Välkommen till Kastanjegården

I går eftermiddag satt vi och åt middag hela familjen när vi var klara tackar Calvin för maten och frågar om han får gå från bordet. Vi sitter kvar och pratar i säkert en kvart och helt plötsligt ringer Simon telefon som ligger på bordet:

– Det är du som ringer, säger han frågande och vi tittar undrande på varandra

Jag hinner fundera på om någon har stulit min telefon eller om jag har glömt den uppe på affären, (det har hänt tidigare).

– Hej !

– Hej det är Calvin,

– Har du tagit mammas telefon?

– Nej !, det har jag inte !, eller joooo jag har lånat den lite bara.

– Ja ha

– Ja, jag ville ringa till min pappa !

Söt unge, tänka att han som bara är tre år, kan skriva in mitt lösenord 4 siffror och sedan ringa upp Simons mobil, nu är det inte så att han kan slå alla siffror i rätt följd och det är ingen slump att han råkat ringa Simon. Jag har en app på min telefon som är symbolen av ett Hjärta och trycker man på den ringer den upp Simon och jag har visat honom att om det skulle hända något någon gång och han behöver ringa pappa, så är det bara att trycka på Hjärtat.

Tur att den inte var stulen

// Tess

Nästa söndag vid den här tiden är det dags att sova sista natten hemma innan det bär av mot Uppsala Akademiska sjukhus. Idag är det 10 dagar kvar till den dagen som kommer med all säkerhet att bli den värsta i mitt 35-åriga liv, så är det med all säkerhet, med tanke på hur det känns redan nu.

Vissa dagar är helt klart bättre än andra, men nu går det liksom inte stoppa huvudet i sanden längre (något jag gjort det sista året). Ingen ide´att oroa sig har jag försökt tänka, men det spelar ingen roll att man försöker tänka så för det kommer i kappen en var så säker. Just nu vaknar jag varje morgon och undrar om det är idag männen med dom vita rockarna ska komma och hämta mig, det är svårt att tänka klart, det känns som en gröt i hjärnan och allt man gör går på rutin, hjärnan är någon annanstans. Den där operationen dyker upp i hjärnan varje minut dygnet runt, helt sjukt att det kan vara så och oro är en fruktansvärd känsla.

Simon verkar ganska lugn och det är oftast han som får trösta mig, helt fel, det är ju jag som ska vara stark och trösta honom. Jag biter oftast i hop, men det går inte alla dagar. Det känns direkt på morgonen när man vaknar vad det är för en dag, antingen är det en dålig dag och då räcker det att någon säger något snällt, eller frågar hur det är så börjar jag gråta, medans andra dagar går det ganska bra.

Tänk vad många människor det finns som har det så här, som är oroade över någon närstående som är sjuk eller liknande, ussh jag önskar inte min värsta fiende att ha det så. Idag har varit en ganska bra dag, men i torsdags och fredags var det värre.

Ha en skön kväll och var rädd om varandra!

Kram Tess

Solen visar sig från sin bästa sida idag från en klarblå himmel, kanske lite värme också så hade det varit helt perfekt.

I fredags var jag på en ansiktsbehandling på Haga Badet och anledningen till det var att jag hade ett presentkort, annars hade jag faktiskt inte gått dit, såååå jäkla dyrt, en ansiktsbehandling på 40 min inte alls utöver det vanliga kostade 895:- och då var man tvungen att boka 30 dagar innan annars blev det dyrare. Jaja.

När jag var klar på Haga Badet och lite lagom mosig i ansiktet mötte jag upp Simon i Göteborg och vi gick och åt middag och sedan blev det Bio, så mysigt bara Simon och jag.

Vi såg Get the Gringo, tror det var en action komedi med Mel Gibson, kanske inte den bästa film jag har sett men den var helt ok. Väl hemma igen vid 20 snåret hade Simons syster Malin anlänt och hon och Simons mamma Maj hade lagt barnen som sov gott, den blev en stund i soffan innan vi bestämde oss för att efter 21-snåret ta oss en långpromenad. vid 22.30 tiden när vi kom tillbaka hade jag fruktansvärt ont i mitt knä, och det var kanske dumdristigt att ge sig ut på en långpromenad när man knappt kan böja på knät utan går som en gammal tant som blivit stelopererad, men idag känns det bättre.

