu ska det upp en lampa IDAG!

Igår höll ju hela gården på att blåsa bort, det var lite läskigt, man vet ju aldrig när dom gamla träden har tänkt att ge vika och snällt lägga sig över biltaket = ) nej skämt och sido alla våra träd står så fint och vajar i vinden inte en gren har trillat ner, förutom min lilla träkruka med granris, den har gett sig i väg på äventyr till Ärtans hage.

På dagens lista står också att sätta i hop pepparkakshuset som jag har bakat, men jag får nog vänta tills i kväll när barnen har somnat för jag vet ju hur det blir… Det kommer med all säkerhet att komma en hel harang men fula ord ur min mun och barnen eller framförallt Calvin lär sig så lätt. Just nu springer han runt och säger” Cool Mother Fucker” Något som Simon har sagt några gånger och inte trott att han ska ta efter, så nu håller han på att lära Calvin att det heter ”Cool Macka Packa” men det går inte så bra. Det man lärde sig först är det som gäller….

Ha en riktigt härlig måndag

Kram Tess

Härligt väder det är idag ! Bara ett konstaterande helt enkelt.

I fredags var jag med två tjejkompisar på OnStage på Scandinavium. Malin hade fått biljetter och bjöd med mig och Jenny. Det var jättetrevligt, först var vi ute och åt middag och sedan gick vi vidare till Scandinavium. Showen var kanonbra. Jag var hemma vid 00.30 tiden så man var lite trött på lördagsmorgonen när Calvin vaknade vid 6-tiden.

I går blev det en riktig pysseldag, alla adventsljusstakarna skulle plockas fram, ljusslingor skulle upp osv, osv. Jag hittade en fantastiskt rolig tidning med massa mysiga ideér i. Man kan klippa av botten på en stor petflaska, fylla med vatten och stoppa ner en vit tulpan och sedan in i frysen, blir jättefint , kan man ha ut med ljus runtom när det är kallt ute.

Jag hittade också ett par fina ”granbollar” som jag har gjort och sedan blev det vinterfint i krukorna ute, men gran, tall, cypress och buxbom ris, två hyasinter i yllestrumpor och lite belysing. Trappräcket har blivit täckt med granris och enarna nere vid stallet har fått belysning och så har mina fina kransar som jag köpte på Tjolöholm kommit upp på dörrarna. Så nu är det Jul i vårt hus = )

Idag har jag varit nere i stallet hela morgonen och pysslat om hästarna och fixat klart allt. Nu ska jag och Simon ta tag i inomhus aktiviteterna som består i av att röja på verandan och i gästrummet, vi ska skruva upp en ny lampa i hallen, och lite annat smått och gott.

I eftermiddag ska vi åka och hämta Calvin som är hos Simons syster Marie. Där har han varit sedan i går och busat med sina kusiner.

Ha en skön söndag i busvädret

Kram Tess

I går var det städ och pysselkväll på dagis. Mellan 16-19 städade vi, fikade och pysslade, Calvin och jag gjorde en jättesöt tomte, vid 19-tiden åkte Simon hem med barnen och jag var kvar för att städa dessutom. Jag jag vet vi städade ju allihop men sedan hade vi vår månadsstädning så det vara bara att vara kvar och städa upp efter alla. Snälla Liselotte, Calvins fröken bytte bort sin potatisskalning mot min damsugning, så jag skalade 24 potatisar och hon dammsög, bra byte = ). Jag fick dessutom gjort en smällkaramell i väntan på att dom sista skulle gå.

Vi var också hos barnläkaren med Calvin i går, han går ju som alla vet på tå, något som jag inte oroat mig så mycket för eftersom jag själv gick på tå tills jag var 12 år, men BVC vill att vi går dit i bland så att barnläkaren får titta. Calvin fick gå runt i rummet och läkaren kände på hans ben och hälsenor. Sedan fick han springa i korridoren, något som tydligen var jättekul för när han sprungit klart och vi kommit tillbaka till undersöknings rummet säger han till doktorn – Jag måste springa mer! – Va ! var det så kul, så är det klart att du ska få springa grabben, jag och mamma kan prata i korridoren och så blev det. Resten av läkarbesöket hölls i korridoren med Calvin springandes fram och tillbaka. = )

Vi fick en remiss till ortopeden för att läkaren ville att experter skulle göra en bedömning, men han tyckte inte att något skulle göras även om hälsenorna var lite spända och korta ( inte så konstigt när dom aldrig får användas) så vi får väl se vad dom säger men förmodligen samma sak.

I morse när vi skulle ta på oss och åka till dagis säger Calvin

– Mamma jag vill ha kalsongerna med krokodilerna på !

– Va, ska du inte ha någon blöja?

– Nej mamma, Jag är en stor kille nu!

Ja, ja tänkte jag, jag får väl sätta på en blöja innan vi åker till dagis i alla fall

– Calvin ska vi inte ta på en blöja innan vi åker till dagis

– Men Mamma, jag har ju kalsonger !

– ja , men då får du säga till fröken när du behöver gå på pottan

Konstigt, som vi har hållit på hela sommaren, han har fram till idag inte gått utan blöja en enda gång, han har totalvägrat att gå på allt som heter potta och toalett

På dagis vägrade han att gå på pottan, han hade bara sagt

– jag vill gå på min potta hemma!

Så tillslut hade fröken efter lunch tvingat på honom en blöja när han skulle sova eftersom han hade vägrat att kissa över huvudtaget inte ens i byxorna av misstag.

Vart ska det här sluta, ska han bli som sin mamma som sa hela sin uppväxt när hon kom till en främmande toalett

– INTE SOM HEMMA! och sedan vände i dörren i jakt på en toalett som såg precis ut som hemma…..

Idag har jag skrivit alla julkorten, dom ligger så fint i en stor hög här på bänken redo att skickas iväg, jag har fått städat lite, lämnat och hämtat Calvin på dagis, passat Smilla, båda barnen har badat och när dom somnat fick jag gå ut och ta hand om hästarna, Simon är inte hemma i kväll han är ute med kunder och blir nog sen.

