Välkommen till Kastanjegården

Tänk att den här dagen äntligen snart är slut, trodde faktisk att det skulle vara fredagen den 24:e augusti resten av mitt liv.

Dagen började med att klockan ringde i vanlig ordning och för första gången på länge var det klockan vi vaknade av och inte barnen. Simon tog med Calvin och lämnade honom nere hos mamma innan han styrde kosan mot Marstrand och jag och Alicia åkte söder ut mot Varberg och sjuhuset.

Väl framme på sjukhuset var vi tio minuter tidiga (kors i taket) och fick komma in på röntgen med en gång det tog nog fem minuter och så var de klart, så 09.05 var vi klara. Vi blev hänvisade till ortopeden där vi skulle få träffa läkaren. När vi kom dit fick vi information om att vi hade tid först klockan 10.00, så det var bara att vänta, vi tog en promenad till Cafét och tog en fika och var tillbaka 09.50 efter att ha väntat 20 minuter fick vi information om att dom var en halvtimme sena och inte förrän 11.20 fick vi komma in i väntrummet och tio minuter senare kom läkaren.

Han meddelade att det såg bra ut på röntgen, det låg fortfarande ”rätt” Alicia blev av med sin mitella, men han ville att vi skulle hålla henne hemma från dagis i två veckor till eftersom man inte vill äventyra att det flyttar sig (det går ju inte att gipsa) Vilket ställer till det ganska mycket för oss i vår tillvaro just nu. Jag har ju börja jobba och har meddelat mitt jobb att jag kan jobba heltid 100% två veckor framöver eftersom Simon är hemma och skolar in Alicia på dagis. Simon har meddelat sitt jobb att han börjar jobba om två veckor efter sin sjukskrivning och semester, nu verkar det som om vi får lösa det så att Simon får börja jobba två veckor tidigare, gulliga mamma har lovat att passa Alicia på dagarna i två veckor och Calvin får vara heltid på dagis, något som känns sådär eftersom han inte har varit på dagis på fyra månader med tanke på Simons sjukdom så vi hade ju tänkt att han skulle få en smygstart med Alicia. Sedan får vi hoppas att Simon kan flytta sin pappaledighet två veckor och skola in Alicia senare, Inte ultimat på något sätt, men vad ska vi göra?? Jaja.

När vi väl var klara var det bara att hoppa in i bilen köra hem till Onsala lämna Alicia hos mamma och Calvin, byta bil och flytta över alla saker, åka in till jobbet och jag han precis till planeringsmötet kl.14.00 en snabb korv med bröd på 7:ans till lunch, vid 17.30-tiden in i bilen igen fullt ös till Lantmännen för att handla spån till stallet, hem och lämna det, ner till mamma och stanna i affären för att köpa mat på vägen, hämta Calvin, byta bil igen, hem, äta, ut och mocka och fixa stallet, in igen och ut igen, Plocka ur hela bilen inklusive bilbarnstolar flytta dessa till pappas bil som han kom och lämnade, in igen med alla saker, myskväll med Calvin på soffan och NU SKA JAG BARA SOOOOOOVA!

Imorgon bitt kommer mamma och pappa kl 07.00 och lämnar Alicia som fick sova över hos dom eftersom jag inte var där förrän efter 19-tiden så hade hon redan fått pyjamas och välling. Innan dom kommer i morgon måste jag ha hunnit fodra och släppa ut hästarna, eftersom Simon inte är hemma och mamma och pappa åker till Mora, så har jag ingen barnvakt. Så jag hoppas att Calvin vaknar tidigt så får han följa med ut i stallet, känns ju inte så snällt att väcka honom och dra ut honom i stallet kl.06.00.

Ja det har varit lite hektiskt idag kan man säga, dessutom har hela veckan varit fullt upp, jag håller på att sätta mig in i massa, för mig, nya projekt på jobbet och det känns som om det sprutar ur öron, ögon och lite överallt det får helt enkelt inte plats mer information i min hjärna, men det är jättekul.

Ha en skön helg och passa på att njuta , men vet aldrig när man biter i en körsbärslikör med besk eftersmak.

Kram,Kram Tess

I morgon är det fredag, Yippie ! Tänk vad man uppskattar helgerna när man jobbar, när man är mammaledig är alla dagar likadana. Första veckan på jobbet är till enda och det känns bra trotts att jag är fruktansvärt trött i huvudet, hjärnan har helt enkelt inte vant sig vid det extremt höga tempot.

Simon och barnen kom hem idag efter 4 dagar på Rom, jag har haft fullt upp med jobb så jag har knappt hunnit längta efter dom men när jag kom hem efter jobbet idag och såg dom små gullungarna sitta i trappan och vinka och slänga slängpussar till mig fick jag nästan ont i hjärtat.

45 minuter med barnen blev det idag, ussh det känns inte så bra men det är bara att vänja sig det är så det kommer att bli. Hämta på dagis, hem och laga mat, lite bolibompa och sedan är det sängen. Jag kommer dock att vara ledig på onsdagar så då får vi lite kvalitetstid tillsammans och det känns i allafall jättebra.

Idag har jag beställt en säng till Alicia av Veronica på Ljusa Rum i Dalarna, tror jag har skrivit det många gånger här men hon gör fantastiska saker, dop och bröllopspresenter målar massa gamla fina möbler osv, osv ta en titt på hennes blogg om inte annat får man massa inspiration. http://ljusarum.blogspot.se

I morgon fredag är det dags att åka er till Varberg och ortopeden med Alicia och kolla upp hennes brutna arm, vi ska vara där ner kl.09.15 efter det är det fullt ös hem och lämna av Alicia hemma hos mamma som ska passa barnen i morgon och sedan in till Göteborg och jobba. Simon ska segla till Skagen tidigt i morgon bitti så vi blir själva hela helgen, jag och barnen. Mamma och Pappa åker upp till Mora för att lämna vår bil som min bror ska sälja och pappa lämnar sin bil här som ska få bli vår nya bil.