I går kom Simons syster Marie och kusinerna Oscar och Victor och hämtade Calvin som fick följa med dom på utflykt, vid 20.30 i går kväll kom han hem levererad igen. Tack gulliga det var verkligen uppskattat.

Atlanta har varit på sin sista löshoppning inför tre-års testet som är den 24 maj och hon skötte sig bra. Jag trodde att hon skulle stå i mot lite med tanke på att hon blev lite osäker förra gången men hon var sig vanliga jag.

Katten släpade precis in en Svala som flög runt i vardagsrummet och tyvärr han jag inte få ut den innan den fastnade i kattens gap, så nu har jag jagat katten runt hela huset och nu sitter den under soffan och smaskar, fyyyyy vad äckligt. Fattar inte varför den ska släpa in allt, det är möss och sorkar, fåglar och grodor. en dag kom hon med en orm som tur var var dörren stängd då, ormar är det värsta jag vet, jag får kalla kårar längs ryggraden bara jag tänker på dom.

Dags att gå ut och ta tag i dagens uppgifter som består i att åka till handelsträdgården och köpa lite blommor till altanen och plantera, sedan blir det lunch ute och sedan bär det av ner till Gottskär där det ska ätas glass i stora lass. Vi har nämligen hört ryktet om att Sommarkiosken har öppnat

Ha en skön söndag i solen

Kram Kram

Ja, det är precis vad Simons läkare Haile Mahteme i Uppsala har gjort.

”Den ende specialisten i sitt slag lämnar Akademiska sjukhuset i Uppsala för att operera privat” ! så står det i en stor artikel i Dagens Industri som publicerades i går.

Det står i artikeln att en av anledningarna till att han ska sluta är att ”Patientlidandet” är för stort och lanstingets resurser räcker inte till. 250 personer om året är i behov av en operation vara av ett femtiotal får operationen. Många patienter hinner att avlida under väntetiden. På den nya kliniken hoppas Haile Mahteme kunna operera två till tre personer i veckan, men framförallt erbjuda patienten den integrerade vård de inte kan få idag.

Han berättar vidare att patienterna tycker det är bra eftersom det förbättrar deras chanser till hjälp. Men några kolleger tycker att det är förkastligt att lämna flaggskeppet Akademiska. Haile Mahteme börjar på sin nya klinik i augusti i år.

Vi hoppas ju att detta inte ska bli till någon nackdel för Simon och så mycket mer än vad som står i tidningen vet vi inte.

//

Tess

Öppet hus på Kapareskolan mellan 17.00-20.00 var det, en timme extra och Therese var där hela tiden som den värsta igeln av dom alla. Det var som jag trodde, inte någon ny information för vår del. Men man fick med hjälp av ”klisterprickar” sätta ut promenad, motion och rid stråk på kartan över Onsala. Det fanns representanter från trafikverket, tror dom var hela 12 stycken som man kunde ställa frågor till. Projektledaren och markförhandlarna var där som besökte oss för snart en månad sedan.

Det var intressant att diskutera med alla som var där, många kom fram och pratade om vår fina gård och tyckte att det var för jä***ligt att dom inte lägger vägen i träsket. Gulligt att så många bryr sig och tycker att vi har gjort fint.

När jag gick runt och läste på alla roll up´s och affischer som hängts upp i lokalen om vägen, hajar jag till när jag ser en bild på en häst och när jag tittar närmare förstår jag varför, där på deras fina tryckta material står en väldigt fin häst i en grön hage med öronen spetsade och det är Atlanta. dom har varit inne och smygfotat min häst.

Leif på Bränna tycket jag skulle ta en penna och skriva under fotot: ”Atlanta, lyckligt ovetande om att hon ska få flytta från sitt hem och hennes fina hage bli överkörd av en ny väg” Hahah bönderna har humor han är så vänlig Leif.