I morgon har vi än sålänge inga planer, mer än att jag ska gå på On Stage på Scandinavium med några tjejer, stackars Malin som har bjudit ut oss, fick problem med barnvakten och kan inte följa med, så tråkigt. Men jag hoppas att det löser sig på något sätt, känns konstigt att gå utan henne. Innan dess är det som vanligt stallsysslor, barnen ska utfodras och sysselsättas, kanske jag ska dra i gång med något av alla mina julpyssel jag planerar varje år men det är knappt en bråkdel som blir av.

Nej nu är det dags för sängen

Ha en skön kväll mina kära

Kram Tess

Då var vi hemma igen och det var skönt att sätta fötterna på svensk mark efter 14 timmars resa, dom sista tre timmarna var jäkligt sega. Man tittade på klockan hela tiden och som mest hade det gått tio minuter. Simons pappa hämtade oss på Landvetter där planet landade 16.40, (35 minuter försenat) och sedan fick vi ingen gate så vi fick invänta bussar och innan bagaget hade kommit var klockan redan 17.30, då var det dags att åka ut till Kungälv för att hämta upp Alicia och bilen och Simons mamma Maj. När vi äntligen kom hem, kom mamma och pappa med Calvin som var så glad och med sig hade han en motorsåg i pepparkaka som han och mormor hade gjort.

Tack Mamma & Pappa, Tack Maj och Malin med familj för att ni har tagit hand om vår små troll, vi är så tacksamma och inte nog med det, hem kommer två nybadade ungar med hela resväskorna fulla med rentvättade kläder, Ni är otroliga !!!

I går var vi ute på Tjolöholms Julmarknad, jag barnen och Simons mamma. Calvin träffade tomten och lämnade över sin önskelista, vi åkte häst och vagn, köpte två fina kransar att ha på dörren hemma och var i storstugan och åt lunch, sedan bar det av till ICA Maxi för att storhandla då kylskåpet gapade tomt. Sedan blev det lite kvällsmys men både jag och Simon somnade i soffan vid 21-tiden, vaknade 02 och var superpigga, jag somnade om en stund men Simon låg vaken till 05. Det är ganska jobbigt det där med jetlag, vid 17 tiden är vi så trötta att vi nästan somnar ståendes och mitt i natten vaknar man och kan inte sova, hoppas det rättar till sig snart.

Idag har vi styrt upp en liten fotografering för att göra årets julkort, det är ju inte det lättaste. Jag och Simon skojade när vi väntade Calvin och sa:

-” vi måste lova att aldrig skicka ut julkort med barnen i tomteluvor, det är ju så töntigt”

Men det är ju så att det är ju dom julkorten som är roligast att få, kort på allas söta ungar med tomteluvor och annat, så vi har helt enkelt fått erkänna, krypa till korset och själva skicka kort på våra barn i diverse utstyrsel detta år.

Först hade vi tänkt att vi skulle vara med alla fyra och katten, men herregud det var ju helt omöjligt att bara få en unge att sitta still så efter 230 kort gav vi upp, det får bli som det blir helt enkelt.

Ha en skön lördag

Kram Tess

Då har vi även bockat av Longtailboat i solnedgången, väldigt fint och Simon fick till och med köra båten, stolt som en tupp = ) när vi hoppade av båten och vadade in till stranden var det alldeles mörkt ute och jag trampade givetvis på något på botten eller så var det en JÄTTESTOR HAJ som bet mig, foten sitter kvar i alla fall men det gör lite ont. Det som återstår av tiden här i Thailand är en middag, lite packning och en stunds sömn i sängen innan klockan ringer. Åhh nu längtar jag tills planet sätter landningshjulen på Landvetter och man får komma hem och krama och pussa på barnen. Vi har haft en helt fantastisk vecka här på Nai Yang Beach och Dewa, men hemma är alltid hemma på något sätt.

Nu i kväll när vi stod på stranden och såg båten försvinna och tittade ut på havet, sa Simon: ”Tänk vad härligt vi har det, i kväll har det varit så mysigt och då börjar jag tänka på min operation”. Ussh jag fick nästan en tår i ögat och en klump i halsen och då börjar man själv tänka att vi har det så bra, har möjlighet att åka på semester, vi har två underbara familjer och syskon hemma, två fantastiska barn, massa härliga vänner, vi bor jättefint, har bra jobb båda två, är gifta och älskar varandra och på något sätt så spelar inget någon roll i livet så länge man inte får vara frisk, det måste vara det som är det viktigaste, den friske har miljoner av drömmar och önskningar, den sjuke bara en.

Nu är det ju inte så att någon ska gå och dö, men vi har ju båda förstått att det kommer att komma en tid som kommer att bli fruktansvärt jobbig framför allt för Simon men också för oss i hans närhet. Men det kommer att ordna sig till det bästa det är vi fullkomligt överens om. Nog om tråkigheter, det är ju inte så kul att läsa, men i bland måste det bara ut. Klumpen i magen blir lite lättare då!

Sköt om er och var rädda om varandra

Tess

P.s jag glömde ju att vi har tre goa katter och två fina hästar också

Idag är det strålande solsken och blå himmel, bara några stackmoln syns på en annars klarblå himmel, så är det alltid när man ska åka hem, men jag tror att min kropp har fått nog av solen och i dag har massor av vattenblåsor uppenbarat sig på axlar och bröstkorgen, även om jag nästan varit i skuggan hela dagen. I kväll klockan 17.30 ska vi ut med en longtailboat och se på solnedgången, ska bli jättemysigt, sedan är det dags att packa resväskan och i morgon bitti klockan 05.30 blir vi upphämtade för transfer till flygplatsen. Planet går härifrån 07.30 lokal tid och landar efter en mellanlandning för att tanka bränsle på Landvetter 16.10 Svensk tid och 22.10 Thaitid. Så drygt 14 timmar på ett plan, ussh jag som är så flygrädd, jag lovade mig själv (som alltid) när vi åkte hit att detta blir sista gången, men jag vet ju att det inte blir så, långflygningarna är nog värst och starten, ner kommer man ju alltid = )

Idag har vi än sålänge varit nere på stranden och badat och ätit lunch, vi gick förbi ett öde hotell som blivit totalförstört av tsunamin 2004, Nai Yang klarade sig ganska bra och 40 personer omkom den 26 december 2004 i den fruktansvärda naturkatastrofen. Totalt omkom 230.000 personer vara av 543 stycken var svenskar här i Thailand. Vid flygplatsen finns en litet monument till minne av dom som dog, man får nästan lite gåshud och rysningar när man tänker på det.