Hoppas ni har haft en härlig vecka

Kram Tess

…med nitton månader?? Hur gick det så fort? Idag ringde klockan 05.45 och det var dags att efter nitton månaders mammaledighet gå tillbaka till jobbet.

Det känns som att livet idag helt plötsligt blev väldigt annorlunda på gott och ont.

Det var jättekul att komma tillbaka till Stendahls, mycket roligare än jag trott. På Jobbet var det fullt ös från början idag, en macka i köket på stående fot och sedan in på mitt kontor ( Ja, mina vänner jag har fått ett eget rum), känns ju lyxigt även om jag är väldigt social och gärna sitter nära dom i min arbetsgrupp ute i kontorslandskapet, men jag klagar inte, det är toppen.

Jag fick min dator, hittade min flyttlåda med saker i förrådet, packade upp och sedan var det dags för måndagsmöte med arbetsteamet, mötena avlöst varandra och jag satt även med i två rekryteringsmöten, en snabblunch på 7:ans Gatukök som bestod av en kokt korv med bröd och sedan var plötsligt klockan 17.30, I morgon åker jag på kundbesök till Husqvarna och sedan har vi ett möte på eftermiddagen på byrån, så någon lugn ”slow start” blev det inte, men det är lika bra det. Det känns att hjärna gått på lite halvfart ett bra tag för när jag åkte hem var jag såååå trött i huvudet.

Simon har åkt till Rom med barnen och kommer hem på onsdag kväll och på torsdag ska Alicia till BVC och träffa läkaren och vaccineras, sedan har vi även fått en remiss till ortopeden i Varberg med hennes brutna arm. På måndag nästa vecka är det dags att skola in henne på dagis och sedan är ekorrhjulet i gång.

Dags att hoppa i säng så jag inte försover mig i morgon och kommer försent till mötet, nu kan man ju dessutom inte bara dra upp håret i en knut och dra på sig mysbyxorna och fleccetröjan och dra, nu ska här på med finkläder, sminkas och donas så blir lite snygg dessutom och det tar ju en jädrans massa tid.

Ha en skön kväll och var rädda om varandra

Kram Tess

P.s ni missade väl inte Dallas

I Lördags var vi på bröllop på Marstrand. Patrik och Maria sa ja till varandra i Marstrands Kyrka och sedan blev det bröllopsfest på Carlstens Fästning, där jag och Simon också checkade in för att spendera natten.

Det var en jättefin vigsel och när tonerna av Ulf Lundells ”Kärleken för oss samman” började spelas fick jag gåshud på hela kroppen.

Efter kyrkan tågade alla gäster upp till fästningen där det blev champagne och lite mingel, Patrik fick fyra av en av dom stora kanonerna och sedan blev det rundvandring och guidad tur i fängelsehålorna i Lasse Majas kök och i omgivningarna på fästningen.

Turen slutade längst upp i tornet där det var uppdukat i festlokalen, det blev middag som innehöll allt ett bröllop ska, tal, spex, sång och det skålade en hel del.

Efter middagen dansades det bröllopsvals, åts bröllopstårta och sedan var festen i full gång. Bandet som hette Punc drog igång publiken och det dansades hej vilt in på småtimmarna.

På söndagen var vi nere på Grand Hotell och åt frukost med bröllopsparet och sedan begav vi oss mot färjan och fastlandet för att åka till Romelanda och hämta upp barnen som varit hos Simons syster Malin.

Väl hemma igen vid 15-tiden var jag så trött och seg att jag efter stalltjänsten var tvungen att lägga mig på sängen (Jag skulle vid det tillfället kunna somna ståendes) När barnen somnat blev det en stund i soffan och sedan hopp i säng.

Kan bara summera helgen som en mycket härlig helg med ett fantastiskt bröllop!

Tack Patrik & Maria för att vi fick dela den med er.

// Tess

Hur går det ? Jo tack det går ju SÅDÄR!

Jag vet inte riktigt hur andras barn är men vår lilla busunge Alicia vill inte ha sin arm i en mitella, det är en sak som är säkert. Jag undrar dock om andra 18 månaders barn snällt gå med på det eftersom det ordineras?!

I går höll vi på hela dagen med att försöka komma på något bra knep för att hon skulle tycka det var roligt att ha armen i mitellan, men jag tror rekordet var cirka 10 sekunder och det var framför tvn, sedan åkte den av och av och av och av igen. Vi har också försökt få henne att ha ett lite armband på handen som är skadad för att det lättare ska gå och se vilken arm det är, men det åkte av och av och av igen, sedan försökte vi med ett bandage och även ett till kaninen, men det åkte av det med och arg blev hon också. Så tillslut sa Simon att vi får ta en tuschpenna och rita ett stort kryss på armen när hon sover. Det är behövs för att man inte ska lyfta hennes arm, eller hålla henne i ”fel” arm osv, det är så lätt gjort och man är ju livrädd för att den ska hoppa snett så man tvingas söva henne för att lägga det till rätta igen. Dessutom är det ett evigt passande så hon inte ska trilla, försöka ta sig upp i soffor, på stolar och annat för egen hand för det kan hon inte och trilla med armen i en mitella och inte kunna ta emot sig blir ju inte heller så bra, så det är minsann ett helt projekt det här med den lilla armen.

Idag fick jag dock två tatueringar av tandläkaren när jag var där ( ja, ni hörde rätt, jag fick dom för att jag var duktigt, då ska det tilläggas att jag har tandläkarskräck av inte denna värld) så nu har Calvin fått en på armen och då ville ju Alicia också ha en på sin arm, så nu är den skadade armen märkt i form av en tigertatuering.