Nytt möte är onsdagen den 23/5 men då är vi inte hemma även om man hade önskat det.

Det var det i ärendet Onsalavägen

// Tess

Kan man ha mer otur! Simon har fått Pneumokocker, det visade sig efter proverna som togs när han besökte vårdcentralen i fredags. Han har ju varit vrålförskyld i snart två veckor och ett tag trodde vi att han led av pollen, eftersom han är lite allergisk mot det. Men när det inte släppte med allergimedicinen togs det lite prover för att se om det gick att skynda på tillfrisknandet. Det börjar ju bli lite bråttom eftersom operationen ligger endast två veckor bort och han måste bli frisk.

Efter samtal med Uppsala beslutades att man ska ge honom penicillin, helst vill man inte ge en patient som ska opereras penicillin eftersom det slår ut immunförsvaret.

Han har troligtvis blivit smittad av barnen, på vårdcentralen sa läkaren att små barn är dom värsta smittbärarna även om dom inte är sjuka själva och vi beslutade redan förra veckan att hålla Calvin hemma från dagis till Simon har åkt.

//

Tess

Idag är det dags för ett stort informationsmöte angående Onsalavägen på Kapareskolan mellan 17.00-19.00. Simon hinner nog inte hem från jobbet så det är jag och pappa som får gå. Förmodligen blir det inget nytt för våran del, men det känns bra att deltaga.

Wsp står det på bilarna som nu intagit gården för att utföra geologiska och tekniska mätningar, jag vet faktiskt inte hur länge dom ska vara här men det springer runt två människor med gula västar och mäter och gräver och slår ner pinnar. Tänk vad roligt om dom skulle få lite besök av älgen Helge… hahaha.

Idag står också besiktning av bilen på schemat, lite städning och annat som måste fixas, tiden går fort nu och idag är det bara två veckor kvar till operationen.

Det är mycket att tänka på när man ska vara borta när det gäller stallet. Det ska finnas foder och spån hemma, det ska ordnas med fodringar och annat. Atlanta ska ju på 3-års test den 24 och det ska putsas och tvättas och knoppas och packas inför det, så det måste jag gör innan vi åker. Post och blommor ska fixas och katten ska ha mat och komma ut och in, barnen ska vara hos mamma i alla fall dom första 5 dagarna så där ska det tvättas och packas och inhandlas blöjor och mat. Fullt upp med andra ord = )

Ha en skön dag !

// Tess

Lilla Älskade Calvin har börjat stamma ( eller snarare det började för några veckor sedan) och det är sååååå jobbigt. Det är tydligen ganska vanligt i tre års åldern att en del barn börjar stamma och det är vanligare hos pojkar. Man tror att det är för att hjärna tänker för snabbt att talet helt enkelt inte hänger med. Det växer oftast bort. På BVC sa dom att man inte ska göra någon grej av det, bara låssa som ingenting och absolut inte hjälpa till och fylla i orden utan bara ge barnet tid, titta dom i ögonen och prata lite långsammare.

I bland hakar det så mycket att han väljer att avsluta meningen och inte prata klart. Hoppas att det försvinner för jag tycker så synd om honom, han blir så frustrerad när det inte fungerar.

I dag har vi varit en sväng i Slottskogen med Patricia och Hugo, titta på djuren, fikat och gått upp och ner i backarna och det är nog därför jag har ont i mitt knä. Alicia tappade sin ena stövel och jag vägrade helt enkelt att gå hela vägen tillbaka för att leta efter den, den kan ju ligga precis var som helst i hela Slottskogen.

Simon är på väg hem från Skövde och jag hoppas att han inte kommer för sent, då är det nämligen dags att gå ut och rida och fixa stallet.