Nu är det dags att hoppa in i duschen och sedan ta det lite lugnt innan båtfärden.

Soo Long

Tess

P.s på stranden idag var det enorma vågor och vi råkade se ett par som skulle bada, damen eller tjejen var lite fin i kanten, med en enorm vit hatt och bikintrosorna indragna i rumpan för att bli så brun som möljigt, skulle dom ta sig förbi vågorna, det var inte bara vi på stranden som höll på att rent ut sagt skratta ihjäl oss. Vågorna slog över henne hela tiden och hon försökte spring tillbaka när en enorm våg uppenbarade sig, hon försvann med hatt och allt = ) hennes man höll på att dö av skratt, han skrattade så han knappt kunde andas och det var vi några till på stranden som gjorde, men hon gav inte upp för det inte. Det finns ett kort på henne här, jag vet taskigt men ni måste bara förstå vad jag menar.

Ja, han ser faktiskt ut som en kokt kräfta på kroppen, japp, han har bränt sig, så nu ligger han på sängen med en blöt handduk på kroppen. Efter någon timme vid poolen har vi varit nere på stranden och ätit en väldigt sen lunch, därefter bestämde jag mig för att helt enkelt unna mig själv något och det blev bestämt att bli av med mina rosa naglar, så jag har fått nya naglar i form av fransk manekyr, ja det var väldigt mycket dyrare, manikyren jag fick på stranden kostade 44 kronor och detta hela 290 kronor, men hade jag gjort det hemma så hade jag fått punga ut med 890 svenska kronor, så man kan säga att jag har tjänat pengar idag = ) Effektiva var dom med, två personer, en på varje hand och resultatet blev helt ok !

Innan vi stegade mot hotellet fick vi se solen gå ner över stranden på Nai Yang Beach jättefin verkligen.

Vi har varit en sväng på marknaden här uppe vid hotellet nu i kväll, men det började regna när vi kom dit, så alla små myror packade i hop fort som bara den och helt plötsligt vad nästa alla borta och då snackar vi en stor marknad som den i Kungsbacka gånger fem. Vi han dock beställa oss någon form av pannkaka, vet inte riktigt vad det var men det såg ut som när man gör creps och sedan fick man välja något i en burk att ha på jag valde något rött som jag hoppades kanske i min dröm vara jordgubbsgele, men det smakade inte alls jordgubb, sedan hällde hon på något som liknade choklad rullade i hop den och stoppade den i en kartongbit och sedan ner i en platspåse. mmmm gott var det faktiskt!

En drink i baren på hotellet och en god efterrätt blev det på vägen hem, jag valde en Cosmopolitan och en Chokladmousse med Chilli och Simon tog en Mojito och en Cocoscheescake. Konstigt jag har beställt många Cosmopolitan här nere och inte en enda har smakat likadant och inte en enda har smakat som den ska, men vad gör det smaken är som baken.

Nu ska vi ta oss ett parti Uno, det blir väl i sängen kan jag tänka för Simon ligger nog där han ligger, önska mig lycka till för jag har fått storstryk alla gånger hittills.

I morgon tänkte vi ta oss en sväng på havet med en longtailboat det blir också vår sista dag här på Nai Yang Bech och Thailand.

Kram,Kram

Idag är det tisdag och på torsdag morgon går planet hem mot Sverige igen, allt går så fort att man knappt hinner stanna upp och njuta av nuet. Just nu är klockan kvart i tio, Simon är nere och tränar på gymet och varje gång han är där får det mig att tänka på tisdagen den 22 November då vi ska åka till Akademiska sjukhuset i Uppsala, även om jag vet att vi bara ska få massa information om hur allt kommer att gå till, börjar den där jobbiga klumpen i magen att växa, ussh ja nu ska jag glömma det för en en stund och njuta av dom sista dagarna här i Thailand.

Idag har vi inget planerat vi får se vart det leder, vädret på tv visar 36 grader varmt och lite moln och det är precis så det ser ut när man tittar ut genom fönstret. Poolen en liten stund och sedan blir det nog stranden och i eftermiddag kanske en liten utflykt. Jag flår överallt just nu, så jag kommer nog att komma hem till Sverige lika vit som jag var när jag åkte, har bara varit borta nio dagar och ömast skin = )

I går fick vi ett lite MMS från Sverige och Calvin, han höll på att baka pepparkakor som han skulle bjuda farfar på som dom bjudit ner på fika. Simons pappa, Bo bor hemma hos oss nu när vi är borta, det är skönt att någon ”passar” huset, tar in posten, vattnar blommorna och tar hand om Melka vår ena katt som bor inne hos oss.

Åhh vad man längtar hem när man ser lilla Calvin stå där med förklädet och plåten med pepparkakor som han har bakat, Gullunge!!! Samtidigt skulle jag inte vilja åka hit med med två små barn, flygresan på 12 timmar hit och 14 timmar hem, det är lång tid i ett flygplan och när man såg alla som hade barn med sig på planet ner avundades man dom INTE. Sedan är det runt 30 grader varmt, det går knappt att vara i solen, så jag är glad att barnen stannade hemma.

På torsdag börjar Tjolöholms stora Julmarknad, konstigt att sitta här i värmen och tänka på Jul, men den närmar sig med stormsteg och på fredag bär det av mot Tjolöholm och Julmarknaden, det är såååå mysigt, förra året pratade Calvin om den i flera veckor, tomten var där och tog emot önskningar och kastade ut godis från balkongen, har ni inte varit där kan jag varmt rekommendera ett besök, men det är många som är där men man får en härlig julkänsla.

Ha en skön tisdag hemma i Sverige, ni ligger nog och susar sött på kudden vi den här laget .

Kram Tess

Då var vi tillbaka på hotellet efter morgonens aktivitet och uppdrag, att ta reda på om elefanterna är lyckliga.