Simon har lyckats ”bygga om” mitellan idag och vi passade på att sätta på den när hon sov middag och vips, så fick den sitta hela eftermiddagen, men vi får väl se hur det går i morgon…..

Jag hoppas att det ska gå fort, det är så synd om henne, i bland glömmer hon av sig och tar emot med armen och då skriker hon och blir ledsen och på kvällen när hon ska sova försöker hon resa sig i sängen men det går ju inte heller då kommer också tårarna.

Hon är dock en riktigt liten kämpe och försöker hänga med på allt och leka som vanligt fast det blir ju att hon gör allt med sin högerarm i stället och det är ju inte alltid så lätt.

Jag slog upp tidningen i går och fick se att Alicia tydligen inte var något ovanligt, på Närakuten i Kungsbacka missar man tydligen det mesta och ju fler jag pratar med ju värre saker får jag höra, konstigt att inte någon gör något åt det. Skandal rent ut sagt.

// Tess

… armen var ju AV för fanken. Skicka inte hem någon och säg – ”Hon har ju inte brutit något, det ser du väl, hon går ju helt obehindrat”. Om du inte är 200% säker.

Simon ringde precis och läkarn hade återigen sagt att det är inget brutet, hon kan ju lyfta en nektarin över huvudet men han hade stått på sig och bett dom röntga axeln och överarmen trotts att det inte var bra. Och vips, där var det ett benbrott.

Alicia har brutit vänster överarmen i närheten av axeln, man kan inte gipsa detta utan hon ska gå med en mitella i 7-9 dagar och sedan blir det ett återbesök på ortopeden i Varberg och sedan får vi se hur det blir.

Kan inte annat än att bli lite förbannad, ska behöva vara envis som en åsna och en ”pain in the as” för att dom ska göra ett bra jobb, nästa gång är det inte ”bara” ett benbrott som missas utan kanske något mycket värre.

Alicia har nu kommit hem sovit en kvart i vagnen och släng mitellan åt skogen, så hur det här ska gå vet jag inte, jag får helt enkelt hitta på något.

I går var vi nere på Tjolöholm och badade. Simon och barnen gick upp till Cafét vid näckrosdammen och köpte glass och när dom skulle tillbaka sprang baren ned för den branta gräsbacken nedanför slottet och lilla Alicia trillade och slog en kullerbytta. Hon började skrika ajajaj och var ledsen ganska länge efteråt, Alicia är oftast en ganska tuff tjej. Hon trillar och slår sig men reser bara på sig och springer vidare så hon är ganska tålig om man jämför med Calvin. Jag fick känslan att något inte var som det skulle men det var svårt att härleda det till något speciellt ställe, hon sa ajajaj när jag skulle hålla henne i handen osv. Jag tyckte att armen hängde lite konstigt men hon använde den och i bland verkade det som om allt var bra.

Jag ringde ändå sjukvårdsupplysingen som tycket ett vi skulle åka in till Akuten och be någon titta på det.

På Akuten var det nästa ingen kö alls i det fina vädret och vi behövde inte vänta särskilt länge innan vi fick komma in, jag förklarade för tjejen i receptionen om vad som hade hänt och att jag vet inte var hon har slagit sig eftersom jag inte såg vad som hände, men att hon verkade ha ont i armen. Vi fick komma in på ett väntrum – ”så slipper ni sitta där ut och bli smittade” sa sjuksystern, och det tackar man för.

När läkaren kom fick jag snabbt redogöra igen vad som hänt jag sa också att jag tyckte att hon var lite påverkad, normalt sätt brukar hon vara ganska vild och springa omkring.

Läkaren klämde på hennes vadben och sedan klämde han på den vänstra armbågen och då reagerade hon med att dra den intill sig.

– Ja det är armbågen, vi får röntga den

Som tur var, var dom väldigt snälla på röntgen och stannade kvar så att vi slapp åka ner till Varberg, eftersom dom stängde 16.00 och vi var där 16.10.

Alicia skrek som en stucken gris när vi skulle röntga armen, och tillslut fick dom kalla på en extra syster för att hålla fast henne, usssh det var inte roligt, men det måste göras.

Vi fick sitta ner i väntrummet, och sedan ville dom även röntga andra armbågen för att ha något att jämföra med, så det vara bara in igen och samma procedur.

Tillbaka till läkaren som bara sa. – Det såg bra ut med vi ringer er i morgon bitti, du ser ju själv den ungen har inte brutit något hon går ju helt obehindrat.

Men jag kan också GÅ helt obehindrat fast jag har ont i armen!

I går kväll vid 21-tiden ringde dom från sjukhuset och jag misstänker att någon annan läkare också titta på bilderna och dom såg bra ut så det ska inte vara några problem meddelar sjuksyster mig, men när jag säger att armen är inte bra, hon har fortfarande väldigt ont och kan inte lyfta den vänstra armen över huvudet den liksom bara hänger, säger hon att vi får komma in i morgon bitti igen.

I morse vid 08.00 tiden åkte Simon in med Alicia igen till Akuten, nu vid 10.30 tiden hade dom fortfarande inte träffat någon läkare men fått information om att man helst inte vill röntga små barn, Ja ha, så för att läkaren i går inte skötte sitt jobb och inte kollade ordentligt så gör man inget idag, om han kanske hade tagit av henne tröjan eller kanske bara klämt lite längre upp, eller sett om den var svullen eller bett henne hålla upp armarna så kanske han hade kunna röntga hela armen på en gång i stället.