Tjingeling

Tess

Hon har varit här hela dagen, hon kom i går kväll och åkte hem nu för en liten stund sedan. Världens gulligast Malin tog ledigt från jobbet för att komma hit och hjälpa mig och ta hand om barnen. Vi har varit ute nästan hela dagen. Barnen har gungat och gungat och gungat, vi har varit på en spännande långpromenad, sedan blev det en tur till Kungsbacka för att hämta upp Matts gravsten som var klar och innan vi åkte hem tog vi en fika på Cafe Karma. Väl hemma igen blev det mer gungande och sedan bad och kvällsmat. Tack snälla Malin för idag, det var väldigt uppskattat med lite sällskap och någon att bolla tankarna med.

Ha en skön kväll i morgon vankas nya äventyr !

Inte nog med att musen var helt vild, när tre vuxna människor och två barn ska försöka fånga in den, blir det rena dårhuset = )

Jag har sagt det förut och säger det igen , ”livet på landet är allt bra härligt” lite edge i vardagen helt enkelt

http://www.youtube.com/watch?v=Dqmoo_iQNgk

Ja livet på landet är allt för härligt ! Vilda djur över allt.

I morse stod jag öga mot öga med en älg, jag har nog aldrig varit så jäkla rädd. När jag ska släppa ut Atlanta i hagen och kommer runt hörnet på ladan så står den bara där, stor som bara den och just då är det nog den största älg jag sett, men det är nog bara för att den är så nära. Det blir någon form av chock och jag och Atlanta står två meter från älgen och bara glor och den glor tillbaka. Hjärna tänker och tänker men jag kommer fram till att försöka springa i från den med hästen i handen är ingen ide´så jag tänker att jag nog ska ryta som en björn, men det hjälpte inte han höjde bara på ögonbrynet, så då backade jag försiktigt och gömde mig bakom ladan, ringde Simon som fick komma ut och skrämma bort den. Trevlig start på morgonen !

Men det blir värre framåt eftermiddagen när katten släpar med en levande mus in och vi ska försöka fånga den och släppa ut den !

Herregud vilket kaos titta själva får ni se. Den var helt vild och attackerade mig.

http://www.youtube.com/watch?v=70XKik469v0

Idag åkte den nyinköpta poolen äntligen upp. Vilken tur att barnens mamma tog tag i det och inhandlade en sköldpaddspool på Ullared för 79 svenska kronor så barnen slapp bada i den avsågade klortanken som används som pool dom senaste tre året, men nu är det en unge till som ska bada och två i klortanken fick helt enkelt inte plats. Alicia älskar att bada och plaska medans Calvin är mer försiktig och vill inte få vatten i ögonen, men skvätta i ansiktet på andra är kul och han fick nog en och en annan dusch tillbaka av Alicia.

Nu i kväll har jag varit ute på en skrittrunda med Ärtan i det fina vädret, som balsam för själen, vad skulle jag göra utan hästarna, det är så oerhört skönt att ha dom när allt är lite jobbigt. En timme i stallet är som en vecka på vilohem i allafall för hjärnan.

I morgon bär det av till Lantmäteriet, ingen rast och ingen ro, måste få lite koll på vem som äger mark i Onsala så vi kan höra oss för om någon vänlig själ vill sälja en bit land till oss.

Dags att hoppa i säng mina vänner

vi hörs snart igen

Kram Tess

I går var jag och barnen på Öströö Fårfarm, en lugn oas mitt i bland dom Halländska bokskogarna. Har ni inte varit där, åk dit ! tror jag har sagt det förut.

Det finns ett litet café där man får med sig en picknick korg med det man har köpt och sedan tar man bara helt enkelt den under armen och sätter sig i den stora härliga parken.

Man kan åka på Lammsafari och gå runt och se på alla får och lamm, tror dom har närmare 700 får som får 900 lamm varje år. Det finns en liten mysig gårdsbutik där man kan handla delikatesser och annat.

Från Onsala tar det ca 45 min, man kör av avfart 53 mot Varberg S, Tvååker och sedan vänster mot Tvååker, sedan följer man bara skyltning Åkulla Bokskogar och vips så är man där. Jättemysigt.

Här kommer några kort från gårdagen !