Vet inte vad jag ska säga, självklart hade dom varit lyckligast om dom hade varit fria och kunna göra som dom ville, men elefanterna verkade ha det ganska bra där vi var. Alla elefanter hade en egen skötare och en egen bo plats där det fanns skugga, mat och vatten och det var faktiskt rent och fint, så jag får nog säga att det var godkänt.

Elefantturen som tog 40 minuter var till en början rena skräckupplevelsen och kanske mest för Simon som inte är så van vid djur som jag, vi skulle ner i en flod där det var som ett stup ner och jag får väl erkänna att även hjärtat dunkade lite extra på mig, men det gick bra, vi vadade i en flod kanske 1km och sedan skulle vi upp för en lerbacke, Simon fick lite panik och trodde att elefanten skulle halka och trilla, men dom var så försiktiga och gick så långsamt, sedan gick färden genom en enorm gummiträds odling, där var det rena autobahn, så då kände man sig lite tryggare. Tillslut hoppade skötaren av elefanten och tog några kort och han frågade även Simon om han vill sitta på huvudet/nacken på elefanten, men han ville inte så jag fick göra det, sedan gick elefanten själv hela vägen hem, det var lite vingligt och det är tur att man har ridit så man kunde parera och knipa med benen, annars hade jag nog åkt av.

När vi kom tillbaka fick vi ge elefanten en krog med bananer, tror det låg 8 bananer i korgen och dom slukade hon med ett nafs med skal och allt på. Normal äter dom 50 kilo bananer/mat om dagen.

Vi var också och tittade på ett vattenfall inne i djungeln, jättefint och på vägen därifrån stannade vi till och tittade på apor som ingick i Gibbon Rehabilitation Project, där man tar hand om apor som blivit tillfångatagna och rehabiliterar dom så att man sedan kan släppa ut dom i det vilda.

Nu är det dags för lunch på stranden och sedan lite bad, det är ganska mulet idag, men som sagt vi har massor att göra och jag har dessutom börjat flå, så om solen skiner eller inte gör faktiskt inte så mycket.

Kram,Kram

Tess

Grattis alla pappor, idag är det farsdag. Vi har här nere i Thailand har precis kommit hem efter middag på hotellet idag, vi ska i morgon bitti infinna oss kl.08.00 vid Bussbar, där vi ska bli upphämtade för att åka och hälsa på elefanter, ta oss en tur på 40 min på en elefantrygg och sedan titta på något vattenfall och några små apor. Detta kommer att bli svårt då vi än sålänge inte har tagit oss upp ur sängen en enda dag innan 10.15.

Simon tyckte nog jag var tjötig när vi skulle boka elefanttrippen och jag frågade tjeje:

– Are the Elephants happy?

– What?

– I don´t want to go if the elephants are mistreated

– What?

– Are they kind too the Elephants ?

– What?

Tillslut kom en kille som förstod sig på några ord engelska och förklarade att Elefanterna mådde bra, då dom nu istället för tungt skogsarbete bara bar två turister två gånger om dagen, så okey ! vi får väl se hur dom mår i morgon om jag nu är rätt person att avgöra om en elefant är lycklig. = )

Idag har vi varit vid poolen några timmar, det har varit ganska mulet hela förmiddagen och det var ganska skönt, så fort solen kommer fram blir det olidligt varmt. Sedan lånade vi hotellets cyklar, tog oss en ordentlig cykeltur för att sedan ta oss bort till flygplatsen. Planen landar & lyfter precis vid stranden, så vi tog oss dit, men tyvärr var det inte ett enda plan som landande men desto fler som lyfte. Dom är enorma planen när man står precis under. Det är ju vänstertrafik här i Thailand, så man får ju tänka både en och två gånger innan man går över gatan och bara cykla var svårt, framförallt när man kommer till en korsning. Dom kör ju dessutom som dårar här nere, barnen sitter lösa på en vanlig barnstol på moppen framför föräldrarna, eller så har dom surrat fast en trädgårdsstol på flaket på bilen och där sitter hela släkten.

Nu ska jag hoppa i säng så vi inte missar dom ”Lyckliga elefanterna” i morgon

Ha det så bra,

Kram,kram

Tess

Godmorgon! I går var vi inne i Phuket stad, där var vi på ett jättestort shoppingcenter som heter Festival. Jag hittade en jättesöt liten kjol till Alicia och en pyjamas och Simon köpte ett par skitsnygga skor för 899 baht vilket är 180 svenska kronor. Vi tog sedan en taxi vidare till The Night Market, en enorm marknad där det fanns allt ni kan tänka er från linsburkar i form av små grodor till gamla rutten fisk och skor och kläder i mängder. Jag köpte tre stycken piké tröjor till Calvin och två par söta Diesel shorts. Simon köpte två par skärp, tre piké tröjor, en t-shirt och en öl som han fick sugrör till = )

På förmiddagen innan allt detta låg vi en sväng på stranden och lunchen bestod av grillad majskolv, det kommer en kille släpandes på två grillar och massa majs som han säljer på stranden, stackarn måste vara varmt att släpa på allt det där i den värmen. Ett dopp i poolen blev det med innan vi begav oss in till staden.

På kvällen när vi kom hem pratade vi med Simons familj via Skype, så roligt att se Alicia, när hon fick se oss började hon vinka, hon har aldrig vinkat åt oss innan så det var nästan så man fick en liten tår i ögat, hon har lärt sig att krypa som man ska.. hahah hon har ju gjort det länge men på sitt eget lilla vis , dessutom ställer hon sig ju upp överallt så det dröjer nog inte så länge tills hon går.

Tyvärr fungerade inte linan hem till mamma & pappa, vi försökte ett åtskillig gånger men det försvann och kopplades ner efter 5 sekunder, det hade ju varit så kul att få prata med Calvin också, vi har dock fått några mms där han hjälper morfar att laga leksaks garaget och äter smörgås med röbetssallad, så han har det toppen. Hoppas att det går bra för mamma att lämna honom på dagis osv.