Nu behöver det ju inte vara så att den är bruten, men något fel är det och då tycker jag att man reder ut det ordentligt, om vi nu åker därifrån utan att röntga armen och det sedan visar sig att den var bruten, ska hon få gå med det då??? eller hur tänker dom. Hur som tyckte jag att läkaren på akuten var väldigt nochalant, han slutade nog 16.00 och ville gå hem…

Vi får väl se vad som händer idag men ett bra bemötande och en fullgod undersökning är väl det minsta man kan begära oavsett bruten arm eller ej… GRrrrr

I Lördags var det dags för Marias möhippa, det är alltid roligt att träffa alla tjejer innan, så blir det trevligare när man ses på bröllopet och vet vilka alla är. Jag ansvarade för fotograferingen under dagen, kvällen och natten. Vi träffades på Bohus fästning vid 08.30-tiden där det blev Champagne frukost med brudparet som kidnappats och gemensamt körts till fästningen i en limousin. Brudparet fick måla av varandra och sedan bar det av var och en på sitt håll. Tjejgänget åkte till Göteborgs Gocartcenter och sedan vidare till Marstrands Havshotell där blev det lunch och sedan några timmar på spat. Bussen gick sedan vidare mot Stenungsund och Stenungsbaden. Middag på Kookaburra och party avslutade en riktigt lyckad dag men fint väder, trevligt sällskap och massa skratt.

Vart tog jag vägen ?? Ja det undrar jag med ! Det har helt enkelt inte funnits tid att uppdatera er om livet just nu, men nu sover Alicia lite middag och Calvin och Simon krattar gräsmattan, så då passar jag på.

Det är fullt ös och planering på högvarv då dagis börjar om två veckor för båda barnen, Alicia ska skolas in och Calvin börjar samtidigt. Jag börjar jobba på måndag och Simon om tre veckor. Så nu börjar det pusslas med tider, hämtningar och lämningar på dagis, stallet och hästarna ska skötas och man har helt plötsligt ett jobb upp på det. Det kommer nog att ta ett tag innan man kommer in i bra rutiner som fungerar för alla men det ska förhoppningsvis gå bra.

Jag letar efter lite stallhjälp som kan hjälpa mig två dagar i veckan, så jag vet att jag kan stanna på jobbet dessa dagar och inte behöva stressa hem till hästarna utan att det blir mockat, fixat mat och att Ärtan och Atlanta får röra på sig och det får ju bli dom två dagarna som Simon hämtar barnen på dagis. Jaja det löser sig alltid.

Förra veckan hade vi lite middag i ladan, som nu blivit vår nya ”festlokal”, tänk att vi har bott här i femton år och aldrig kommit på tanken förrän nu. Det har meckats med tält som har blåst i väg och det har regnat in i sömmarna på tältet, kallt som attan framåt småtimmarna de åren vi har haft kräftskivor, men nu är det slut med det. Kanske blir det rentutav en glöggfest i ladan i december.

I går var jag och fixade min naglar så att dom blir fina till Patrik och Marias bröllop på lördag. Då ska vi infinna oss i Marstrands Kyrka för att se dom säga JA! till varandra och sedan blir det bröllopsfest på Carlstens Fästning. Det ska bli så kul!

I går blev det inte mycket gjort på torpet, samtidigt var det ganska skönt att inte göra något alls, det är väldigt sällan jag tillåter mig själv att vara inne och ligga på soffan mitt på dagen, nästan aldrig faktiskt om det inte är så att jag är sjuk. Det blev en sväng till Lantmännen i alla fall för att inhandla lite foder till hästarna och på vägen hem handlades det mat till kylskåpet.

Jag och Ärtan tog oss en skrittur som höll på att sluta illa, när vi kommit upp till cykelbanan vid kyrkan får vi möte med en brandbil på utryckning fort gick det och tjöt som bara den och jag kunde inte ta mig i från cykelbana utan mötte detta härliga ekipage, Ärtan vände om i full galopp och blev lite stressad så jag satt lite löst i sadel ett tag, men hon lugnade snabbt ner sig så det gick bra, hon är ju inte rädd för varken bilar, lastbilar eller motorcyklar, men jag förstår att hon reagerade på brandbilen. Den körde såå fort och så nära.

I morse var jag uppe på vårdcentralen för att se om jag kunde få lite hjälp med min arm som jag haft ont i sendan i början på maj, det blir liksom inte bättre och det gör ont nästan hela tiden. Jag trodde ju själv att jag fått en tennisarmbåge, vilket visade sig stämma efter att varit hos läkaren max två minuter och 150:- fattigare konstaterade läkaren att jag fått en tennisarmbåge och att det oftast tar tid att bli av med.

– Ett till två år får du räkna med om du har otur, sådant här kan ta tid, sa läkaren.

– ETT TILL TVÅ ÅR ! skojar du???

– Nej, du kan ringa sjukgymnastiken om du vill så kan det kanske gå lite fortare om du tränar upp armen, förr gav vi kortisonsprutor men vi gör inte det längre för det är inte bra och smärtan kommer alltid tillbaka

– Ok, jag ringer en sjukgymnast, Tack och hej !

Sjukgymnastiken hade telefontid mellan 11.14 och 11.25 (11.00-11.30) och den missade jag givetvis så jag får väl göra ett försök att komma ihåg det i morgon igen.

I dag har vi varit hemma och hälsat på familjen Attvik, Calvin och Olivia har hoppat på studsmattan, ätit glass och hamburgare, spelat fiskespelet, men det bästa av allt, fångat grodor vid dammen. Så fem små grodor fick snällt följa med i en burk hem till Kastanjegården. Grodorna har fått ett större hem i form av en avsågad klortank som tidigare används som barnpool här hemma, men nu har det fått bli grodhem. Grodorna är väldigt viktiga enligt Calvin och Alicia får bara titta på dom när han är med.

Tack snälla Anna för en jättemysig dag med lunch och trevligt sällskap och roligt att vi fick se lilla Ester vaken idag med.