Kram,Kram

Vissa dagar är bättre än andra så är det helt enkelt och så är det nog för alla. Ju närmare operationen vi kommer ju fler sämre dagar blir det, jag försöker att bita ihop och bara köra på så gott det går, men det är oerhört jobbigt. Alla är så omtänksamma och undrar hur det går och vill hjälpa till och jag känner att för varje dag som går blir det allt jobbigare och jobbigare att prata om det, jag får tårar o ögonen och en klump i halsen varje gång. Jag vill helt enkelt bara bryta i hop åka ut i skogen helt själv och bara skrika och skrika så högt det bara går. Det här är så oerhört mycket jobbigare än jag någonsin trott.

Jag hör mig själv säga hela tiden: Det kommer att går bra, men i hjärnan dyker tanken ”vad händer om det inte gör det? ” upp. Det spelar ingen roll vad alla undersökningar visar och vad som sägs, den tanken finns där 24 timmar om dygnet.

Simon har blivit vrålförskyld och varit dålig sedan i lördags, tyvärr är det inte ett dugg bättre. Vi har ställt in vår Kolmårdenresa som blev en Danmarksresa till The Reef. Calvin är också lite förskyld och vi överväger att hålla honom hemma från dagis nu när det är så nära operation. Skulle Simon bli dålig vecka innan operationen och inte vara tillräckligt frisk kommer den att ställas in.

Jag har idag bokat hotell och flyg och jag sitter nu och väntar på ett samtal från Varbergs Sjukhus där jag hoppas att kunna få lite hjälp med kostnaderna för boendet. Vissa lansting betalar några nätter och vissa upp till två veckor, så håll nu tummarna för att det blir någon form att ekonomisk ersättning, samtidigt så får jag sååååå dåligt samvete, Hallands Lansting betalar en operation för Simon som kostar över en miljon kronor och så ringer jag och vill ha mer. Ussh jag får lite ont i hjärtat, när jag tänker på det, jag tänker på den stackars killen i Kungälv som inte ens fick en operationen han fick NEJ! och jag ber om hjälp med boende. Hur som så skulle det kännas skönt om jag slapp att länsa mitt sparkonto för att betala boende för något så tråkigt, dom pengarna skulle jag heller vilja använda till att göra något roligt med familjen.

Nu är det slut på tråkigheter, det är bara skönt att få skriva av sig lite, vissa dagar vill man bara slänga in handduken och gräva ner sig och andra dagar finns det en liten djävul som sitter på axel och sticker mig med en gaffel och säger: Hörredu där! ryck upp dig nu och kämpa på.

Igår var djävulen borta, men idag sitter han där igen, så nu ska jag rycka upp mig och ta med mig barnen och åka till Öströö fårfarm.

Ha en skön dag i solen mina vänner !

Kram Tessan

Japp, det har varit en riktigt kalashelg på många sätt, kalas på fredag, 40-års fest på lördag, 17-års kalas i Romelanda på söndag, födelsedagsmiddag hemma igår, och idag var det dags igen för födelsedagskalas i Näset. Dessutom har det varit riktigt kalasväder idag, hoppas det håller i sig.

Här kommer några kalasbilder = )

Kram Tess

Här kommer några bilder från dagens kosläpp, vi kan sammanfatta det med: sol och värme, mjölk och bulle och väldigt mycket folk, men väldigt mysigt

Stolprojektet har haft premiär och det blev på Ulle och Håkans 40-års fest, ett uppträdande som har krävt hård träning en gång i veckan i hela sju veckor, tre timmar varje gång och sviterna efter träningarna har varit mängder med blåmärken på armar och ben, fall och träningsvärk av högre rang. Caroline Bengtsson sjöng Mein Herr från Cabaret och Monika, Liselotte och jag skulle dansa, jag ni fattar ju själva att det tog sju veckor att lära sig dessutom skulle vi utföra en sexig dans på stolar inför 77 personer.

Ta en titt på detta klipp så förstår ni vidden av det hela Det var så här det skulle se ut ! http://www.youtube.com/watch?v=chdpiSX2ino

Nu ska vi åka och hämta upp barnen hos mamma och pappa och mer om går kvällens fantastiska fest kommer senare.

Ha en skön söndag !