Idag skiner solen, det är lite disigt men ingen är gladare än vi för det, man bränner ju ihjäl sig, så det går knappt att vara i solen. Vi har inte riktigt planerat vad vi ska göra idag men bada ligger nog högst upp på min lista och sedan framåt eftermiddagen när det blir lite svalare kanske vi tar oss en elefanttur, men bara om elefanterna har det bra, jag vill absolut inte gynna några turistjippon om djuren far illa, ussh det är baksidan med sånt, så vi får se hur det blir. Glada, välmående och lyckliga elefanter = glad Therese.

Ha det så bra

Kram, Kram

Vi tog oss en promenad ner till torget där vi hade tänkt att ta oss en härlig massage och för min del blev det pedikyr & manikyr och fotmassage, mina naglar är nu chockrosa på både fingrar och tår, ser inte klokt ut, men men jag valde ett väldigt diskret genomskinligt nagellack, men hon bara skakade på huvudet och valde själv ett annat = ).

Simon tog en thaimassage med olja och sedan tyckte hon att hans fötter behövde sig en omgång, varje gång jag tittade upp filade och filade och filades det på hans fötter efter 40 minuter var det klart, herregud han kan ju inte ha någon fotsula kvar. Eftersom det kostade lite mer än vad vi tänkt med alla extra behandlingar hela 240 spänn för oss båda, så var vi tvungna att gå och ta ut lite mer pengar för att äta middag, men då hade Simon helt plötsligt glömt koden till sitt kort och jag hade mitt på hotellet så det var bara att traska tillbaka, det är inte jättelångt tar kanske tio minuter i rask takt.

Väl tillbaka och bänkade på ett litet bord nere på stranden beställde vi mat och dricka, efter en liten stund började det droppa från himmelen inte så farligt, lite regn har ju ingen dött av, men det började regna mer och mer och tillslut kom dom springande med stora parasoll och satt upp över bordet, det höll ett tag sedan kom det fler parasoll två till varje bord, men tillslut fick vi ta till flykten in till köket där det fanns ett litet tak som vi stod och knödde under. Riktigt skyfall blev det tillslut och vi började fundera på hur vi skulle ta oss hem det forsade vatten på gatan och vi det här laget var det 10 cm vatten över hela vägen, inga taxibilar i sikte så lång ögat nådde, restaurangen försökte forsla oss över gatan till en bar som hade ett ordentligt tak där vi tog en drink. Eftersom det nu dessutom hade börjat och blixtra och dundra tyckte jag som är åskrädd inte det var så kul längre, Simon som däremot älskar regn och åska och äventyr satt och mös.

Det slutade med att personalen på baren lånade oss ett paraply och jag lånade Simons skor och han gick barfota stackarn ( med sin nyfilade fötter) . Vi vadade i vatten och mörker hela vägen hem och även om vi hade ett paraply var vi dyblöta är vi steg in på hotellet. Nu är det dags att hoppa i säng.

Här kommer några kort från dagen

Kram kram

Tess

… Japp jag har gjort det igen och jag fattar inte riktigt vad jag tänkte på när jag på stranden i går fick mig en helkroppsmassage på en timme mitt i solen utan solskyddskräm. Ja, jag har bränt mig och jag ser minst sagt roligt ut eftersom det bara är på vänster sidan. På vänster smalben ser jag ut som en rosa gris, precis som äggen vi köpte i går, jag skojar inte och skulle det inte se så roligt ut så hade jag lagt ut ett kort men jag vägrar, jag hänvisar till kortet med dom rosa äggen = ). Ni vet jag ser ut sådär som en vit engelsman som kommer till poolen dag två och alla tittar förskrämt och tänker HERRE GUD! han måste ha skit ont, hur tänkte han…. Precis så, tänkte dom som låg vid poolen i morse när dom såg mig.

Morse och morse, vi lyckades hålla oss vakna till klockan 21 i går och vaknade utvilade klockan 10 i morse, jag kan inte erina mig om att jag i friskt tillstånd har sovit så länge på väldigt länge utan att vakna, 13 härliga timmar men då hade vi också varit vakna 32 timmar i sträck och sålänge man inte rörde på sig föll ögonen igen.

I dag har vi eller snare jag hållit mig i skuggan, Vi tog ett pass på gymet i förmiddags, jag cyklade 6 km och sedan var ja så yr i bollen att jag fick sätta mig ner, men det blev lite bättre efter en stund, Simon sprang på någon konstig maskin förmodligen helt normalt, men jag är aldrig på gym så jag har ingen aning, lite sitt up´s och ryggövningar och sedan har vi slappat vi poolen, nu ska vi ta oss en sväng ner till stranden där det blir pedikyr (massagen får vänta tills brännan har lagt sig) Men som sagt allt rött blir brunt, så det ska nog blir bra till vi kommer hem.

Soo long

Tess

För att hålla oss vakna tog vi oss en promenad till marknaden, den är på tisdag, torsdag och lördag, där fanns allt mellan himmel och jord, mestadels mat, men även kläder och annat, vi köpte en hel ananas för 20 baht vilket är 4 svenska kronor, det fanns billigare men dom var mindre. Vi köpte också rosa ägg som vi ska äta till fruktost i morgon, dock har nog inte hönan värpt dom rosa utan dom är nog färgade eller så är det något helt annat, det återstår att se i morgon.

Nu ska vi hoppa i säng och det ska bli såååå skönt

Ha en fortsatt trevlig eftermiddag hem i sverige

Nu har vi äntligen landat i Phuket och Thailand, det var en seg flygresa som började på landvetter där köerna till incheckningen var minst sagt lååååånga, som tur var hade vi boka varsin flygstol med Ving så vi kunde checka in på en automat och sedan bara gå direkt och lämna bagaget vid inchecknings disken, de 390 andra turisterna som stod i kön blängde på oss och trodde nog att vi ”knödde” oss. Herregud, jag fixar inte riktigt det här med charter massa, massa tanter som kör på en med väskan och är stressade och arga och dessutom lite nervösa, det var rena rama Sällskapsresan. När vi väl hade suttit på planet i en kvart ropade kaptenen ut i högtalaren och undrade om det fanns en läkare ombord, efter yttligare en kvart, meddelades att det var en man som av medicinska skäl inte fick följa med på resan och att dom nu var tvungna att leta redan på hans bagage som fanns någonstans i planet bland 500 andra resväskor. Min granne hade sett mannen vid incheckningen och ifrågasatte hur man kan släppa igenom honom där, han var kanonpackad och kunde knappt gå, dessutom hade han trillat och slagit upp ett stort jack i pannan och hade blod i hela pannan. ja, ja efter drygt en timme kom vi i väg och efter 11 timmar landade vi här i Phuket kl.00.45 Svensk tid, och 06.45 lokal tid.