Nu på eftermiddagen har vi varit inne på Bilia och lämnat in Simons bil som gick sönder i måndags hoppas att vi får tillbaka den snart, barnen sover och hästarna har fått kvällsmat, så nu återstår bara lite kvällsmys i soffan innan det blir sängen för min del.

I morgon har vi inget planerat, men om det inte blir så bra väder har jag tänkt att röja alla garderober, det behövs både barnens och min egen, men jag tror det blir fint = )

Ha en härlig kväll

Kram Tess

I morse strax innan fem vaknade både jag och Simon av att huset skakade, inte för att någon av oss trodde att det var ett jordskalv vi vaknat av men vaknade gjorde vi båda två, jag konstaterade att jag förmodligen hade drömt och eftersom man är näst intill medvetslös vid den tiden somnade jag snabbt om igen, det samma gällde för Simon men han funderade på om flygen gick så tidigt och fick för sig att det måste ha varit ett lågt flygande flyplan som bromsade hårt eller att Calvin låg och sparkade. Inte förrän vid frukosten när vi läste GP på nätet förstod vi att det var ett jordskalv vi känt, lite läskigt för det var så tydligt och det skakade ganska rejält eftersom vi vaknade av det.

Idag har jag släppt ut hästarna och sedan tog jag och Ärtan oss en långtur, sedan blev det lunch och sedan mötte vi upp, Malin, Jörgen och Tindra inne på Liseberg. Vi hade ju tänkt att åka ut till Rörtången idag, men med tanke på vädret så flyttade vi fram det. På Liseberg stod regnet som spö i backen när vi kom dit och det fortsatte att regna nästa hela tiden, men ”spöregn=inga köer”, så barnen hade jättekul och fick verkligen valuta för sina åkpass, dom åkte flygplan, smågrodorna (säkert 15 gånger) farfars bilar, radiobilarna, flygande elefanter, sagoslottet om och om och om igen. Alicia fick vi byta kläder på två gånger då hon var genomblöt, tillslut fick vi köpa en regnponcho i vuxen storlek ( alla barn storlekar var slut på hela Liseberg) och knyta upp den med presentsnören. När vi vi 20.30 tiden lämnade Liseberg sken solen och när vi kört en bit började bilen krångla ”Motorfel service omgående” började lysa, så vi fick köra in på Sandsjöbacka för att se om vi kunde hitta något fel. Bilen gick långsamt hem, men vi kom hem tack och lov !

Barnen sover nu gott i sina sängar och i morgon blir det förhoppningsvis lite bättre väder och vad vi hittar på då vet man aldrig !

Ha en skön kväll !

Kram Tess

I fredags kväll hade vi lite vänner och familj här på en sommarfest som verkligen blev lyckad inte minst för att det var en varm solig och härlig sommarkväll och vädret visade sig från sin bästa sida. Det blev lite sommarbuffé uppdukat i ladan. Senare på kvällen grillades det korv med bröd, marchmallows och det dansades en hel del. När sist gästerna gick hem vid 04-tiden tog jag och Simon oss en sista dans i ladan släckte alla marschaller och eldar och hoppade i sängen. Tack alla som kom och gjorde kvällen så mysig på alla sätt och Tack Lena för hjälpen med städningen innan ni gick hem, det var guld värt när man vaknade på morgonen inte allt för pigg .

I går blev det inte många knop gjorda, vi städade mest, tog en fika med Charlotta och Ola på altanen och sedan åkte vi till Särö och tittade på deras husbygge som håller på att ta form efter det blev det middag på Blomstermåla i solen och igår kväll somnade jag på soffan klockan 21 jäkligt trött.

Idag har vi inget speciellt på schemat, fortsatt städning, hästarna ska få komma ut i sina hagar, vi pratade om att kanske tälta i natt, men vi får se hur det blir med det. Det är mest för Calvins skull, vi har pratat om det länge och lovat honom att vi ska tälta så då får man ju håla det.

Ha en skön söndag !

Kram Tess

Nu närmar det sig, snart är det september och då någon gång ska vi får ett besked på om vår lilla fina Kastanjegård får stå kvar. Jag skulle inte bli förvånad om det dröjer långt in i november innan det kommer, vi har ju hört det förut om vi säger så.

Jag kan inte vänja mig vi tanken att vårt hem kanske inte ska få finnas kvar, utan rivas och köras över av en stor ful väg, jag älskar mitt hem.

Jag funderar på hur jag kommer att reagera när dom står där och meddelar att gården ska rivas, kommer jag att börja gråta stora krokodiltårar, kommer jag blir vansinnig och bli trädkramare och hungerstrejka utanför Hemköp, eller kommer jag bara bli helt stum, jag vet faktiskt inte, jag har ju ändå levt med tanken att det kanske är så det kommer att bli i flera, flera år nu. Att leva i ovisshet är nog ändå det värsta. Jäkla trafikverket, man får inte utsätta människor för sådant här.

//

Ha en skön kväll och tänk på att vi bara har varandra till låns, så vara rädda om varandra Kram Tess

Tänk att det är hästarna som står för Sveriges första OS-medalj i London 2012 ! Ett silver som borde ha blivit ett guld, vilket riktigt skitnedslag hon fick Sara på hennes fina häst Vega på sista hindret dessutom! Kan inte mer än säga ”Grattis” vilken fantastisk prestation. Jag satt här hemma i soffan och hoppade och höll på att få hjärtinfarkt.

Hoppas att det blir flera till hästsporten, på lördag är det dags. Då får vi hålla tummarna!