Kram Tess

I tisdags var vi en sväng på Ikea för att inhandla lite tyg till stolprojektet, Calvin somnade i bilen och jag hade bara med mig enkelvagnen så han fick helt enkelt flytta över i den när vi kom fram och Alicia fick jag ta på armen. Väl inne på Ikea bara det av mot tygavdelningen och som tur var hade dom en liten hörna för barn med en dator man kunde rita på så där stationerade jag Alicia, när jag efter några sekunder tittade upp från sybordet var hon borta, Samma som hos tandläkaren jag fick jaga henne över hela Ikea, hon klättra upp på ett utställnings podie och satte sig i en stol så jag såg henne inte, när vi äntligen kom till kassan kröp hon in i ett tält och jag sprang runt som en dålig förälder som hade tappat bort sitt barn innan jag hittade henne i tältet, när vi var uppe och fikade sprang hon bort och tryckte upp hissen som tur var han jag stoppa henne precis innan hissen kom, annars hade hon knallat in i hissen och åkt ner helt själv.

Ja att vara mammaledig är inte en dans på rosor, jag har sagt det förut och jag säger det igen ”MAMMALEDIG” är bannemig det dummaste ordet som finns vem har kommit på det, det är ju rena semester att jobba !!!!

Hur som, självklart vill man vara hemma med sina barn för dom är ju det bästa som finns, men ledig vill jag inte kalla det = )

Här kommer några kort på den lilla ligistens framfart på Ikea.

I går var vi på besök hos Tandläkaren och jag vet inte om det var så genomtänkt att ta med Alicia dit. Stackars Calvin fick glatt hoppa upp i den stora tandläkarstolen själv, medans jag sprang runt och jagade Alicia på hela avdelningen. Hon var ute i receptionen och röjde och vips var hon borta igen och då hittade jag henne tillslut i behandlingsrummet bredvid i full färd med att klättra upp i tandläkarstolen och pilla på alla instrument som låg fint på en bricka. Jag tror jag sprang in och ut i rummet säkert tio, femton gånger på dom tio minuterna vi var där, jag hörde inte ett skit av vad tandläkaren sa, men jag fick en broschyr med mig hem och när tandläkaren gav mig den sa hon: här har du lite kvällslektyr läs den när barnen har somnat , Undra vad hon menade med det?! hahaha. Calvin var iallafall glad, han fick en grön tandborste och en grön liten groda för att han hade varit duktig.

I går hade vi lite besök av Malin & Irene med deras små barn, det blev lunch och lite fika, när Simon kom hem drog jag till dagis för att städa och sedan var det hem igen till Liselotte som skulle sätta på skor på Atlanta, tack och lov var hon jättesnäll och stod stilla. Vid 19-tiden var det dags för stolprojektet som just nu tar ganska mycket tid, men det börjar att bli hyfsat.

Idag har jag och Alicia varit på Lantmännen och handlat hästfoder, lämnat och hämtat Calvin på dagis och däremellan, har jag prata med Akademiska sjukhuset I Uppsala och Gerd som hon heter hade lagt papper på posten idag till oss, om information och inskrivning. Simon ska läggas in den 21 maj, två dagar innan operationen. Så nu är det dags att boka boende och resa.

Jag läste också en artikel i GP i går (onsdag) om en kille som har samma sjukdom som Simon men inte får någon operation i Uppsala, han bor helt enkelt i fel län. Västra Götaland är den enda kommunen som inte skickar patienter till Uppsala och vad jag förstod så var det både av ekonomiska själ då operationen kostar lite över en miljon kronor och dessutom tyckte läkarna på Sahlgrenska att metoden inte var tillräckligt beprövad, men jag fattar inte vad har han att välja på, Jo att dö ! Vilken tur att vi bor i Hallands län och vilken tur att Simon åkte till Varberg och inte till Sahlgrenska när han blev dålig förra året i mars. Idag var det en ny artikel i tidningen där det var massa tjafs om detta och att sista ordet inte var sagt, så vi får väl hoppas att han får sin operation annars är det ju något som är fel, väldigt fel !!!