Vi har installerat oss i vår lägenhet här på Dewa resort, vi har legat på stranden och badat solat och fått varsin helkroppsmassage på en timme. vi har ätit lunch och badat i polen, varit och handla lite mat och nu försöker vi bara hålla oss vakna, eftersom vi inte har sovit på flyget har vi snart varit vakna ett dygn och klockan är 17 här nu så vi måste hålla oss vakna en stund till.

här kommer några kort från idag !

Kram, kram

Tess

Idag bär det av mot Thailand om två timmar ska vi lämna lilla Onsala och bege oss mot Landvetter flygplats och som alltid när vi ska resa någonstans så är det med hjärtat i halsgropen som vi sladdar in på parkeringen med frisyren på sné. Alicia är installerad i Romelanda och mamma var precis här och körde Calvin till dagis. Stallet är klart och packningen med, fast vi får nog lägga till näsdroppar och näsdukar för både jag och Simon vaknade i morse vrålförkylda, Yippie ! Jaja, det kunde varit värre, det kunde ha varit vinterkräksjukan.

Ha en riktigt skön vecka allihop har vi tur kommer det lite rapporter från ett varmt och soligt Thailand.

Många Kramar Tess

Idag har det varit en helt vanlig måndag, Calvin har varit på dagis och på måndagar är dom alltid i skogen hela dagen, så det blir både mat och sovstund där, så mysigt. Eftersom han bara är på dagis 15 timmar i veckan får jag också hämta honom i skogen. Innan dess har jag varit hos Daniella och blivit av med mina gråa eller snarare vita hårstrån, ”gör vad du vill” fick hon som instruktion, och det går ju inte göra så mycket roligt med mitt hår, det är ju så mörkt, slingor syns knappt och klippa det kort vill jag inte, men det har fått en härlig färg och blivit klippt i alla fall. Jag och Alicia var en tur till Lantmännen eller Granngården som det heter och handlade lite mat till hästarna och katterna, och där blev det ett nytt regntäck till Atlanta i bara farten på Rean.

Jag har fortfarande inte packat och inte tvättat heller, ussh måste nog göra det, Simons väska är redan packad och klar vilket inte förvånar mig han är ju alltid så duktig och strukturerad, men jag ska nog hinna i kapp, hur svårt kan det va, Pass, pesetas, p-piller, piljetter och prit = )

I morgon bär det av med Alicia till Romelanda, den lilla skruttan, jag kommer att längta ihjäl mig, hon är så go nu, hon säger mamma bara hon ser mig, det är lycka i ett mammahjärta. Calvin är inte bättre han – mamma ! I Love You Too, säger han varje kväll när jag ska släcka lampan och han ska sova, världens underbaraste. Nej nu får jag sluta att vara så blödig, herre gud jag ska vara borta 9 dagar, det går ju så fort att man knapp hinner blinka.

Läkaren ringde hit i kväll för att meddela att alla proverna var bra förutom mitt järnvärde, som var ganska dåligt, men det visste jag ju sedan innan, så hon skulle skriva ut järntabletter till mig som jag ogärna äter eftersom man blir så jäkla hård i magen av dom. Jag har ju fortfarande problem efter Alicias förlossning, inga detaljer men som sagt inga järntabletter TACK ! antar att det är pest eller kolera att välja på.Hon ville komplettera med några prover så jag får ta mig en sväng dit när vi kommer hem från Thailand.

Idag när jag kom hem efter dagis hade fåglarna festat till det ordentligt på en soppåse som jag i all hast glömt utanför dörren. Det var sopor överallt så äckligt, japp Välkommen hem ! den glömmer jag inte någon mer gång.

I lördags kom en ny häst till stallet, Amanda heter ponnyn och tjejen heter Nella, så gulliga båda två så det känns jättebra, kul med lite människor i stallet, inte för att det är tomt men det är roligt när det är fullt.

Ha en skön kväll mina vänner !

Tess

Här är en fin bild på brottsplatsen = )

Men det har varit en rolig helg, i fredags var jag hemma med ett par tjejkompisar och drack vin och åt ost hos Marion, det tjötades friskt hela kvällen och jättetrevligt var det, så man var lite trött när barnen vaknade tidigt på lördagens morgon.

Simon har för vana att alltid skriva en lista med helgens projekt som han ska göra och den innefattar ganska ofta även mig, trotts det fick jag lite ledigt tid från arbetet och åka i väg med Atlanta på löshoppning. Hon var så snäll jag lastade henne helt själv körde till bort till Sjöström och på vägen mötte jag en riktig KÄRRING som verkligen inte borde sitta bakom ratten. Jag vet inte om ni vet hur det ser ut på vägen dit bort men det är en väg där man måste mötas på mötesplatser det går kanske att tränga sig förbi, men absolut inte med en stor hästtrailer, jag kom körandes över ett backkrön (uppe på backkrönet finns en mötesplats) ingen bil i sikte så jag fortsatt ner för backen, då ser jag en ganska stor grå bil typ en suv, hon verkar inte se mig och bränner förbi mötesplatsen och när hon har kört 10 meter och får syn på mig, blir hon tokig och ska försöka backa de 10 metrarna tillbaka till mötesplatsen, det går väldigt långsamt i sick sack, nästan ner i diket och hej och hå, och jag ser hur hon sitter och svär och är helt högröd i ansiktet, när hon äntligen lyckats komma till mötesplatsen, kör jag förbi och tackar snäll men ett litet leende på läpparna, vet ni vad hon gör då? blänger med den värsta blick och hytter med näven åt mig ! Lär dig kör bil KÄRRING ! kan man inte backa 10 meter med en bil ska bannemig inte ha körkort. Trodde hon att jag skulle backa 75 meter med en hästtrailer, inte för att jag inte kan , men glöm det!!!!