… kört iväg med min telefon på taket på bilen det är ju inte första gången om jag säger så och förmodligen inte den sista heller. Denna gång var jag på väg ner till Tjolöholm för att träffa ett härligt tjejgäng och var nog lite sen som vanligt och glömde den på biltaket. Denna gången åkte den upp till rondellen vid Onsala Kyrka där någon vänlig själ hade hittat den och lämnat in den på Hemköp och just som den befinner sig där ringer Magdalena och någon svarar, så hon hämtade den på Hemköp och lämnade den här hemma, TACK SNÄLLA Magdalena ! Jag är glad att den är återfunnen = )

Nere på Tjölholm var det fullt ös för min del som hade två små ligister med mig. Jag han nog knappt prata med någon, och så här i efterhand undrar man vad som sagts. Det var i allafall jättemysigt att få träffa Liza och lilla Mia som bor i Barcelona till vardags och var hemma på lite semester i Sverige och alla andra med för den delen. Med på Tjolöholm var också Lena och lilla Valentina ( tjejen som alltid sover så gott när vi träffas) Anna med lilla Ester som också sov sig igenom hela fikan, Anna och Emilio, Katta och Simon, och Marion.

Just nu sover barnen sött i sina sängar och jag befinner mig i vågrätt läge i soffan, Simon tittar på någon science fiction på tv och jag hade hellre tittat på OS, men man får inte alltid välja. Jag fixar inte riktigt dom där science fiction filmerna där det kommer upp ett monster ur asfalten och äter upp skyskrapor som sedan får liv och blir till köttätande sniglar med larvfötter som är lika stora som en elefant och när du skjuter på sniglarna med dom största gevären du kan hitta i universum så händer det inte ett skit, ja ni fattar, det är inte riktigt min grej.

Här kommer några bilder från Tjolöholm idag

Kram på er alla !

Tess

Vilken kille, vilken konsert ! Det är nog den absolut bästa konsert jag har sett, det går liksom inte att beskriva eller försöka att återberätta, man måste ha varit där !

Vi träffade Lena och Andreas på Pasta Plus för att äta middag innan och vi hade bokat bord till klockan 15.30, eftersom alla andra också hade bokat bord till 15.30 = ) så var det näst intill omöjligt att hitta en parkering och ibland kan jag bara förundras över hur vissa har fått sitt körkort, känns som om dom köpt det på Domus. Hur som så satt vi och åt god middag och hade inte aning om vad som utspelade sig på Göteborgs gator, det värsta regnovädret i manna minne drog förbi utan att vi ens märkt det, när vi ätit klart och gick i från restaurangen hade det sluta att regna och eftersom vi suttit i en källare helt ovetande blev vi nästan förbannande när Västtrafik meddelade att det var lite förseningar i spårvagnstrafiken efter rådande omständigheter. Lena sa – men herregud, vi bor i Göteborg och det regnar lite vad är det frågan om? Vi förstod senare att det hade varit skyfall under timmarna vi suttit och ätit.

Vi var hemma hos Andreas bror på lite förfest och vid 20-tiden promenerade vi ner till Ullevi och vid 20.45 kom han tillslut ut på scenen. The Boss, tre timmar och trettiosju minuter senare var det slut. Jag älskar ju när han drar fram munspelet och drar i gång The River, då kom gåshuden och tårarna. Beacuse the Night är också en favorit och hyllningen till Clerens Clemons var också fantastiskt fint och känsloladdat. En riktigt bra konsert med andra ord som avslutades med Twist and Shout som aldrig ville ta slut. 68.000 härliga människor med armarna i skyn av den känslan blir man lycklig.

// Tess

Ja, idag är det dags för Bruce Springsteen konserten på Ullevi, dagen då vi firar att Simon mår bra och som har varit en milstolpen ända sedan julafton när han fick biljetterna av mig. Konstigt!, jag har tänkt så många gånger framförallt hela våren innan operationen att ”Tänk när vi står där på Bruce Springsteen, då är allt över, då vet vi mer, då är allt jobbiga förhoppningsvis över, då mår Simon bra igen och idag känns det bara helt självklart att det skulle vara så, att allt skulle gå bra.

Simon mår för övrigt bra, han ser precis ut som vanligt igen, han är ute och springer och motionerar, äter som vanligt. Det enda som fortfarande dyker upp i bland är att det sticker till i ärret när han gör vissa rörelser så som att sträcka på sig på morgonen osv.

Ärret på magen ser fint ut och som han säger, ”snart syns det inte lägre, när allt hår har växt ut. Stödstrumporna har vi ”eldat” upp och inga plåster eller värktabletter behövs.

Ständiga kontroller kommer han att få leva med dom närmsta sex åren och snart är det dags för blodprovstagning som ska göras var tredje månad och om fyra månader är det dags för skiktröntgen.

Regnet det bara öser ner, men det gör inte så mycket, givetvis hade det varit härligt med lite sol, men det är inte det viktigaste idag !

// Tess

Ja gud så dumt det blev igår. I torsdags kväll åkte Simon och Calvin upp till Rom och eftersom jag har hästar att fodra bestämde jag mig för att stanna hemma med Alicia.

På kvällen bestämde jag mig dock för att åka upp tidigt, tidigt på fredags morgon och stanna över dagen. Det är ju en bit att åka, närmare bestämt 12 mil en väg och eftersom Alicia inte tycker det är så kul att åka bil är det något man överväger många gånger innan man bestämmer sig för att åka.

På torsdagskvällen packade jag bilen och på fredags morgon hoppade vi in i bilen, fodrade hästarna och åkte förbi Majgården och handlade färskt bröd med oss upp till frukost. En och en halv timme senare körde vi in på gården på Rom. Vi åt frukost och hade det jättemysigt. Sedan skulle barnen hoppa studsmatta och då blev jag och Simon ovänner, det blir man ju ibland så är det ju, och så är det för alla och dom som säger att deras förhållande alltid är rosenrött dom LJUGER så är det bara. Hur som tyckte jag att det inte var kul att vara kvar och med mitt just då dåliga humör så satte jag mig i bilen med Alicia och åkte hem igen. 24 mil för en frukost, dumt som bara den.