I kväll hoppas jag att Simon kommer hem i hyfsad tid, jag behöver ta mig en sväng med Atlanta ( hoppas det slutar regna) och sedan hade det varit skönt att bara ta det lite lugnt på soffan.

Det är fullt upp just nu och det är ett väldigt pusslande här hemma. Det är knöfullt i kalendern av födelsedagskalas, vägmöten, träningar, och massa annat, detta gör att man helt enkelt blir lite snurrig. Huvudet klara helt enkelt inte att ta in mer information och det som kommer ut kan också ibland låta väldigt konstigt, men det är så det är om jag kan låta förvirrad och glömma av saker så vet ni att det är verkligen inte med mening och påminn mig gärna.

Ha nu en bra dag, nu ska jag börja städa

Kram,kram

Tess

Ja då var det söndagskväll igen, veckorna bara rusar fram. Barnen sover gott i sina sängar, Simon har precis kommit hem ifrån Sälen och är ute och springer och uppe i soffan sitter farmor maj och myser, med all rätt. Hon har varit här sedan i fredags och hjälpt mig med barnen, hon har tvättat och lagat mat och idag har hon dessutom varit med på dagis där det var städdag mellan 11-15.

I fredags tog vi oss en tur till Ullared, i går var vi ute och promenerade, var en sväng uppe på kyrkogården och satte lite rosor på min mormors grav, Jag var i väg på löshoppning med Atlanta som verkligen var duktig, nu börjar det bli högt för den lilla busen, men hon är tuff och orädd, så det ska nog bli bra.

I dag har vi varit på dagis och städat, vi har oljat utemöbler, damtorkat, tvättat stolar och bord medans andra har kört sand till sandlådan, byggt vindskydd och staket, vi har grillat korv och krattat, så nu är allt på dagis tipptopp. Barnen har haft jättekul dom har varit med och hjälpt till hela dagen.

Nästa vecka är det fullt upp igen. I morgon ska jag äntligen gå och klippa mig, på onsdag kommer Malin och Irene hit på lite lunch med sina barn, på onsdag ska Atlanta få skor på fötterna och stolprojektet ska även få sig en omgång på kvällen.

Calvin ska till tandläkaren på fredag och på lördag är det dags för årets fest med stort F.

Ulle & Håkan har fyllt 40 båda två så det det blir stort 80 års kalas. Barnen ska vara hos mamma och pappa. På söndag fyller Simons syster dotter Julia år och på måndag är det Simons tur att bli 38 jordsnurr. På tisdag en 1 maj är det dags för kosläpp och födelsedagskalas igen.

Så fullt upp är det allt.

Ha en skön kväll

Kram Tess

Ungarna tackar Monika för alla brillor hon hittade i sin kökslåda, Tack snälla du, barnen är överlyckliga = )

Japp, i torsdags kom det två stora bilar med 100 kvadratmeter ny gräsmatta till oss, Yippie. Äntligen blir det lite ordning på torpet. Notan skickar vi till Trafikverket som snällt betalar. Rätt ska vara rätt ! Men man kan ju se det så att dom där 10.000:- slänger dom rakt i sjön när dom ändå har tänkt att riva kåken om känslan är rätt. = ) Fint blev det i alla fall och vi är glada ett tag till. Tack för det Trafikverket !

I går kom katten hemsläpandes på en enorm sork, eller så var det grannens marsvin som min kusin Magnus föreslog, men jag tror nog på det första. Sorken var enorm och som tur var han jag stänga dörren annars hade katten mumsat på den i vår säng, alldeles säkert. På kvällen när jag och Simons mamma satt och tittade på tv dök det upp tankar i mitt lilla huvud om att katten skulle bli dålig i magen av sorken och kräkas upp den på min kudde när jag sov, och Simons mamma hade samma tankar så katten blev helt enkelt utsläppt mot sin vilja vid 22-snåret och när jag precis gått och lagt mig började det spöregna och hagla så det piskade mot rutan. Ussh stackar katt, men spya eller blöt katt, blev helt enkelt blöt katt…….