På lördags kväll var vi bjudna på Halloween Fest hem till Magdalena och Pålle, så trevligt och vad dom hade fixat, vi samlades ute på deras bakgård, där det brann eldar och var pyntat med pumpor, spöken och annat hemskt, vi grillade korv och sedan var det dags för spökpromenad i skogen huuuuuu ! Högtalare spelade hemsk musik, drog man i ett snöre reste sig en döing från marken, i en likkista låg en pumpa med godis och öppnade man dörren till vedboden satt ett lik som hade såga av sig fingrarna i en såg huu, riktigt läskigt på riktigt. Sedan serverades det paj i alla olika former och smaker, och morotskaka. Tack Magdalena & Pålle ! Vilket arbete ni hade lagt ner, och tack för att vi fick komma. Supertrevligt.

Idag har jag och Calvin varit och tvättat och dammsugit bilen, handlat mat och tagit en snabbis på Free Port. Atlanta har fått sig en tur i paddoken och idag har jag hoppat upp och ner säkert sex, sju gånger på henne och dessutom hängt ett halvt varv i paddoken, inte en reaktion, tror faktiskt att jag nog ska klara av detta på egen hand bara någon hjälper mig att hålla i där fram när jag ska upp, så det inte blir som med Woody!

– Kommer du ihåg, Marion?

Ja jag ska ta det snabbt, klantig som jag var drog jag foten i ändan på honom när jag skulle slänga över benet och han satt av i full galopp, där satt jag utan tyglar och insåg att det gick bara fortare och fortare och till slut flög jag av bakåt och landade på armbågen och sedan blev det akuten…

Atlanta har i alla fall förtjänat både en och två guldstjärnor idag.

Nu i kväll har jag packat barnens väskor, herregud vad saker man ska packa för att vara borta 9 dagar, bara Alicia har 28 barnmats burkar nerpackat i sin väska. tur att vi inte ska släpa med allt det där till Thailand utan bara till Romelanda.

När jag skulle ner och kvällsfodra för en stund sedan höll jag på och skita ner mig, jisses vad jag är mörkrädd och bättre blir det inte när det står en råbock precis utanför stallet och bara skriker eller snarare skäller och bäcksvart är det så man ser inte någonting och ju närmare jag kom dessto värre blev det, kunde den inte bara lägga benen på ryggen och springa därifrån, men inte, nej skräm Therese lite till så snart får jag ta med mig Simon varje kväll, tror inte att han är så pigg på det.

Nu ska jag ta tag i min egen packning, i morgon är det dagis för Calvins del och jag ska klippa mig och gömma ett helt gäng med gråa hårstrån.

Ha en skön kväll

Kram Tess

Jag har suttit och letat efter några bilder på hårddiskarna till en fotokalender och fastnade givetvis på massa annat. Jag hittade massa gamla kort på mina hästar, hundar och katter som av olika anledningar inte finns kvar här längre, några har fått nya hem men dom flesta har blivit små änglar och finns uppe bland molnen, ussh vad jobbit det blev när jag hittade alla kort och insåg att dom betytt så oerhört mycket för mig, jag fick en klump i halsen och en tår i ögat när jag hittade ett kort på min lilla hund Yumyum, världens underbaraste hund på alla sätt, och Molly som verkligen var speciell men som också har en plats i hjärtat, hon dog två dagar innan Calvin föddes.

Jag hittade kort på min första ponny, Indiana eller ”Pepsi Bright” som hon hette en liten skäck som inte var så snäll, hon bet alla, men som har lärt mig så mycket om ansvar om att man faktiskt måste ta hand om ett djur när man har skaffat det. Jag hittade kort på min fantastiska ponny Diamond som jag fick ha i 21år och hennes två föl Woody & Wilma som finns hos andra ägare idag, jag hittade kort på en häst vi kallade Quinnie som var här några år och om hon lever så finns hon i Norge. Jag hittade kort på Cross som så tragiskt bröt lårbenen i hagen när jag var i Helsingborg och tävlade med Ulle, det var kanske bra att jag inte var hemma då, räddningstjänsten och brandkåren var här för att försöka få upp honom på benen och när dom efter allt jobb insåg att han brutit benet fick vi avliva honom efter 6 timmar liggandes i hagen i snön.

Jag hittade kort på min fina D-ponny hingst Frej, han var fantastik att rida men väldigt bestämd och så lilla, lilla Ludde hästen men det största hjärtat i världen han köpte jag i Belgien när han var 3år, han finns hos min vän Rebecka idag och är snart 18 år gammal

Det finns ett helt gäng till och alla har sin speciella plats och när man får se kort på dom kommer man ihåg allt kul man har haft tillsammans och vist blir dom som familjemedlemmar och det är jättejobbigt när dom försvinner, det är många som inte förstår det där, men alla som har haft djur vet vad jag pratar om.

Här kommer några kort på mina familjemedlemmar.

Glömde ju berätta en söt sak som hände i natt. Calvin kommer ju alltid smygandes vid 2-3 tiden varje natt och så också i natt. Han säger – mamma, det hänger en krokodil på min stol och den är läskig, kryper upp i sängen mellan mig och Simon och somnar. Efter ett tag sätter han sig upp, tittar ut genom fönster och säger- titta mamma, pappa, STJÄRNOR! Sedan sjunger han hela blinka lilla sjärna, säger – jag älskar mamma och pappa och lägger sig ner och sover. Så sött

Det är precis vad jag är och det är kanske inget som jag har lagt så stor vikt vid, allmänt trött och lite yrsel och dessutom har jag en konstig känsla i halsen, det känns som om blodkärlen är för trånga så det pulserar och känns som om dom ska spricka. ( gud så dumt det låter) Men jag ringde i alla fall Vårdcentralen för att boka en vanlig hälsoundersökning, vi brukar göra det med jobbet, men det har inte blivit av på några år, så jag tänkte att det kanske var bra. Jag vet ju att jag har väldigt dåligt blodvärde sedan innan och efter att Alicias hade fötts var det så dåligt att jag fick blodtransfusioner på BB. Så jag tänkte att det kanske var bra att kolla upp för det är det ju ingen som gjort sedan dess och med dåligt blodvärde och väldigt lågt blodtryck blir man ju lite yr i bollen.