Hur som hade jag och Alicia en jättemysig dag nere på stranden på Finnasand och vi avslutade dagen med en glass på bryggan nere i Gottskär, sedan blev det bad och mys i soffan.

Idag ska vi lämna barnen hos mamma och pappa och bege oss in till Göteborg för en middag och sedan blir det konsert på Ullevi. Såg på vädret att det ska hällregna hela kvällen och dessutom dra in ett åskoväder och just då grämer jag ihjäl mig för att jag blev övertalad att byta dag från fredagen till lördagen (igår var ju en helt underbar kväll) bara för att få bättre sittplatser.

Annars är det jämna plågor, mitt knä är för tillfället hyfsat bra, däremot är den jäkla armen helt ”out of order” och dessutom har jag fått så fruktansvärt ont i foten(vet inte varför) men det blir nog bra någon gång.

Ha en skön lördag !

Kram,Kram Tess

Hela dagen på havet och ute på Ramnö, det är semester på riktigt, sol och hav och en gnutta sand = )

Tyvärr höll vår dag på att grusas igen innan vi ens hade lagt till båten ute på ön. Det är inte jättelätt med två barn som inte förstår att man måste sitta still i båten när mamma och pappa ska lägga till, ankaret ska slängas i, någon ska köra, någon ska hoppa i land med tampen och någon måste passa barnen, och är man dessutom har en båt som inte går att bara köra rakt upp på stranden blir det inte direkt lättare och då, när vi nästa bestämt oss för att skita i det så kommer en annan båt i kapp oss och ifrån den hör vi ett glatt ”Men Hejsan”! Där kommer familjen Lindqvist som en skänk från ovan och hjälper oss med barn, packning och båt. Dessutom fick vi barnvakt då både Oscar och Edvin var med och inte minst väldigt trevligt sällskap. Tack snälla Johan & Malin för all hjälp idag.

När det vid 16.30-tiden var dags att bege sig hemåt fick även hjälp att komma i väg och efter fem minuter hade lilla Alicia somnat så då tog vi oss en extra sväng i fjorden bara för att det var så himmla skönt att bara åka båt, Calvin fick köra och vara super lycklig, Simon badade från båten och sedan tog vi oss en tur hem till mamma och pappa för att vattna blommor och mat svanen Sven, barnen länsade smultronlandet och sedan bar det av hemåt, där blev det kvällsmat, bad och hopp i säng, Nu ska jag och Simon ta oss ett glas Rosé och en varm smörgås och sedan blir det nog lite OS på tv.

Ha en skön kväll mina vänner !

Kram Tess

Idag packade vi väskan och mötte upp Ulle, Edvin & Hugo på Marions parkering klockan 09.00 i morse och sedan åkte vi till Borås Djurpark. Alicia var hemma med Simon och farmor Maj, så jag och Calvin fick en egen dag tillsammans. På Borås Djurpark mötte vi upp Cia & Patrik och deras lilla Emmie och sedan anlände också Catta med Simon och Lena med lilla Valentina och om det inte var nog med det så kom också Ella med sina barn Sebastian och Emelie, så vi var ett helt gäng.

Vi tittade på älgar, björnar, tigrar och lejon, vi såg aporna få mat, vi åt glass och middag. Vi tittade på elefanter och giraffer, bufflar och sälar, vi åt mer glass och vi gick och gick. När vi vid 16.30-tiden åkte hem somnade Calvin i vagnen precis innan vi gick hem. En väldigt lyckad dag och solen visade sig dessutom från sin bästa sida idag.

Nu ska jag hoppa i sängen jag är dödstrött kan man säga det blev inte mycket till sömn i natt och det behövs kan jag säga.

Sov gott, dröm sött !

// Kram på er

Tess

I går var vi hembjudna till familjen Crook som bor i Björkris i Kungsbacka. Hela ”Hundragänget” som vi brukar kalla det. Det är ett gäng arbetskamrater till mig från tiden vi jobbade på Hundra Reklambyrå tillsammans, nu är vi väldigt goa vänner och umgås med våra familjer flera gånger om året och har gjort de senaste åtta åren och nu är det massa barn med också, vi jobbar inte längre i hop och några har flyttat på sig, men det spelar ingen roll vi kommer att hålla i hop i vått och tort känns det som.

Det är svårt att få ihop schemat för sex familjer men vi tråcklar och tråcklar till vi hittar ett datum som alla kan, för alla vill vara med när vi ses. Det är alltid lika trevligt och varje gång vi ses, säger vi – vi måste ses oftare !

I går var var familjen Crook värd för festligheterna som började kl.15.00 med fika och sedan blev det poängpromenad med temat USA och efter det grillades det hamburgare och till det allt man kan önska sig, det dracks vin och öl och tjatades och bästa av allt vi kunde sitta ute hela kvällen. Jag och Simon tog en taxi hem och var nog hemma vid 1-snåret.

Tack alla underbara för en fantastiskt härlig och rolig kväll som innehöll massa skratt och mycket kärlek som vanligt.

// Tessitess

P.s Svea dricker inte Budweiser, det ser bara så ut

Visst är det skönt med semester och vår semester har ju blivit lite annorlunda i år, men väldigt bra. Vi har ju inte bokat in något eftersom vi inte visste hur Simon skulle må, men det har snarare varit en fördel, vi har spontant bara packat och åkt när vi har känt för det, och nog är det så att det har blivit minst lika bra oplanerat och utan förväntningar. Dessutom har det varit möjligt att åka nu när mina hästar inte är hemma utan är på sommarbete, det är första gången sedan jag flyttade hit för 15 år sedan som jag inte har någon häst i stallet. Det känns så konstigt, även om det är lite skönt.