Men sjuksköterskan tyckte nog att jag inte skulle vänta på en hälsoundersökning utan söka för min yrsel. Så i morse fick Simon vara hemma på morgonen och passa barnen en stund så jag kunde besöka farbror doktorn. Som vanligt hittade dom inga fel, läkaren tog en jäkla massa blodprover 8 rör fulla och som vanligt får dom sticka i alla blodkärl dom hittar för att lyckas, känner mig som en nåldyna och jag som är spruträdd.

Vet inte riktigt vad jag ska tro, jag har blivit hemskickad flera gånger då man inte hittat något fel och sedan har det visat sig att jag haft körtelfeber, sköldkörtelinflammation och en gång då jag tillslut fick diagnos Sudden deafness (en trasig hörselnerv som gjort att jag nästan är döv på höger öra) Dom tror nog att jag är hypokondriker, men hittar dom inte felet och det inte blir bättre måste man ju för fanken kunna reklamera, eller ??? Jaja, jag är inte så oroad över lite yrsel osv, men man vill ju gärna må bra. Det som inte dödar det härdar.

Efter läkarbesöket var vi på Noas Ark, klappade djuren, grillade korv, åkte häst och vagn och annat kul, väl hemma blev det Chokladbollsbak och inte så förvånad blev jag när jag tillslut stod där själv och kletade medans barnen försvunnit upp på övervåningen för att leka med lego.

Ärtan har fått sig en tur med Isabelle i dag, tjejen som ska ta hand om henne när vi åker till Thailand och Atlanta fick ta sig en sväng i skritten idag. Barnen har precis somnat, Simon ska ut och springa och jag ska nog helt enkelt slänga mig på soffan och inte göra något alls, låter som en bar idé eller hur?

Ha en riktigt härlig kväll

Tessitess (klenisen)

Jag fattar inte varför jag aldrig lär mig att jag ALDRIG ska lägga något på biltaket. Jag vet inte hur många gånger jag har gjort det och åkt iväg, för att nämna några: min plånbok har åkt från Bilia i Sisjön hela 158:an, småvägarna över Lunna liggandes på taket och utanför Bränna trillade den av och bilen bakom stannade och tog upp den. Min Iphone har också åkt på biltaket från Tjolöholms Slott på E6:an i 120 km/timmen, den klarade sig hela vägen hem och dessutom hade den övernattat där i regnet, inget fel på den. Mina husnycklar har också åkt till affären och hem igen, tänk att dom klarade sig och idag har min kamera åkt från Noas Ark på biltaket hela vägen hem, dessutom har jag sprungit runt och letat efter den hela eftermiddagen och vänt upp och ner på allt i hela huset, jag har till och med letat i genom hela bilen, men hittade den så klart inte.

Så när Simon kommer hem, frågar jag honom om han sett min kamera, då säger han lite ironiskt

– har du kollat på biltaket?, Pinsamt där låg den i mörkret och var alldeles blöt.

Undra hur mycket jag har tappat som jag har lagt på taket och förmodligen glömt av…

Nej skärpning Therese!!!!!

Idag har jag hällt i mig de härliga drickvaccinet Dukoral, smakar skit men ett onödigt ont om man är livrädd för att kräkas. Ja nästa onsdag lyfter planet mot Thailand och Phuket, 12 timmars flygtid.. suck och jag som är flygrädd det kommer bli 12 långa timmar. Det som är skönt är att det är direktflyg Landvetter-Phuket och lägenheten där vi ska bo ligger 10 minuter med taxi från flygplatsen, så det blir i alla fall inte 2 timmar med buss dessutom ; ) . Fattar inte varför jag utsätter mig för dom här långa flygningarna, det var samma när vi var på Maldiverna förra sommaren och till Peking hösten innan. Jag brukar intala mig att det är jättesäkert att flyga och att det är troligare att jag dör i en bilolycka, men varje gång jag sitter där på planet ångrar jag mig, någon gång måste det ju störta och jag är övertygad att det är nu det händer.

Sedan kommer jag ju förstås att sakna våra små gullungar. Även om jag vet att dom har det toppen där dom är och förmodligen inte längtar ett dug efter mig, men det lite jobbigt att vara borta så länge, sedan har vi ju faktisk varit ute och rest ganska mycket utan våra barn så det är ju inget främmande och 9 dagar ska vi väl klara av, 11 dagar är det längsta då vi var på Maldiverna och sedan har vi varit i Peking, Tromsö och massa massa helger då barnen har varit hos sin mor och farföräldrar. Men jag är nog en person som behöver ganska mycket egentid för att må bra, Stallet är som rena balsamen för min själ och resorna med Simon då vi bara få rå om varandra kan inte vara bättre, glada, utvilade och fulla med energi blir det så mycket bättre, jag tror alla behöver vara utan sina barn i bland det är bara nyttigt.

Nu ska vi snart packa in oss i bilen och åka till Kungsbacka bibliotek och där ska vi träffa Malin & Alvalovisa och ta en liten lunch, sedan ska jag ta mig en sväng till Mölndal och UPS och hämta upp lite kort och fotoböcker som jag beställt från Apple. En sväng mer till mamma blir det säkert med så Calvin får leka med kusinerna.

Ha en bra dag

Kram Tess

Idag har kusinerna Alwar & Wilmer varit här och jag har fått hjälp med det mesta som att kratta löv, mocka och göra mat till hästarna, ge hästarna lunch i hagarna. Det tog dock lite längre tid än om man gör det själv, med tre hjälpredor som gärna vill busa mitt i allt, dom hoppade i lövhögarna, kasta löv hejvilt omkring sig, skulle åka i skottkärran, åka på spånkärran, springa runt i skrittmaskinen, jaga katterna och ja säg det dom inte har gjort, men jag tror att dom hade kul. Vi skulle ha gjort i ordning pumporna till ljuslyktor och så lovade jag att vi skulle baka chokladbollar, men vi får göra det på torsdag eller i morgon istället för vi han inte med allt.

Här kommer lite kort från dagen