Kan man bli utbränd på semestern? tror aldrig vi har gjort så mycket någon sommar, men vi känner nog att vi måste passa på nu när vi båda är hemma och det kanske är sista sommaren som det kommer att vara så, sedan jobbar vi båda, barnen är på dagis och vi har fem veckor semester på hela året.

I lördags var vi nere på Tjolöholm hela dagen, även om vädret kanske inte var det bästa är det så mysigt där nere. Jag har sagt det förut och säger det igen, har ni inte varit där åk dit!

I Söndags åkte jag och Calvin ner till Ullared och inhandlade lite förnödenheter till vår lilla sommarfest som vi tänkt att ha, kundvagnen fylldes mest med plasttallrikar, plastglas och plastbestick, men även lite tvättmedel, diskmedel och annat som bara åkte med i bara farten.

På lördag är det dags för Bruce Springsteen och innan dess tänkte vi ta en sväng med båten i morgon då solen ska skina från vår himmel. På torsdag ska Calvin klippa sig och även jag, ska bli skönt.

// Kram Tess

Då var vi hemma igen efter fem härlig dagar i Danmark och Grenå. Vi tog färjan från Göteborg till Fredrikshamn i måndags morse och kom hem i fredags kväll. I Danmark hade vi hyrt ett stort hus för 13 personer. På tisdagen besökte vi Djurs Sommarland, det åktes karuseller, berg och dalbanor, det badades och åktes vattenrutschbanor, vi fikade, åt glas och hade det kanonbra på alla sätt. På onsdagen blev det ett besök på en djurpark och sedan grillade vi hemma och satt ute och åt, det spelades kubb, fotboll och trädgårds Yatzzi.

På torsdagen åkte vi ner till Fjellerup strand, där var det fantastiskt fint, himmelen var helt svart runt om men just på oss sken solen, barnen badade och vi avslutade precis innan regnet kom med en glass på stranden, efter det begav vi oss till ”sportcentret” där vi bodde och i hyran ingick inträde till bad, spa och tränings anläggningen. Vi badade och spaade och lagom till vi var klara sken solen igen och det blev åter en fantastisk kväll på terassen med grill och mys.

Hem gick färden med färjan från Grenå till Varberg och vid 19-tiden var vi åter hemma på Kastanjegården igen !

Tack till Simons systrar med familjer och Farmor Maj för fem härliga dagar tillsammans

Det blev över 600 bilder i kameran och här är ett helt gäng av dom.

// Kram Tess

Kents konsert i trädgårdsföreningen i går var fantastisk, ibland är det bra att ha en bästa kompis med MS, fatta mig rätt, inte för att jag önskar henne allt vad det innebär med att varar sjuk och ha MS, men i bland är det inte mer än rätt att de handikappade får det mycket bättre än oss med två ben att gå på. Vi fick SITTA på bästa plats(alla andra fick stå), egen toalett( det var stundtals 100 meter kö till toaletterna) Parkering rakt utanför entren och dessutom var Kent så bra och jag fick följa med som ledsagare

Vi började kvällen med middag på Trägårn, det blev Cesarsallad och vin för Marions del och Cesarsallad och juice för min del och dessutom en hallonpaj som spiken i kistan. Sedan var det bara att rulla in till våra platser lagom till Kent gick på scen vid 21-tiden. Jag lämnade av Marion hemma vid 23.30-tiden, TACK för en trevlig kväll !

Idag har jag varit lite seg och trött, allt känns som om det gått i slow motion idag och ändå har jag fått gjort ganska mycket som packat, tvättat, varit på ICA Maxi och handlat mat, bakat kladdkaka (mamma och Pappa, Charlotta och Ola var här på fika) röjt lite här och där, tagit mig en tupplur i vår nya gamla soffa på verandan, hälsat på mina hästar på betet. Konstigt, när jag kommer med bilen och vevar ner rutan och ropar på Ärtan kommer hon i full galopp över ängen och gnäggar (då blir man lycklig i hjärtat) Atlanta lyfter inte ens på huvudet och håller sig på en radie av 20 meter i från mig. Jäkla häst, den lilla vilden.

I morgon bär det av mot Danmark igen, denna gången tar vi färjan från Göteborg till Fredrikshamn och sedan bilar vi ner till Grenå, där vi hyrt en stor timmerstuga på 290 kvadrat för oss alla 13 personer som ska med. Det ska bli jättekul.

Jag hoppas kunna avlägga en liten rapport i från Danmark, annars får det vänta tills vi kommer hem igen på fredag.

Ha en skön vecka mina vänner

Kram Tess

Igår var det dags för Falsterbo som jag i villan på fyllan bokade in hos Ulle förra fredagen på vinkvällen. Det visade sig vara ett bra drag, då Falsterbo bjöd på strålande solsken, massa fina hästar och tävlingar, men framför allt var det fantastiskt roligt att Sveriges landslag gick och vann Nations hoppningen, Superligan. Jens Fredricsson gjorde två kanonrundor med lilla Lunatic och när det blev omhoppning var det han som såg till att vi alla fick höra den Svenska nationalsången efter att ha ridit i mål felfritt med hela tre sekunder till godo på England.

Jag kan bara konstatera att det var värt att gå upp 04.30 för att ta sig dit och sent hem i går kväll blev det med, men 60 mil går fort när man har trevligt sällskap !

I kväll är det dags igen, (ja jag vet det är mycket nu men det är bara roliga saker, vila får man göra i graven) Då är det Kent i trädgårdsföreningen som står på schemat, Jag ska hämta upp Marion vid 18.30 snåret och sedan blir det en bit mat innan konserten, så det blir nog sent idag igen och i morgon blir att packa inför Danmarks resan på måndag.

Hoppas ni alla har en skön sommar och semester trotts att vädret kanske inte visar sig från sin absolut bästa sida, men så är det i bland.

Kram Tess